diff --git a/content/Fysiologi/Block 1 - Nervcellsfysiologi/4. Nervcellsfysiologi/Video texter.md b/content/Fysiologi/Block 1 - Nervcellsfysiologi/4. Nervcellsfysiologi/Video texter.md
new file mode 100644
index 0000000..5cb9d93
--- /dev/null
+++ b/content/Fysiologi/Block 1 - Nervcellsfysiologi/4. Nervcellsfysiologi/Video texter.md	
@@ -0,0 +1,2940 @@
+
+2026-01-21 08-16-27.mp4
+
+Sync
+
+6
+
+
+
+1:27:29 / 2:42:24
+
+
+
+God morgon, allesammans och välkomna hit till det här blocket där vi ska
+
+prata om nervcellsfysiologi Vi ska börja idag och vi håller på fram till
+
+och med tisdag Vi avslutar med ett seminarium vi gör ju så här också då
+
+att jag sänder de här föreläsningarna på Zoom Vi har ett gäng med oss på
+
+Zoom här nu som förhoppningsvis hör och ser oss också Anledningen till det
+
+är att ni inte vill att vi ska sitta hemma på Zoom utan ni ska vara på
+
+plats här om ni har möjlighet Det här med Zoom är då för de som absolut
+
+inte har möjlighet att ta sig hit De sjuka eller sjuka barnen på annat
+
+sätt inte har möjlighet att komma hit Meningen är ju att ni ska vara här
+
+om ni vill vara med på föreläsningarna så att säga Men det är ju bättre
+
+att vara med på Zoom än att inte vara med alls Det är ju därför vi
+
+försöker ge den här möjligheten det är några lärare som ni kommer att
+
+träffa på som gör det, det är inte generellt det här alla gör det, utan vi
+
+är några som provar med detta.
+
+Ni som är på Zoom om ni vill kommunicera här så, företrädesvis av den
+
+chatten ska jag försöka hålla koll på chatten ifall ni har några frågor
+
+eller undervisningar.
+
+Vad som vi ska göra de här dagarna det är att ni ska förhoppningsvis skapa
+
+er själva en förståelse för hur celler i hjärnan kommunicerar med
+
+varandra. Och det är det övergripande målet att ni själva ska skapa en
+
+förståelse kring detta så att om ni får frågan från någon titenta eller
+
+något sånt där hur kommunicerar celler i hjärnan?
+
+så ska ni kunna göra en egen redogörelse för det så att säga.
+
+Sen finns det studiehandledningar och kursplaner vi har instuderingsfrågor
+
+som ligger på Canvas också till de här avsnitten.
+
+Och det finns läroböcker som är väldigt bra och det finns en hel del
+
+material på andra föreläsningar säkert från YouTube och annat, och om ni
+
+vill kika på de sakerna.
+
+Och jag har också lagt upp de föreläsningarna som var föregående termin
+
+som jag har spelat in som man skulle kunna titta på.
+
+Och jag spelar in det här också och försöker lägga upp det efteråt och då
+
+kommer jag att plocka bort förra terminens inspelningar om tekniken
+
+fungerar. Och jag säger om tekniken fungerar för er som läser på Zoom
+
+också det är inte säkert att det här alltid fungerar med tekniken, så det
+
+är en annan anledning att vara här istället, för man kan inte garantera
+
+att det kommer att fungera till slut.
+
+Vi kommer att avsluta det här blocket på måndag då vi har tre timmar som
+
+vi kallar för frågeföreläsningar tillsammans.
+
+Det gör att vi i slutet har gott om tid för era frågor som har dykt upp
+
+under de här dagarna.
+
+Eller om ni inhämtat information på annat sätt som ni undrar över.
+
+Frågeföreläsningar på måndag, gott om tid.
+
+Är det något vi inte hinner med nu, kan vi ta det på måndag.
+
+Ni får gärna mejla med frågor inför måndagen, ni som är på Zoom -chattar.
+
+Ni som ställer frågor.
+
+Det är ni som driver de föreläsningarna på måndag.
+
+Sen avslutas det hela med ett seminarium på tisdag, där ni kommer att vara
+
+i grupper. Det här är första seminariet i en lång rad seminarier som ni
+
+kommer att ha hela terminen.
+
+Jag vet inte vad det kan vara, femton seminarier.
+
+Detta är det första.
+
+De här seminarierna är tämligen meningslösa om ni inte är väl förberedda
+
+inför dem. Och de här seminariefrågorna finns nu på Canvas, så ni kan gå
+
+in och kika på dem och förbereda dem.
+
+Och meningen är att det ska vara en diskussion kring de här frågorna det
+
+är inte så att själva svaret eller facit är det viktiga.
+
+Utan det viktiga är diskussionen.
+
+Och därför brukar vi uppmana er att kanske inte ha anteckningar eller
+
+datorer och så där.
+
+Utan det ska vara en diskussion.
+
+Och därför bör man vara väl förberedda.
+
+Är ni inte väl förberedda så är det ingen idé att gå dit, höll jag på att
+
+säga. Men å andra sidan så måste ni går dit för att det är en obligatorisk
+
+närvaro på de här.
+
+Så ni får göra om det en annan gång om ni inte är närvarande.
+
+Jag kan förutskicka redan nu att de här seminariefrågorna i alla fall för
+
+det här blocket är väldigt svåra.
+
+Man blir inte avskräckta utav det utan meningen är att de ska ge upphov
+
+till en diskussion så återigen, svaret är inte det viktiga, utan
+
+diskussionen är det viktiga.
+
+Att använda de här begreppen som vi kommer att introducera under
+
+föreläsningarna de närmsta dagarna.
+
+Däremot instuderingsfrågorna, som ni också har de är lite mer konkreta och
+
+ska väl kunna gå att besvara någorlunda tror jag.
+
+Ja, ungefär så.
+
+Är det nån som har några frågor kring upplägg och logistik.
+
+Och så där kring.
+
+De närmsta dagarna och veckan här.
+
+Mm Bra Då kör vi igång och ni har ju då föreläsningsmaterial och på
+
+Kalmars också. De bilderna jag tänkte visa.
+
+Fokus nu är kommunikation mellan celler centrala nervsystemet.
+
+En helt central del när vi pratar om detta jag tänker nu första timmen
+
+introducera lite begrepp och vart vi ska komma så småningom och ge lite
+
+bakgrund och så, men helt centralt för detta är då aktionspotentialen
+
+eller nervsignalen vi kommer prata mycket om den, för det är så nervceller
+
+kommunicerar med varandra man skickar nervsignaler och aktionspotentialer
+
+och de här aktionspotentialerna i vissa fall är det tämligen konkret vad
+
+de gör i andra fall är det mer abstrakt kanske, och det som illustreras
+
+att i den här första bilden till vänster är det kanske lite mer konkret
+
+när ni har en sådan här undandragningsreflex som ni har hört talas om att
+
+man lägger handen på en varm platta och reflexmässigt drar man undan
+
+handen. Där är det ganska uppenbart att vi behöver en ganska snabb signal
+
+för att få den här effekten att vi aktiverar smärtreceptorer mot sektorer
+
+ute i handeln som då kommer ge upphov till aktionspotentialer som färdas
+
+inåt ryggmärgen och där vi har en synaptisk överkoppling i duscharovnet
+
+till ryggmärgen till motorneuron då som skickar ut aktionspotentialer till
+
+muskler i handen där vi också har en synaptisk överföring och sen blir det
+
+aktionspotential i musklerna som i sin tur ger en kontraktion och vi får
+
+en undandragning här och Den här kommunikationen är väldigt konkret och vi
+
+förstår att vi behöver nervsignaler och ganska snabba nervsignaler också
+
+för att vi inte ska få bestående skador av värmeplattan.
+
+Det som illustreras till höger däremot är kanske lite mer abstrakt och vi
+
+kommer att prata en hel del om detta lite senare under kursen.
