1
0

vault backup: 2026-01-23 09:15:36
All checks were successful
Deploy Quartz site to GitHub Pages / build (push) Successful in 4m53s

This commit is contained in:
2026-01-23 09:15:36 +01:00
parent 101d8c9388
commit 5bca5f4204
2 changed files with 466 additions and 0 deletions

View File

@@ -0,0 +1,463 @@
# Skelettmuskelfysiologi
Skelettmuskelfysiologi
- Motorisk enhet är den minsta enheten som kontrolleras av CNS
-
Motoriska enheten innefattar ett α-motorneuron och alla muskelfibrer
som neuronet synapsar/innerverar.
-
Ap i neuronet orsakar alltid kontraktion genom att frisätta
transmittorer som depolariserar muskelfibrerna (uppnår ap).
-
Motoriska enheter är olika stora (kan innervera 5 och upp
till 10000 muskelfibrer).
- Uppbyggnad av skelettmuskel
-
Muskelfiber = muskelcell
-
Muskelcell har flera cellkärnor → multinukleär
-
Muskelfascikel = bunt av muskelfibrer.
-
Muskelfibrer = bunt av myofibriller
-
Myofibriller finns intracellulärt och består av
sarkomerer (minsta kontraktila enheten).
- Sarkomerer byggs upp av myofilament
-
Aktin utgår från Z-diskar
-
Myosin förankrad också till Z-diskar via titin (elastiska egenskaper)
- Vid depolarisering binder myosintrådarna till aktintrådarna och
“drar” dem till sig → kontraktion
- Z-trådarna förs närmare varandra (sarkomeren förkortas)
- Neuromuskulär synaps
-
Neuromuskulär synaps är väldig stor, med 1000 frisättningsställen
(n = 1000) per muskelfiber → enorma mängder transmittorer
frisätts!
-
Därför har synapsen hög EPSP på ca +50 mV,
ändplattepotential/EPP.
-
Därmed är det garanterat att uppnå tröskelvärdet i muskelfibern →
ap → kontraktion.
-
Synapsen finns oftast i mitten av muskelcellen och sprids ut mot
ändar
- Axonen har ledningshastighet på ca 10 m/s, bra för koordination
-
Acetylkolin (ACh) som transmittor
- Finns i stora mängder i speciella vesiklar i presynapsen
- Orsakar excitation i postsynapsen
![[image-fef60a923b9f.png]]
![[image-ed74afaf6726.png]]
![[image-87a9e2c1c74f.png]]
-
Acetylkolinreceptor av nikotintyp på postsynapsen
- Jonotrop receptor med 2a, 2b, 1 epsilon subenheter
- Kräver bindning av två ACh
- Öppnar upp Na/Kkanal
- Reverseringspotential 0 mV
-
Acetylkolinesteras (AChE)
- I CNS avslutas transmissionen via astrocyter.
- I neuromuskulära synapser avslutas de via enzymet AChE som
bryter ned acetylkolin till → acetyl + kolin.
- Tar endast 1 ms → hög säkerhet
Frågor
1. Vad består en motorisk enhet av och vad är dess funktion?
2. Beskriv uppbyggnaden av skelettmuskler och myofilament.
3. Varför sker alltid en muskelkontraktion om α-motorneuron aktiveras?
4. Var i muskeln finns neuromuskulära synapsen? Vilken transmittor används,
vilken receptor har den och hur avslutas transmissionen?
Farmakologisk aspekt
- Postsynaptiskt
-
Curare = pilgift
-
Curare är en antagonist till ACh i de nikotinerga AChR som hindrar ap
i muskelfibrer, neuronet kan ej överföra signal till skelettmuskeln →
ingen kontraktion.
-
Dödlig då höga doser påverkar även andningsmuskler.
- Kan användas för relaxation
-
Myasthenia gravis autoimmun sjukdom där kroppen producerar
antikroppar mot AChR → muskelsvaghet
-
ACh-agonister
- Binder & aktiverar nikotinerga AChR → kanalen öppnas → bryts
dock inte ned av AChE → ger upphov till desensitisering
- Används inom intensivvård, initialt leder det till muskelkramper
(depolarisering) följt av avslappnad (desensitisering).