+
+Men det illustrerar hur minnen lagras i hjärnan via så kallade engram.
+
+Och det ni ser väldigt schematiskt där då är engrammet, eller minnet, för
+
+ett äpple. Och de här engrammen är då eller äpplet i vår hjärna kodas som
+
+samtidig aktionspotential, aktivitet i en grupp av nervceller som man
+
+ibland då kallar en gram eller cellgruppering cevice.
+
+Samtidig aktionspotentialaktivitet i en grupp av nervceller utspridda i
+
+hjärnan och det är DET som kodar för äpplet och det är DET, alltså
+
+starkare synaptiska förbindelser mellan just de här nervcellerna som är
+
+minnet för äpple.
+
+Det här kan då kännas lite mer abstrakt och vi kommer att prata betydligt
+
+mer framöver om inlärning, minne och glömska och ett gram.
+
+Detta bara för att illustrera två aspekter av detta med aktionspotentialen
+
+och dess betydelse för signalering i hjärnan.
+
+Vad är det då som bestämmer om det ska bli en auktionspotential eller
+
+inte? Här ser ni då exempel på två stycken auktionspotentialer och .
+
+Jag kan bara förutskicka som en parentes säga att just dom här
+
+auktionspotentialerna har vi registrerat från Mänsklig kortext, så det här
+
+är från humana korskadade nervceller.
+
+Men, de här mekanismerna kring aktionspotential, membranpotentialer och
+
+synapser och så där, de är basalt sett väldigt väl evolutionärt
+
+konserverade så att mekanismen är i princip densamma hos människa som hos
+
+mus, som hos zebrafisk eller bläckfisk och det som framför allt har
+
+studerats är hos mus och råtta.
+
+Det mesta av det som jag kommer att prata om är forskning som är gjord på
+
+mus eller råtta, skulle jag vilja säga.
+
+Men nu för tiden har vi möjligheten att också göra registreringar på
+
+mänskliga nervceller två sätt vi kan göra detta: Dels, har vi kontakt med
+
+neurokirurgerna och när de opererar bort en tumör eller för epilepsi så
+
+kan vi få operationsmaterial som fortfarande är levande och göra
+
+elektrofysiologiska registreringar.
+
+Det är det ena.
+
+Det andra är att vi numera har tekniken att till exempel ta hudceller
+
+eller fettceller och dedifferentiera dem och sen differentiera ut dem till
+
+kortikalerna nervceller, och odlar då små minihjärnor, och registrerar
+
+från dem. Så att mer och mer kunskap kommer nu kring mänskliga nervceller
+
+också . Skillnaderna har visat sig vara ganska små.
+
+Det finns skillnader, men de är ganska måttliga.
+
+Om vi ser här då två stycken aktionspotentialer, vad bilden illustrerar då
+
+att vi i princip har två stycken hela tiden pågående processer som ökar,
+
+respektive minskar sannolikheten för att det ska bli en aktionspotential i
+
+en nervcell. Och de processer som ökar sannolikheten, kallar vi för
+
+exitation. Och de processer som minskar sannolikheten, kallar vi för
+
+inhibition. Här har vi en dragkamp i varje cell, hela tiden mellan
+
+exitation som strävar efter att det ska bli en aktionspotential och
+
+inhibition som strävar efter att det inte ska bli en aktionspotential.
+
+Om vi utvidgar det här lite kring exetition och inhibition så kan vi dela
+
+upp dem i i sig i två huvudgrupper, nämligen intrinsic respektive
+
+synaptisk. Och Allt det här handlar om jonkanaler som står för exitation
+
+och inhibition och en del utav de här jonkanalerna är då samlade i
+
+synapser, i exitatoriska och inhibitoriska synapser och det är då
+
+leganstyrda jonkanaler och för för en synaptisk extation så handlar det om
+
+glutamatsynapser för det är glutamatsynapser som står för excitationen i
+
+hjärnan och där finns det då ligandstyrda, alltså glutamatstyrda
+
+jonkanaler som kan öppnas så ökar sannolikheten för att det ska bli en
+
+aktionspotential kallar vi det för synaptisk extravison, och det är
+
+glutamatsynapser.
+
+Glutamatsynapserna står för 85 procent utav alla synapser i
+
+centralpositionen av nervsystemet.
+
+Så de är jättemånga.
+
+Vi räknar med att i den mänskliga hjärnan har vi närmare 100 miljarder
+
+nervceller och varje nervcell har i storleksordningen i medeltal kanske 10
+
+000 synapser och 100 miljarder är ju 10 upp till 11 och 10 000 är ju typ
+
+till 4 och det betyder 10 till 15 synapser ungefär som ni har i huvudet
+
+och 85 procent av dem är matsynapser som om de aktiveras bidrar till en
+
+ökad sannolikhet för aktionspliktning De resterande 15 procenten utav våra
+
+synapser är då inhibitoriska synapser och GABA -synapser och de då minskar
+
+sannolikheten för att det ska bli en aktionspotential.
+
+Och detta är ju då de legantstyrda jonkanalerna i våra glutamat och GABA
+
+-synapser men vi har också jättemånga andra jonkanaler som vi ska stifta
+
+bekantskap med de närmsta dagarna här.
+
+Till exempel spänningskänsliga jonkanaler eller kalciumstyrda jonkanaler
+
+eller värmekänsliga jonkanaler och sådär.
+
+Och alla de hänför ju jag till intrinsic extabilitet.
+
+Det är alla andra jonkanaler utanför synapserna som bidrar till att
+
+förändra sannolikheten för nationspotential.
+
+Då har vi till exempel natrium och kalciumkanaler som som om de öppnas,
+
+bidrar till att öka sannolikheten för nationspotential.
+
+Och vi har klorid och kaliumkanaler som om de öppnas, bidrar till att
+
+minska sannolikheten för en aktionspotential Detta är lite grunden för hur
+
+cellerna reglerar sannolikheten för att det ska bli aktionspotential.
+
+De här processerna är inte huggna i sten på något sätt utan hela poängen
+
+med hjärnan höll jag på att säga Varsågod Vi kan komma tillbaka till det
+
+För i till de här vi har även glutamatstyrda jonkanaler och gabastyrda
+
+jonkanaler som flyter omkring utanför synapserna och de kallar vi för
+
+extra synaptiska glutamatreceptorer och extra synapska gabareceptorer och
+
+de bidrar till intrinsic extabilitet.
+
+Vi kanske återkommer till det lite senare under diskussionen.
+
+Men som sagt var de här De här sakerna är dynamiska och det är kanske hela
+
+poängen med vårt nervsystem att det är anpassningsbart och dynamiskt och
+
+ändrar sig och vi kommer att prata en hel del om hur de här sakerna kan
+
+ändra sig. Och då har jag kategoriserat det i två huvudgrupper nämligen
+
+modulering och plasticitet.
+
+Plasticitet då är förändringar som är baserade på nervcellsaktivitet i
+
+sig. Så nervcellsaktivitet eller synapsisk aktivitet kan göra så att vi
+
+får förändringar i synapser över intrinsic extabilitet.
+
+Och detta är det som ligger bakom inlärning och glömska i hjärnan.
+
+Att vi kan förändra våra synapser våra synapsers effektivitet genom vilka
+
+aktivitetsmönster som vi utsätter synapserna för.
+
+Sen har vi också modulering som påverkar de här sakerna och modulering
+
+handlar då om olika, vad jag kallar för modulatoriska signalsubstanser som
+
+vi har massa olika i hjärnan som kan påverka de här jonkanalerna på
+
+kortare eller längre sikt, och vi har till exempel de klassiska
+
+modulatoriska signalsubstanserna som noradrenalin, histamin acetylkolin,
+
+dopamin, seletonin.
+
+Vi har en lång rad olika neuropeptiter som finns i olika nervceller som
+
+kan förmedla effekter: Vi har i stort sett alla hormoner i kroppen kan
+
+också delvis produceras inne i hjärnan och påverka nervcellsfunktion.
+
+Och vi har substanser som frisätts från mikroglydia och astrocyter som kan
+
+påverka funktion på olika sätt och modulera det här.
+
+Så att vi kan hela tiden förändra de här intrinsic och synaptiska extra
+
+kvalitet och inhibition via plasticitet och modulering.
+
+Och det är lite imorgon så är det väl dit vi ska ha kommit när vi har
+
+pratat idag och imorgon ska vi ha landat lite i den här bilden.
+
+Då ska vi ha skapat en ökad förståelse för alla de här Robbarna som är med
+
+på den här bilden, så att säga.
+
+Några ord om metoder vi använder för att studera det här och det här
+
+brukar man kalla elektrofysiologi, för det handlar om bioelektricitet som
+
+vi kan registrera på olika sätt.
+
+och man kan registrera det på på olika sätt och på olika nivåer som är
+
+illustrerat i den här figuren då.
+
+Om vi börjar längst upp till vänster så kan man med så kallad patch flank
+
+registrering suga sig fast i membranet på en cell och där titta på eller
+
+registrera från enstaka jonkanaler.
+
+och då ser man att de här jonkanalerna kan vara antingen stängda eller
+
+öppna och de här jonkanalerna kan då fluktuera mellan öppet och stängt
+
+läge. Så att det här är en, ska vi kalla det för en stokastisk process,
+
+där kanalen kan antingen vara öppen eller stängd på eller av ett eller
+
+noll, så att säga, en digital form av signalering.
+
+Den här sannolikheten för att kanalen ska vara öppen eller stängd, kan vi
+
+påverka på massa olika sätt, till exempel med legand eller med
+
+membranpotential.
+
+Men i grund och botten så är det en stokastisk digital process, om vi
+
+tittar på enstaka jonkanaler.
+
+Här kan man se ett protein jobba i realtid, det är snabba tider här, ni
+
+ser att det handlar om tusendels sekunder.
+
+Sen kan vi gå upp ett snäpp och titta på enstaka individer enstaka
+
+synapser. Om vi tittar på enstaka synapser så kan vi också se att det ser
+
+ut som en stokastisk process nämligen att ibland så blir det en signal i
+
+synapsen och ibland blir det inte en signal i synapsen.
+
+Och det här brukar vi råda för att synapserna har en
+
+frisättningssannolikhet de har en viss sannolikhet för att det ska bli en
+
+signal i synapsen om det kommer en aktionspotential till synapsen.
+
+Så även där är det liksom som ett digitalt stokastiskt signalering i våra
+
+synapser. Och det här kan ju tyckas lite otäckt på något sätt att det är
+
+slumpmässighet som ligger bakom ...
+
+ja, en viss grad av slumpmässighet som ligger bakom vår förmåga att
+
+signalera i hjärnan.
+
+Men vi ska då ...
+
+alltså ... tillbaka till att den här slumpmässigheten kan vi påverka på
+
+olika sätt och sen så har vi så oerhört många av de här jonkanalerna och
+
+de här synapserna så att det blir alltid bra medeltal av den här
+
+slumpmässigheten.
+
+Men i grund och botten så är det en slumpmässighet.
+
+Även när vi tittar på aktionspotentialen så är det en viss slumpmässighet
+
+i det för att antingen blir det en aktionspotential eller så blir det inte
+
+en auktionspotential.
+
+Och det är också en form av digital signalering, etta eller nolla så att
+
+säga. Det måste komma upp till en viss tröskel för att det ska bli en
+
+auktionspotential och då blir det en full auktionspotential och kommer vi
+
+inte upp till tröskeln så blir det ingen auktionspotential.
+
+Och det här kan vi då registrera antingen i olika cellkulturer så säger
+
+de. Vi kan odla upp till exempel mänskliga nervceller, och registrera från
+
+man kan också ta bitar av levande hjärnvävnad, antingen från mus eller
+
+från neurokirurgiska operationer som man brukar kalla för brain slices
+
+alltså levande vävnad.
+
+Då kan man göra elektrofysiologiska registreringar från dem.
+
+Sen kan man också göra registreringar från större delen, större delar av
+
+nervsystemet eller från hela hjärnan.
+
+Då får man en sammanvägd nervcellsaktivitet från de där väldigt många
+
+nervceller bidrar.
+
+och det är till exempel bakgrunden till EEG -registreringar som man sätter
+
+elektroder på skalpen och registrerar nervcellsaktivitet.
+
+som kan då... betydelse när man ska bestämma och undersöka sömn, vakenhet
+
+och skillnaden mellan REM -sömn och icke -REM -sömn och olika typer av
+
+vågaktiviteter vid de här olika medvetandetillstånden.
+
+Och som i sin tur handlar väldigt mycket om hur pass synkrona nervcellerna
+
+är och med synkrona så får vi vågor om de inte är synkrona så jämnar det
+
+ut sig och vi ser inga tydliga vågor.
+
+Och det här är då extra selulära registreringar och där vi kan fånga upp
+
+strömmar som bildas sekundärt till att vi har synapsaktiveringar och
+
+aktionspotentialer i vävnader, även om vi kommer tillbaka till hur det
+
+genererar extra selulära strömmar som vi kan registrera med EEG eller
+
+ekvoder. Principen är densamma och när vi registrerar EKG från hjärtat
+
+eller EMG från skelettmusklerna.
+
+Det vill säga extra senilär registrering.
+
+Ni kommer om ett antal veckor att göra alla de här registreringarna själva
+
+på varandra då.
+
+EMG, EEG och EKG och så där.
+
+Det ingår i laborationerna på den här kursen.
+
+Någonting som vi kanske kommer att ge exempel på och som har kommit mycket
+
+de senaste åren som ett alternativ till de här elektrodregistreringarna är
+
+optiska registreringar.
+
+Och med hjälp av olika spänningskänsliga färgämnen som man antingen kan
+
+genetiskt introducera eller på annat sätt applicera så kan man då optiskt
+
+registrera istället för fysiskt registrera med, en elektrod och man kan
+
+numera också optiskt stimulera genom att introducera jonkanaler som är
+
+ljuskänsliga i nervceller.
+
+De optiska redskapen har bidragit till utvecklingen de senaste tio åren
+
+inom neurovetenskapen.
+
+Jag kommer att ge exempel på det.
+
+detta lite då som bakgrund.
+
+Vi har en fråga här.
+
+Får jag läsa frågan.
+
+Så om det blir aktionspotentialer eller inte, om det överstiger
+
+tröskelvärdet, variera tröskelvärdet och varför kan man även se
+
+potentialen som närmar sig men inte överstiger.
+
+Ja, det kom en fråga om aktionspotentialens tröskel och vi kommer, jag
+
+tror sista timmen idag kommer vi prata mycket om aktionspotentialens
+
+tröskel så jag ber att få återkomma till den frågan, eller frågeställaren
+
+får återkomma lite senare.
+
+Men då ska vi börja ta ta oss an membranpotentialen, hur den uppkommer.
+
+Och aktionspotentialen är inget annat än en kortvarig förändring av
+
+membranpotentialen men alla våra celler i hela kroppen har en
+
+videomembranpotential nämligen en spänning mellan in och utsidan, mellan
+
+intra och extra cellulärt och vi ska grotta ner oss lite grann i hur den
+
+här membranpotentialen uppkommer och förhoppningsvis kan ni skaffa er en
+
+förståelse för detta hur den uppkommer och hur vi kan förändra
+
+membranpotentialen genom att aktivera olika jonkanaler och så vidare.