-
AChE inhibitorer
- ACh ansamlas → muskelkramp (initial) → muskelavslappnad
(desensitisering)
- Reversibla inhibitorer används som behandling mot myasthenia gravis
- Irreversibla i krig (nervgaser → död)
![[image-57e303bb0f7e.png]]
- Postsynaptiskt finns botulinumtoxin som orsakar protolys av
SNARE-proteiner → vesiklar exocyteras ej (lokal förlamning).
Frågor
1. Ge ex. på postsynaptisk antagonist till neuromuskulära synapsen.
2. Vad är effekten av AChR-agonister, AChE inhibitorer, varför?
3. Vad orsakar botulinumtoxin, varför?
Utveckling hos myocyter
- Omogen muskelcell
-
Bildas genom att flera myoblaster fuserar/smälter samman för att bilda
en multinukleär muskelcell/muskelfiber (myocyt)
-
Uttrycker många nikotinerga AChR som har y-subenhet istället för
epsilon.
-
När axon kommer fram, omvandlas y- till e-subenheter.
-
I början innerveras varje muskelfiber av flera a-motorneuroner
(konkurrens), sedan bildas en stor synaps med en a-motorneuron.
- Perifier nervskada
-
Axonet degeneras.
-
Orsakar att AChR omvandlas till omogna AChR med y-
istället för e-subenheter och uttrycks i större mängder över hela fiber.
-
Gamma har högre affinitet till ACh och kan reagera på
“bakgrundsnivåer” av ACh.
- Uttrycket av AChR ger alltså axonet möjlighet att växa ut igen.
-
Om axonet hittar rätt
- Motorneuronet innerverar så många muskelfibrer som möjligt
(viktig för neuronets överlevnad)
- Neuromuskulära synapser återbildas → AChR mognar.
-
Om axonet ej hittar rätt
- Motorneuronet degenereras (kräver faktorer av muskelcellen för
överlevnad)
Frågor
1. Beskriv en omogen muskelcell, hur den bildas och hur den mognar.
2. Vad händer vid en perifier nervskada?
Kontraktion
- ACh binder till AChR → aktionspotential i 1 ms → Ca2+-inflöde → myosin
binder och “drar” aktin → kontraktion
![[image-7f5a436d98e8.png]]
![[image-7a974e286497.png]]
- Sarkoplasmatiska retikulum (SR)
-
Membranomsluten organell som finns längs T-tubuli (inbuktningar i
muskelcellen)
-
SR lagrar Ca2+, större [Ca2+] än i cytosolen (men ej högre än EC).
-
SR har följande strukturer
- SERCA: Ca2+-pump (ATP) som ständigt pumpar in Ca2+
- Ryanodinreceptor-kanal: Spänningsstyrd Ca2+-kanal
- Speciell DHP: DHP egentligen är spänningstyrd Ca2+-kanal men
i muskler är den fysiskt bunden till ryanodinreceptor och
fungerar som spänningssensor som mekaniskt öppnar/stänger
ryanodinreceptor-kanaler utifrån spänningen
-
Vid ap → DHP öppnar ryanodinreceptor-kanal → Ca2+ flödar ut från SR
till cytoplasman → myosin binder aktin → kontraktion.
-
Skiljer mellan hjärtmuskel och skelettmuskel.
- Myosin-aktin-cykeln
-
Aktinfilamentet är spiralformad aktinmonomerer (“proteinkulor”), där
varje proteinkula har ett bindningsställe för myosin.
- Spiralformen är viktig så myosin inte krockar med varandra.
-
Bindningsställen för myosin i aktinfilamentet är dock blockerade av
tropomyosin → steriskt hinder.
-
Vid hög IC [Ca2+] binder Ca2+ till troponin som fysiskt flyttar bort
tropomyosin → bindningsstället synliggörs.
1. Myosin antar högt energitillstånd genom att hydrolysera ATP till
ADP + Pi som binds till myosinet.
2. Myosin binder aktin när bindningsstället blottas kan myosinarmen
som är i ett högt energitillstånd binda aktin.
3. Myosin “nickar” aktin Pi lossnar vilket frigör energi som drar
aktinfilamentet mot sarkomerens mitt, ADP-lossnar
4. ATP binder till myosinarmen → Myosinets affinitet till aktin minskar
→ släpper loss aktin och antar lågt energitillstånd.
5. Kan hydrolysera ATP → högt energitillstånd, hög affinitet till aktin →
binder in osv
-
Cykeln upprepas så länge hög IC [Ca2+] finns och tillgång till ATP.