+
+och det som ni har på den här bilden är en schematisk sammanfattning utav
+
+vad som bestämmer membranpotentialen, och då har vi två ben här: Å ena
+
+sidan är det då koncentrationsskraften gradienter utav våra viktigaste
+
+joner natrium, kadmium, klorid och kalcium som är ojämnt fördelade mellan
+
+intracellulärt och extracellulärt.
+
+Och detta är en nödvändig förutsättning för att vi ska få en
+
+membranpotential, alltså koncentrationsgradienter.
+
+Och de här koncentrationsgradienterna uppkommer på grund av att vi
+
+transportörer och pumpar i våra cellmembran.
+
+Och de här transportörerna är antingen direkt eller indirekt drivna utav
+
+ATP. De är alltså energidrivna de här transportörerna och pumparna.
+
+Lite krasst kan man säga att att orsaken till att vi äter mat det är för
+
+att driva de här pumparna.
+
+Det är de som drar energi i kroppen inte minst i hjärnan.
+
+Och en väldigt viktig sådan här pump är natrium -kadium -pumpen.
+
+Som vi kommer att prata lite mer om.
+
+De här koncentrationsgradienterna ger upphov till så kallade
+
+jämviktspotentialer.
+
+Varje Jonslag har en jämviktspotential som är direkt proportionell mot
+
+koncentrationsskillnader mellan in och utsidan.
+
+Natrium har en jämviktspotential, kardium har en klorid och en kalcium.
+
+Så det ena benet här, det andra benet som också är nödvändigt för att vi
+
+ska få membranpotential är att de här jonerna är permiabla i membranet.
+
+Då måste vi ha jonkanaler också.
+
+De här jonkanalerna ger då upphov till en selektiv permiabilitet.
+
+Vi har jonkanaler som bara släpper igenom natrium.
+
+Jonkanaler som bara släpper igenom fagium.
+
+som bara släpper igenom kalcium.
+
+Sen har vi andra jonkanaler som kan släppa igenom vara lite mer
+
+promiskuösa och släppa igenom fler släppjonslag.
+
+Men med hjälp av jonkanaler får vi en selektiv permialitet där joner
+
+passivt kan flöda genom membraner i specifika jonkanaler.
+
+Vi kommer att komma tillbaka till den här bilden senare lite grann men
+
+detta är grunden för uppkomsten utav en membranfotential.
+
+Nämligen koncentrationsgradienter och domkanaler.
+
+Och Då ska vi kika lite grann ni kan börja att titta lite grann
+
+schematiskt här till höger på en liten schematisk del av ett cellmembran
+
+där ni ser schematiskt en natriumkanal och så ser ni också då ungefärlig
+
+koncentration av natrium på utsidan respektive insidan och också då den
+
+jämviktspotential som då blir natrium på grund utav de här
+
+koncentrationskryllarna.
+
+kommer karium här, klorid, kalcium och sen så har ni då natrium -kadium
+
+-pumpen här, detta är de viktiga spelarna och det här ger då upphov till
+
+den sammanvägda effekten av de här jämviktspotentialerna ger då upphov
+
+till en membranpotential eller en videomembratpotential.
+
+Jag kan redan nu förutskicka att de här koncentrationerna ungefär, det är
+
+något som ni helt enkelt behöver lära er.
+
+Ni behöver ha koll på vilka koncentrationer har vi utav lafrun, kalium,
+
+kalcium och klorid.
+
+Det kan synas lite tråkigt och lite sådär men det finns liksom inga
+
+genvägar där man behöver kunna dem, inte på det sättet men man behöver
+
+kunna dem ungefärligt vad det är för koncentrationer.
+
+Och ni kommer att stöta på lite olika värden på de här koncentrationerna,
+
+vi kan ju mäta detta till exempel om du tar blodprov så kan vi mäta, eller
+
+om vi tar blodprov på cerebrospinalvätska, så kan vi mäta
+
+jonkoncentrationer alltså den extrasellära koncentrationen och ni kommer
+
+att se att de här olika källor skiljer sig åt lite grann.
+
+Men bli inte förskräckta över det, höll jag på att säga för att det här
+
+kan nog bero på lite om man har mätt ifrån blod eller från
+
+cellulosatosplanvätska om det är vilken specie man har mätt från vilket
+
+utvecklingsstadium man har mätt från.
+
+och lite sådana saker.
+
+Det är en viss variation.
+
+Och i den här tabellen Här så har jag gjort en sammanställning utav extra
+
+semulära medelkoncentrationer man mäter i serum respektive
+
+cerebrospinalvätska, och det är faktiskt ganska påtagliga skillnader,
+
+åtminstone, för ett par utav jonerna här, och för hjärnans del så är det
+
+ju cerebrospinalvätska vätskans konstellationer som är de mest relevanta.
+
+Exempelvis kan ni se här att för kalium så skiljer det ganska mycket, vi
+
+har ett medelvärde i serum på lite över fyra medan det är lite under tre i
+
+serboskinalvätska.
+
+Och även för magnesium är det procentuellt sett rätt så stora skillnader
+
+här. Ja jo, här kommer också en fråga om variationer av koncentrationen
+
+beroende på cell och vävnad till exempel, kalciumkloridvävnad.
+
+Jo, det är alltså en del variationer här, som jag påtalade.
+
+Och är det i tabellen som vi ska kunna, och inom parentes?
+
+De värdena i serbos spinalvätska är väl och serum.
+
+Ni ska ha hyfsad koll på detta.
+
+Och det är något som ni ska ha med er framöver.
+
+Så fort nästan en patient kommer till en mottagning eller läggs in på ett
+
+sjukhus så tar man väldigt ofta ett venprov, man tar kanske HPP men också
+
+så kallad elstatus.
+
+Och tittar på koncentrationerna av de här jonerna.
+
+Och då ska man inte behöva gå och slå upp liksom vad är normalvärden och
+
+så där. Utan man ska liksom veta vad normalvärden för HB och natrium och
+
+kadium och kalcium och så är, så att säga.
+
+Ja. Ska vi ha koll på skillnader, och sen spinalvätska och serum?
+
+Eller ska vi bara ha koll på ...
+
+Det är bra att ha lite koll på den skillnaden, för det normala är att man
+
+tar serumkoncentrationer, men de är inte alltid, helt relevanta för
+
+centrala nervsystemet, som indikerar sitt agnämn där.
+
+Vi ska då Vi tar det efter pausen, jag tänkte rita lite på tavlan.
+
+Men det vi kan förutskicka redan nu när det gäller jämviktspotentialen att
+
+de är, som jag sa, direkt proportionella mot koncentrationsgradienten och
+
+det här går då direkt räkna ut matematiskt också med närmst ekvation.
+
+Och vi har då närmst ekvation här där det väsentliga är en kvot mellan
+
+jonkoncentrationen extra cellulärt över jonkoncentrationen intracellulärt.
+
+Sen så loggar jag lite mer med det och sen så tar man det gånger ett antal
+
+konstanter, där ni har absolut temperatur, allmänna gaskonstant,
+
+parallellskonstant och så har ni en palens då, om ni gjorde ett envärt
+
+plus eller tvåvärdigt plus eller envärt minus.
+
+Vid normal kroppstemperatur så kan man dunka ihop de här konstanterna så
+
+det blir ungefär sextio.
+
+Om vi tar exemplet natrium, så har vi då en extracellulär koncentration på
+
+kanske storleksordningen 150 miljoner och en intracellulär koncentration
+
+på kanske storleksordningen 15 miljoner.
+
+Det betyder att den där kvoten är tio va.
+
+Och då gratinerar vi det så får vi ett, och 60x1 är 60.
+
+Och vi har en jämnviktspotential på 60 för natrium.
+
+Och kalium om vi skulle ta det.
+
+En extra senilär konstellation på kanske 3 i Cerbos klarvätska och mindre
+
+senilär koncentration på kanske 130 -140 grader.
+
+Detta betyder att kvoten blir mindre än 0 ,1.