Frågor
1. Vad orsakar en muskelkontraktion? Vad är SR, var finns
den, hur bidrar den till kontraktionen?
2. Beskriv myosin-aktin-cykeln.
![[image-f5629fc596b7.png]]
Kontraktion
- [Ca2+] sjunker IC pga SERCA-pumpar → relaxerar muskeln
- Om inget ATP finns i skelettmuskeln förblir myosin bunden till aktin →
kontraherad muskel, kramp.
-
ATP sänker myosinets affinitet till aktin.
-
Händer vid död → likstelhet.
-
Levande muskelceller har skyddsmekanismer mot detta.
- Muskelstyrkan är proportionell mot mängden aktiva aktin-myosin
bindningar (korsbryggor).
- Ökad antal parallellkopplad sarkomerer (t.ex styrketräning) → styrka
- Ökad antal seriekopplade sarkomerer (t.ex stretching)→ flexibilitet/större
dynamik.
- Relationen mellan sarkomerens längd och
kraftutveckling
-
Optimal längd = maximal styrka
- Optimal överlapp mellan aktin &
myosin → maximal
aktin-myosin-bindningar → maximal
styrka
-
För korta (kontraherad) sarkomerer
- Aktin överlappar → vissa bindningsställen blockeras
- Även myosintrådarna stöttar på varandra eller Z-disk
-
För långa sarkomerer
- Minskad antal aktin-myosin-bindningar (aktin & myosin
överlappar mindre)
- Relationen mellan kraftutveckling och kontraktionshastighet
-
Låg hastighet = mer kraft
-
Hög hastighet = mindre kraft
-
Isometrisk kontraktion (ingen hastighet = maximal
kraft)
-
Relationen beror på att vid hög kontraktionshastighet
hinner inte alla myosinarmar i sarkomererna binda
aktin samtidigt eftersom vissa just har just släppt eller
håller på att binda igen.
-
Låg hastighet → fler myosinarmar genererar kraft tillsammans.
![[image-b9317cecdb9d.jpeg]]
![[image-002c91e1ef10.png]]
- Excentrisk kontraktion
-
Maximal kontraktion/aktin-myosinbindningar men muskeln förlängs
ändå - excentrisk kontraktion
-
Excentrisk kontraktion genererar högst kraftutveckling (mer än
isometrisk också) pga ökad tension (maximal passiv & aktiv tension)!
- Aktiv tension = aktin-myosinbindningar
- Passiv tension = muskelfibrer sträcks, förlängning
-
Maximal tension = maximal kraftutveckling
-
För hög tension (excentrisk kontraktion) kan orsaka skador i Z-diskarna
i enstaka myofibriller eller även många muskelfibrer.
-
Träningsvärk beror på dessa skador och den efterföljande
inflammationen som leder till reparation och muskeltillväxt.
- Högre belastning aktiverar fler myosinfilament.
-
Vid viloläge är myosinarmar “infällda”/”otillgängliga”
-
Vid ökad spänning/tension (passiv eller aktiv) övergår fler och
fler myosinarmar från infällda till aktiva som kan binda in
aktin.
-
Det finns en automatisk inbyggd rekrytering av myosinarmar
utifrån ökning på spänning.
- Elasiticitet
-
Vid kontraktion är muskeln mindre elastisk.
-
Ca2+ minskar även titins elasticitet
- Praktiskt för att förankra myosin medan aktin dras
-
Stretching bör därför göras när musklerna är avslappnade.
Frågor
1. Hur stoppar en muskelcell kontraktion i rätt tid? Vad är likstelhet?
2. Vad avgör muskelstyrkan? Hur kan muskelns dynamik resp. styrka öka?
3. Vad är relationen mellan sarkomerens längd och kraftutveckling, varför?
4. Vad är relationen mellan kontraktion hastigheten och kraftutveckling, varför?
5. Varför har excentrisk kontraktion maximal kraftutveckling?
6. Vad orsakas träningsvärk av?
7. Vad menas med "inbyggd rekrytering av myosinarmar” i muskelcellen?
8. Varför bör stretching göras när musklerna är avslappnade?
Nervsystemets inflytande
- Nervsystemet kan reglera kontraktionsstyrkan i motorisk enhet-nivå (ej
enskilda muskelfibrer) via två mekanismer.