+
+Den blir inte riktigt 0 ,01 men någonstans där.
+
+Logaritmerar vi det så får vi minus 1 ,5 eller något sånt där.
+
+Ser vi det med 60 så får vi minus 90 eller minus 100.
+
+Någonstans, och det kalium hos jämviktspotential.
+
+Så vi kan använda Nerns deklaration för att direkt räkna ut
+
+jämviktspotentialen under förutsättning att vi känner till koncentrationen
+
+då, och kan koncentrationen.
+
+Efter pausen tänkte jag att vi ska titta lite närmare på hur de här
+
+jämviktspotentialerna uppkommer och sen hur de vägs samman i
+
+membrankotentialen.
+
+Men jag frågar först behöver vi kunna använda den här informationen eller?
+
+Det är inte så svårt.
+
+Om det är bara en kvot och några ett mera så är det klart, eller hur?
+
+Ja det är väl samma sak.
+
+Nej det tror jag inte.
+
+Om du får en uppgift att vad blir membranpotentialen om natriumväxter som
+
+är värd 150 och inte så där till 15, så ja.
+
+Man kan gå på ett formulat.
+
+Jag tror inte ni kommer att behöva räkna på detta, utan det är mer att ni
+
+ska ha förståelsen för att det är egentligen inga konstigheter.
+
+Och den viktiga förståelsen är här att jämviktspotentialen är direkt
+
+proportionell mot koncentrationsgradieten så att säga.
+
+Jag är väl alltså det sammanlagda av allt det här.
+
+Den räknar väl bara en mill.
+
+Vi kommer nästa timme till en annan, lite mer komplicerad ekvation som
+
+väger ihop alla de här sakerna så att det blir membranklass Jag har något
+
+som vi kallar för Goldmanekvationen men den närmsta ekvationen är bara för
+
+ett jonslag i taget och det är lite artificiellt, för normalt sett är det
+
+alltid en sammanvägning Okej, ska vi ta femton minuters paus då så ses vi
+
+igen nio händer på den här stunden, paus och solurelsing.
+
+—Vi ses imorgon.
+
+den största inledningsvis den största inledningsstationen inledning
+
+inledning. den största inledningsstationen.
+
+den största inledningsstationen inledningsstationen inledningsstation
+
+inledningsstation ...
+
+inledningsstationen inledningsstationen inledningsring ...
+
+inledning ... inledningheadheadhem ...
+
+inledningheadheadhem ...
+
+inledning. Man hör inget!
+
+Man hör inget! Man hör inget!
+
+Man hör inget! Ljudet inte på ljudet.
+
+Nu hör vi på Zoom också.
+
+Som sagt var är det några frågor som har dykt upp som vi ska ta först.
+
+Vad menas med klassmiljoner som är fria från klassmiljoner?
+
+Jo, framför allt cancer i magnesium som är tvåvänta joner.
+
+De har en tendens att vara bundna till negativa ladd laddningar.
+
+Och till exempelvis i serum, sär.
+
+Och till exempelvis här har vi.
+
+snaboch så är det en snabbt svar så är det den totala koncentrationen, men
+
+det totala koncentrationen, men det är den totala kraften.
+
+Men det är egentligen bara den fria är den fria reumatisk cell.
+
+Och lite schematiskt och illustrera koncentrationsgradienterna, och vi har
+
+ju utav kadmium så har vi ju väldigt mycket kadmium på insidan och en lång
+
+koncentration på utsidan.
+
+Men natrium är det ju tvärtom, vi har en hög koncentration på utsidan låg
+
+koncentration på insidan Klorid är ungefär som natrium ett som går på
+
+insidan och en hög koncentration på utsidan.
+
+Kalcium kan vi ta med här också Kalcium har en ganska låg koncentration på
+
+utsidan men det är pytte koncentration på insidan Jag ritar med kalcium
+
+här, pyttelite här så blir det Det blir väl en tiotusen gångers skillnad
+
+mellan in och utsidan för kalcium men koncentrationen på utsidan är också
+
+ganska låg. Sen så brukar man också lägga till att om vi tittar på det här
+
+generellt så ska vi ha elektroneutralitet både på extra sidan och intra,
+
+eftersom lägger vi ihop alla plus och minus, så kan det liksom bli noll
+
+här och det stämmer ju rätt hyfsat på utsidan här, men på insidan så
+
+stämmer det dåligt och man lägger då till att vi har en hel del negativa
+
+joner på insidan som vi brukar sammanfatta med ett A -minus och A här står
+
+för anjon vi har ju anjon och kattjoner, kattjoner, positiva joner
+
+anjoner, negativa joner.
+
+Och de här A -minus vad är det då för något?
+
+Jo det är ju negativt laddade Molekyler som negativt laddade aminosyror,
+
+fosfat, bikarbonat, RNA, DNA och sådana saker.
+
+Och de är då, de är ju laddade, men de kan inte passera genom membranet,
+
+de är ju intermiata och därför brukar man prata om fixa negativa
+
+laddningar. Men de har en stor betydelse.
+
+Så grundförutsättningarna är då efter att de här pumparna och
+
+transportörerna har arbetat är att vi har de här
+
+koncentrationsgradienterna och vi har elektroneutralitet både på insidan
+
+och utsidan. Om vi sedan inför jonkanalerna, jag har en fråga.
+
+Ja, men de är i minoritet.
+
+Ja, det finns naturligtvis också positivt laddade aminosyror, men de är i
+
+minoritet och totalt sett så är det ganska stor mängd negativt laddade
+
+fixa molekyler.
+
+som vi har med intressenter.
+
+Om vi då introducerar jonkanaler till detta och så tar vi ett jonslag i
+
+taget och en jonkanal i taget så att vi då sätter dit en jonkanal här som
+
+bara släpper igenom kadmium allt annat lika här så kommer detta göra att
+
+kadmium kommer att vilja diffundera ut ur källorna.
+
+På grund av koncentrationsgradienten.
+
+Och för varje kalium som då diffunderar ut här så kommer vi att förlora en
+
+positiv laddning.
+
+Inte så där, du får en extra, extra solidär.
+
+Om ytterligare en kaliumjon går ut så får vi ytterligare en
+
+landningsseparation och en schematisk, en tredje kaliumjon.
+
+Då bygger vi upp här då en spänning över membranet.
+
+Och den här membranspänningen den kommer vi vilja motverka.
+
+Att fler kalium går ut för efter ett tag har ju kalium, även om det är en
+
+koncentrationsgradient, och har ingen lust att gå ut i den här positiva
+
+miljön. Man vill ju hellre stanna i den negativa miljön.
+
+Så vi bygger upp en motrikt.
+
+Elektrisk kraft tenderar att hålla kvar kalium inne Och när de här två
+
+krafterna är lika stora, då har vi en jämvikt.
+
+Det betyder inte att kadmium inte kan passera in och ut, men det betyder
+
+att Netto mässigt så sker det inget flöde av kadmium genom den här
+
+kanalen. Vi har uppnått en jämviktspotential Och med de här
+
+kadmiumkrafterna koncentrationerna så är jämvikten för kadmium kanske i
+
+storleksordningen minus hundra milligolt då.
+
+Om vi gör samma exercis då för natrium.
+
+Att vi stänger kadmiumkanalen här då och bara öppnar natriumkanalen.
+
+Så kommer ju natrium att ligga och in då in i cellen på grund av
+
+koncentrationsgradienten och för varje natrium som går in så byggde vi upp
+
+positivt överskott, intresselärt och vi får negativt på utsidan.
+
+Det här kommer att motverka natriums vilja att gå in och vi bygger upp en
+
+elektrisk kraft som är motriktad och vi får en jämviktpotential som
+
+storleksordningen plus 60 millivolt.
+
+Det här är det viktiga, natrium och kadmiums jämvikt.