- Summation
![[image-7625eabd7d55.png]]
-
Ökad frekvens av ap översätts till ökad kontraktionsstyrka.
-
Det beror på att IC Ca2+ inte hinner pumpas tillbaka till SR i samma
takt som ryanodinreceptor-kanaler släpper Ca2+ ut till IC
- Eftersom upprepade ap ger muskeln inte möjligheten att
relaxera till följd av hög frekvens av ap.
- Maximal summation = maximal
kontraktion
→ [Ca2+] IC hålls hög → tropomyosin blockerar
ej aktinsbindningsställen → maximal
aktin-myosin-bindning
-
Effekten av summationen börjar när perioden
mellan två på varandra ap är max 200 ms.
- 5 Hz (5 ap/s)
-
Summationen uppnår maximum vid 20 ms (50 Hz)
-
Motorneuronen arbetar mellan 5-50Hz.
- Rektyrering
-
I en muskel finns oftast stora mängder motoriska enheter, dessa kan
samarbeta rekrytering
-
Motoriska enheterna har olika egenskaper (både muskelfibrer och
a-motorneuroner).
-
Rekryteringen sker på ett förutsatt sätt, utifrån enheternas egenskaper.
-
Det finns tre typer av motoriska enheter
- S (Slow)
-
Motorneuronet har lägst tröskel → högst excitabilitet
-
Muskelfibrerna uthålliga men genererar låg
kontraktionsstyrka/kraft.
- FR (Fast, fatigue resisting)
-
Egenskaper mellan S & FF.
- FF (Fast, fatigue)
-
Motorneuronet har högst tröskel → lägst excitabilitet
-
Muskelfibrer är explosiva (hög kontraktionsstyrka), ej
uthålliga
-
Skillnaderna beror på myosin, enzymer, metabolism mm.
-
Summation av olika typer är olika
- S Orkar länge
- FF Kontraktionsstyrkan avtar efter 1-2 min
trots summation (fatigue, läs nedan).
-
Ordning typerna aktiveras i
![[image-48ae977e1db8.png]]
![[image-33b296507317.png]]
1. S Låg kontraktion vid lätt arbete
2. FR Medel kontraktion
3. FF Maximal
-
Rekryteringsordningen är programmerad i ryggmärgen.
- Tidigare typer stängs inte av när nya läggs till.
- Fatigue
-
Muskeltrötthet där kontraktionstyrkan minskar trots aktiverad muskel
-
Perifer fatigue
- Beror huvudsakligen på ökad ATP-hydrolys. Hög IC [Pi]
hämmar ryanodinreceptor-kanaler → minskad [Ca2+] IC →
tropomyosin täcker bindningsstället → ↓ myosin-aktinbindningar.
- Skyddsmekanism mot likhetskramp
- Perifer fatigue beror på muskelns fysiologiska begränsningar →
kan drf inte påverkas.
- Kontraktionsstyrkan minskar men inte ap-frekvensen i EMG.
-
Central fatigue
- Frekvensen ap sjunker parallellt med kontraktionsstyrkan, i
EMG.
- Beror på motorneuronet, börjar med maximal ap-frekvens och
sjunker med tiden
-
Motorneuronets excitabilitet sjunker & inhibitionen ökar
-
Ökad muskelaktivitet → ökad laktatnivåer → låg pH →
aktivering av pH-känsliga smärtafferenter som skickar
inhibitoriska signaler till motorneuronet
- Kan “påverka” genom att excitera a-motorneuronet mer.
Frågor
1. Hur kan nervsystemet reglera muskelkraft?
2. Vad menas med fatigue? Vilka två typer finns?
Muskeltillväxt
- Initieras av excentrisk kontraktion → små mikroskador i
sarkomerer → inflammatorisk respons (makrofager invaderar) →
cytokiner & tillväxtsfaktorer frisätts → signalerar åt cellen för
proteinsyntes och aktivering av stamceller → satellitceller
prolifererar och differentierar till myoblaster och smälter samman,
med muskelcellen → ökad produktion (pga ökad antal kärnor) av
sarkomerer (inkorporeras parallellt) och myofibriller →
muskeltillväxt, hypertrofi (ökad tvärsnittsarea)!
Frågor
1. Hur går muskeltillväxten till?
![[image-0c6403ebe86d.png]]