+
+potential och det här är ju då drivet utav natriumkadmiumpumpen som sätter
+
+upp de här koncentrationsgradienterna genom att pumpa ut natrium och pumpa
+
+in kadmium i iscellerna.
+
+Den processen är energikrävande.
+
+Här har vi då med klorid och cancium.
+
+Ja det här är då lite special kan man säga, för att om vi tittar lite på
+
+de här pumparna och transportörerna som ni har längst ner i bilden på
+
+powerpointen här, så ser ni att vi har aktiva pumpar.
+
+Alltså ATP -asdrivna pumpar för natriumkalium i natriumkaliumpumpen.
+
+Den som gör att vi behöver äta mat.
+
+Och sen så har vi då kalciumpump Men vi har inte någon kloridpump som är
+
+direkt ATP -driven.
+
+och det gör då att klorids jämnviktspotential den kommer att ställa in sig
+
+efter den membranpotential som bestäms utav natrium och kaliums
+
+jämnviktspotentialer.
+
+Som vi kommer strax till så en sammanvägning utav natrium och kaliums
+
+jämnviktspotentialer blir ofta cirka minus 70 millivolt och det betyder då
+
+att klorid kommer att ställa in sig så att klorid får en jämviktspotential
+
+på ungefär minus 70 millivolt.
+
+På grund av att klorid inte har någon egen ATP -driven pump.
+
+Och däremot om vi tittar lite grann till höger på de här transportörerna
+
+som då är indirekt drivna utav de här ATP -drivna pumparna.
+
+Så finns det transportörer som transporterar klorid.
+
+Till exempel HCC2, alltså kaliokloridtransportörer som transporterar ut
+
+klorid ur cellerna och sen så har vi, ja där i D har vi en natrium och
+
+kloridtransportör som transporterar in klorid De här transportörerna
+
+kommer vi också återkomma till, de kan justera klorids jämviktspotential,
+
+så att den kan bli lite mer depolariserad.
+
+Alltså lite mindre polariserad än kloridjämviktspotentialen.
+
+Respektive lite mer polariserad än kloridjämviktspotentialen.
+
+Än klorid jämviktspotentialen.
+
+Så de här transportörerna kan justera klorid jämviktspotential lite grann
+
+från från kloridjämviktspotentialen.
+
+Men i grund och botten så bestäms klorid jämviktspotential,
+
+koncentrationen fördela sig på ett sådant sätt som bestäms utav
+
+bidometronpotentialen som i sin tur bestäms utav natrium och
+
+kaliumsämviktspotential.
+
+Så, det blir lite special i det här sammanhanget.
+
+Det andra är kalcium.
+
+Där vi har en enorm gradient.
+
+Vi har kanske en dryg millimoral fritt kalcium extra som lärk.
+
+Och sen så har vi i storleksordningen 0 ,1 mikromoral intracellärt.
+
+Det är tiotusen gångers skillnad det.
+
+Så det är en enorm koncentrationsgradient där.
+
+Och jämviktspotentialen för kalcium hamnar någonstans plus 120 milligolter
+
+eller någonting.
+
+Men påverkan från kalciums jämviktspotential på biomefranpotentialen är
+
+inte speciellt stor.
+
+Och det beror på att den totala koncentrationen av kalcium jämfört med
+
+kalium och natrium är väldigt liten.
+
+Kalciums koncentration är kanske en hundradel av kalium och natriums
+
+koncentrationer.
+
+Kalium och natrium ligger på 100 -150 millimolar introvextraväxlar.
+
+Hur man slår ihop det.
+
+Cancium ligger på någon miniminal, så att säga.
+
+Det gör att de här strömmarna för kalcium blir väldigt små.
+
+Relativt natrium och kadmium.
+
+Och därför blir det påverkan från kalcium på membranpotentialen tämligen
+
+liten. Så att när vi diskuterar membranpotential så är det framför allt
+
+natrium och kadmium som vi kommer att diskutera.
+
+Plorid /calcium har sina speciella skäl till att de bidrar inte på samma
+
+påfallande sätt som natrium och kadmium.
+
+Ja. Det är det vi ska diskuteras strax här.
+
+Vi kan redan nu förutskicka att det är kadmium som påverkar mest.
+
+Eftersom vidomembranpotentialen på minus 70 ligger närmare kadmiums
+
+jämviktspotential på minus 100 än natriums jämviktspotential på plus 60.
+
+På något sätt har kadmium ett större inflytande på vidomembranpotentialen
+
+än vad natrium har.
+
+Det kommer vi till alldeles strax men det beror på att det finns fler
+
+kadmiumkanaler än natriumkanaler.
+
+och därmed så tänkte jag att vi får introducera då det här med jonkanaler.
+
+Nu har vi pratat om koncentrationsskillnader.
+
+Vi har pratat om hur de här koncentrationsskillnaderna uppkommer genom ATP
+
+-drivna pumpar.
+
+Och att det ger upphov till jämviktspotentialer, att varje jonslag har då
+
+sin egen jämviktspotential och vid jämviktspotentialen så förekommer det
+
+då inget nettoflöde utav joner för att då är de här diffusionskraften och
+
+den elektriska kraften lika stor och det blir inget nätverk utav Men då
+
+har vi den andra länken utav de här de här två benen och det är då
+
+jonkanalerna och här har ni då en schematisk tabell över hur man kan dela
+
+in jonkanalerna vi har storleksordningen 200 olika jonkanaler, alltså
+
+olika genprodukter.
+
+Men vi kan lite grövre dela in dem med avseende på hur de styrs och vad de
+
+släpper igenom, alltså selektivitet och gating som jag har gjort en tabell
+
+om. Och om vi tittar på selektivitet då först så har vi jonkanaler som
+
+bara släpper igenom natrium, och vi har jonkanaler som bara släpper igenom
+
+kadmium Sen har vi jonkanaler som släpper igenom både natrium och kadmium
+
+och vi har jonkanaler som släpper igenom natrium, kadmium och kalcium och
+
+de brukar vi då kanske kalla för kattjonkanaler de släpper igenom positiva
+
+joner och slutligen så har vi jonkanaler som bara släpper igenom kalcium,
+
+kalciumspecifika jonkanaler också.
+
+Och slutligen så har vi jonkanaler som släpper igenom negativa joner,
+
+alltså andjonkanaler och då handlar det framför allt om klorid i viss
+
+utsträckning också lite bikarbonat men klorid är det viktiga här då.
+
+och det är de fem typerna av jonkanaler vi har med avseende på
+
+selektivitet. Sen kan de här jonkanalerna styras på en massa olika sätt.
+
+Och vi kan då styra dem med membrankotential eller spänning med voltage
+
+-grated ion channels som kan öppnas och stängas beroende på hur
+
+membranpotentialen ändrar sig.
+
+Sen har vi legandstyrda jonkanaler som kan öppnas och stängas beroende på
+
+om det är mindre än legand eller inte.
+
+Till exempel glutamat och gava.
+
+Ja, varsågod. Du sa att det var fem olika legander är det någon av de här
+
+som Sex, förlåt sex olika blir det med avseende på selektivitet.
+
+Och sen har vi också de här leganderna glutamat och gava är extracellära
+
+legander som binder till den extracellära sidan av jonkanalen som gör att
+
+kan öka sannolikheten för att öppna dem.
+
+Men sen har vi också intracellinära legander som kan öppna jonkanaler och
+
+vi har exempelvis kalcium själv.
+
+Kalciumjonen fungerar mycket som en second messenger i våra celler.
+
+Och de kan också binda direkt till vissa jonkanaler och få dem att öppna
+
+sig. Vi har också de klassiska second messenger som cykliskt ANP och
+
+cykliskt EMP som kan binda till jonkanaler.
+
+När vi sen kommer att prata om om lukt och syn och så där, så kommer ni
+
+stöta på då cykliskt ANP och cykliskt GMP styrda jordkanaler som är
+
+jätteviktiga då för vår syn och luftkvalitet där.
+
+Sen har vi temperaturkänsliga jordkanaler som är naturligtvis då
+
+jätteviktiga för vårt temperatursinne.
+
+Vi har ju sådana jordkanaler i receptorer i huden men också inne i hjärnan
+
+som känner av temperatur.
+
+Och där temperaturen påverkar sannolikheten för hur de här jonkanalerna
+
+ska uppanns och stängas.
+
+Vi har mekaniskt känsliga jonkanaler som registrerar beröring, tryck och
+
+vibration och såna här saker.
+
+Och vi har mekaniskt känsliga jonkanaler i innerörat som är känsliga för
+
+ljudvågor och så där.
+
+Och vi har vätejonskänsliga jonkanaler.
+
+Och de är ju då viktiga till exempel när vi jobbar och får mjölksyra i
+
+musklerna så har vi då vätejonkänsliga jonkanaler i smärtreceptorer som
+
+känner av den här mjölksyran.
+
+Det känns som att det bränns i musklerna så att säga.
+
+Slutligen så har vi ett gäng jonkanaler som vi brukar kalla för
+
+läckkanaler De jonkanalerna står i princip alltid öppna och det är de som
+
+är ansvariga för bilomembranpotentialen de här läckkanalerna.
+
+För att de står ju då alltid öppna och även när cellen är vila är de då
+
+ansvariga för bilomembranpotentialen.
+
+Medan alla de här andra ljudkanalerna är ju då sådana som kan förändra
+
+membrankotentialen men inte bidrar direkt till bilomembranpotentialen.
+
+Så om vi då tittar på de här läckkanalerna nu då lite specifikt Det här är
+
+en bra till bild här.
+
+Det är ingenting som ni behöver lära er på något sätt utan den här bilden
+
+till vänster ska bara illustrera att vi har en rad olika typer av
+
+läckkanaler för kadium.
+
+Vi har ett antal olika genfamiljer här som då kodar för olika kadium,
+
+läckkanaler och sen så har vi en typ av jonkanal som kodar för en natrium
+
+läckkanal. Och I alla våra celler i kroppen, och inte minst i nervcellerna
+
+så har vi många olika typer av kaliumläckkanaler med kanske bara en typ av
+
+natriumläckanader och det gör då att genomsläppligheten för natrium och
+
+natrium är väldigt olika i vila.
+
+Så genomsläppligheten för kadium är mycket högre än genomsläppligheten för
+
+natrium. Det är det som är orsaken till att vilomedelpotentialen hamnar
+
+närmare kaliums jämviktspotential än natriums jämviktspotential.
+
+Vi kan säga så här, att om genomsläppligheten för natrium och kadmium hade
+
+varit lika stora då hade videomembranpotentialen varit mitt emellan
+
+natrium och kadiums jämviktspotential.
+
+Alltså minus 20 millivolt ungefär.
+
+Det är mitt emellan minus 100 och plus 60.
+
+Men nu är det inte så utan kadiums permionalitet är i vila mycket högre än
+
+för natrium vilket gör att videomembranpotentialen hamnar närmare kadiums
+
+jämviktspotential.
+
+Alltså runt minus 70.
+
+Och då är det värt att poängtera här att när vi har vilomembranpotential
+
+på 70 då är varken natrium eller kalium i jämvikt.
+
+För dom är jämvikt i sin jämviktspotential.
+
+Det betyder att vid vilomembranpotentialen så har vi ständigt ett visst
+
+inflöde utav kadmium.
+
+och ett visst inflöde utav natrium.
+
+De Utflödet av kadmium är precis lika stort som inflödet av natrium.
+
+Så den här biomembromatialen är en slags septojämvikt.
+
+Men ingen av jonslagen är i jämvikt.
+
+Vi har ett visst utflöde av kadmium och ett visst inflöde av natrium.
+
+Det här måste i det långa loppet motverkas utav natrium och kadmiumpumpen.
+
+Som pumpar in kadmium och pumpar ut natrium.
+
+För att motverka det här flödet som vi har då vid linomembromentialen.
+
+Och de flödena av natrium och kadmium vid linomembromptentialen är alltså
+
+lika stora fast motriktade då.
+
+Ja Och För att sammanfatta detta lite grann och introducera några nya
+
+begrepp då så så beror då videomembrompotentialen av en sammanvägning utav
+
+de olika jonslagens jämviktspotentialer.
+
+Men den sammanvägningen måste ta hänsyn till jonslagets permiabilitet,
+
+eller genomsläpplighet.
+
+Och det det kan vi då rent matematiskt så kan vi göra det då med en
+
+variant av närmsta ekvation som heter Goldman -ekvationen.
+
+Här kan ni se för natrium och kadmium att vi har samma konstant här då
+
+cirka 60. Och så ska det multipliceras med en logaritm där vi har
+
+extraordinära och intressenära för natriumkoncentrationer.
+
+Men vi har också en faktor P här och det är permiabilitet då.
+
+Och i och med att permiabiliteten för kalium är mycket högre än för
+
+natrium. Så får då natriums jämviktspotential ett större inflytande på
+
+membranpotentialen än vad natrums jämviktspotential får.
+
+På det sättet kan man räkna ut vid de här membranpotentialen och man
+
+känner till koncentrationsgradienterna och permeabiliteten för de olika
+
+grymslagen. Och då kan ni se på bilden här med aktionspotentialen.
+
+att vi har en biomembranpotential på kanske i de flesta fall ungefär minus
+
+70 millivolt. Det här varierar lite grann mellan olika celler, men ungefär
+
+minus 70 millivolt.
+
+Sedan ser vi på y -axeln här också ungefär där vi har de andra
+
+jämviktspotentialen också inritade.
+
+Kalium minus 90, minus 100 Natrium plus 60, vi har klorid där någonstans
+
+vid minus 70, eftersom den ställer in sig efter membranpotentialen Och då
+
+kan man kanske utifrån detta också resonera då om vi utifrån viloläget
+
+skulle öppna ännu fler kadiumkanaler Då skulle kadiumpermionaliteten öka
+
+ännu mer relativt natrium och då skulle membranpotentialen dras sig mot
+
+kadiums jämviktspotential.
+
+En sådan förändring brukar vi kalla för en hyperpolarisering då.
+
+Alltså där brandpotentialen blir mer polariserad än i de här
+
+brandpotentialen.
+
+Å andra sidan om vi skulle öppna extra natriumkanaler jämfört med de
+
+läckkanaler som vi har för natrium, Ja då kommer ju brandpotentialen dra
+
+sig mot natriums jämviktspotential.
+
+Och en sådan förändring brukar vi kalla för en de -polarisering Alltså en
+
+minskad polarisering.
+
+Vilket betyder att membranpotentialen drar sig mot natriums
+
+jämviktspotential.
+
+Så egentligen är det inte så krångligt, höll jag på att säga men öppnar vi
+
+kadiumkanaler så kommer membranpotentialen gå mot kadiums
+
+jämviktspotential.
+
+Öppnar vi natriumkanaler så går membranpotentialen mot natriums
+
+jämviktspotential och öppnar det i kloridkanaler så går den mot klorid
+
+jämviktspotential och öppnar vi kalciumkanaler så går den mot kalciums
+
+jämviktspotential.
+
+och de här begreppen benämner vi då hyperporadisering och deporalisering.
+
+Sen så finns det också ett begrepp om vi tittar på själva
+
+aktionspotentialen som vi då redan nu då kan säga är en aktionspotential
+
+är inget annat än en väldigt kortvarig deporalisering.
+
+Och kortvarig, vi kan titta på tidsskalan där, det handlar om en tusendels
+
+sekund en aktionspotential är ungefär en millisekund.
+
+Alltså en tusendels sekund.
+
+Bara genom att titta på aktionspotentialen så kan vi förstå att
+
+aktionspotentialen måste bero på att vi under en väldigt kort tid har
+
+öppnat en massa natriumkanaler eftersom membranpotentialen drar sig mot
+
+natriums jämviktspotential under en kort period där.
+
+Men sen så återgår membranpotential, aktionspotentialen, ner mot
+
+videomembranpotentialen efter en kort stund.
+
+Den processen brukar vi kalla för en repolarisering det är då en åter
+
+polarisering. Så det är då viktiga begrepp.
+
+Jag kan redan nu förutskicka att det är väldigt bra att använda de här
+
+begreppen: hypopularisering, depolarisering repolarisering.
+
+Om man ställer en tentafråga till er och frågar så här vad händer med
+
+membranpotentialen om vi öppnar natriumkanaler?
+
+kan man fråga. och då ska ni svara den depolariseras.
+
+men om ni svarar att den blir mindre eller den blir då blir det oklart.
+
+Vad menar man med ”mindre”?
+
+Är det mindre negativt?
+
+Ja, det blir väldigt oklart om man pratar om större och mindre
+
+membranktentialer eftersom det är negativt.
+
+Det har blivit lite brötigt.
+
+Men pratar man deporalisering eller hyperpolarisering så är det alltid
+
+solklart vad man menar.
+
+Därför är de begreppen väldigt behändiga.
+
+Sen en annan sak som illustreras här i figuren också då att begreppen
+
+extration och inhibition som vi har pratat om inledningsvis lite.
+
+Alltså de processer som ökar sannolikheten respektive minskar
+
+sannolikheten för att det ska bli en aktionspotential De sammanfaller
+
+ofta, men inte alltid, med begreppen depolarisering och depolarisering.
+
+med deporalisering, för att indirektion, de utgår från aktionspotentialens
+
+tröskel: Alla processer som strävar mer depolariserat än
+
+aktionspotentialens tröskel de är exitatoriska: Medan alla processer,
+
+eller jonkanaler, som strävar till att hålla membranpotentialen mer
+
+hyperpolariserad än tröskeln, de är indivisatoriska: Därför har jag lagt
+
+in här, exitation och inhibition med utgångspunkt från tröskel: Medan
+
+begreppen depolariseras och utparalisering utgår från
+
+vilomembranpotentialen.
+
+Och som det kommer att ses så kan det då bli lite skillnader när vi har
+
+processer som strävar till någonstans mitt emellan vilomembranpotentialen
+
+och tröskeln. Tröskeln är ofta kanske minus 50 millivolt och
+
+vilomembranpotentialen minus 70.
+
+Och om vi har någon process som strävar mot minus 60 millivolt så kommer
+
+den att depolariserad, en depolarisering, men den kommer faktiskt ändå
+
+vara en inhibition för att den strävar ju mer hypopolariserat än tröskeln
+
+då. Så att vi försöker särskilja de begreppen med extraktion, inhibition
+
+från depolarisering och transparensimi, utgår från biomembrom, potential
+
+respektive tröskel för realisationspotentialen.
+
+Ja, ja. Vilka varor gick mot tröskeln och vilka varor gick inte mot
+
+tröskeln? Begreppen extation och intention utgår från tröskeln medan
+
+depolarisering och utplacering utgår från bilmärkningspotentialen.
+
+Processer som strävar mer depolariserat än tröskeln är existerande medan
+
+processer i jonkanaler som strävar mer hypopolariserat en tröskelnick in i
+
+berande. Vi kommer att exemplifiera det här framöver.
+
+Bra med andra kommentarer och frågor.
+
+Då ska vi komma in på själva alkonspotentialen och dess egenskaper.
+
+Och vi har redan förutskickat att det väldigt kortvarig kraftigt ökad
+
+permiabilitet för natrium då under en kort tid, mindre än en tusendels
+
+sekund eftersom membranpotentialen då under en kort tid närmar sig
+
+natriums jämviktspotential, den kommer ju inte riktigt upp till natriums
+
+jämviktspotential för vi har ju fortfarande kvar de här fläckarna men vi
+
+närmar oss natriums jämviktspotential.
+
+här har vi då lite schematisk illustration utav aktionspotentialen Jag
+
+tänkte att vi Det här handlar då om att vi öppnar spänningskänsliga
+
+natriumkanaler det är alltså spänningskänsliga natriumkanaler som ligger
+
+bakom aktionspotentialen och de spänningskänsliga, natriumkanalerna Deras
+
+sannolikhet att öppnas ökar med det polarisering.
+
+Och vi kan illustrera det här då, lite schematiskt.
+
+Att om vi har en och den bipolarisering så kommer det då leda till att vi
+
+öppnar spänningskänsliga natriumkanaler.
+
+Och jag skriver det lite kurtis här: att vi får G, Na, plus ökar, och G är
+
+ju det brukar man använda för konduktans.
+
+Ni vet konduktans i sin kurir, inversion av resistans alltså konduktansen
+
+då för natrium i spänningskänsliga natriumkanaler ökar när vi får en
+
+depolarycerid och den här natrium då är ju det här gör ju då att vi får
+
+ett natriuminflöde i cellerna genom de spänningskänsliga natriumkanalerna.
+
+Och när natrium kommer in i cellerna så får vi ju då en depolarisering.
+
+Den här depolariseringen kan då uppstå ännu fler natriumkanaler.
+
+Vi får ännu mer natrium in och mer depolarisering.
+
+Det här är ju då en positiv feedback.
+
+En positiv feedback är det som ligger bakom en explosion, eller hur?
+
+Om man tänder på krut så blir det mer värme som tänder på mer krut och då
+
+blir det en explosion.
+
+Aktionspotentialen är en liten explosion eftersom den bygger på en positiv
+
+feedback. Det är det som gör att potentialen som få kraft att accelerera
+
+då upp mot natrium /kemgift -potential eftersom vi har den här
+
+underliggande positiva feedbacken.
+
+Vad är det då som för det är ju precis vid tröskeln som vi får den här
+
+accelerationen då?
+
+Och vad är då tröskeln för att komma tillbaka till frågan som ställdes
+
+tidigare här då Ja, tröskeln, om vi tar definitionen av tröskeln först så
+
+diskuterar vi den lite senare Tröskeln är den membranpotential, där
+
+natriumströmmen in precis överstiger kadiumströmmen ut, För precis vid den
+
+punkten där natriumströmmen in överstiger kadiumströmmen ut, då drar vi
+
+igång den postdriva feedbacken, som vi inte kan stoppa sen.
+
+Och hur ska vi tänka med detta då?
+
+Jo vid vilomenbranpotentialen så har vi då varken natrium eller kalium i
+
+jämvikt för natrium strömmar in och kalium strömmar ut och de strömmar in
+
+lika mycket fast motsatt då.
+
+Därför har vi då den här pseudojämvikten vid vilomenbranpotential Om vi nu
+
+får en depolarisering till exempel genom att vi aktivera glutamatsynapser
+
+som då kan ge upphov till en depotentialisering, vi ska prata mer om det
+
+senare så kommer ju då vi får membranpotentialen kommer då närma sig lite
+
+grann natriumkällan och jämviktspotential och det gör faktiskt att
+
+natriumströmmen in minskar för nu, om vi har deporaliserat så är natrium
+
+inte lika benäget att gå in.
+
+alltså Drivkraften för natrium, låt oss säga att den drivkraften är från
+
+plus 60 till minus 70 det betyder 130 millivolt som vill driva in natrium
+
+i cellen. Men om vi nu har depolariserat till minus 60 så är det bara 120
+
+millivolt som vill driva in natrium i cellen.
+
+Så drivkraften för natrium har nog minskat när vi har depolariserat.
+
+Tvärtom för kalium.
+
+Kadiums drivkraft att gå ut är normalt kanske 30 millivolt alltså
+
+skillnaden mellan minus 100 och minus 70.
+
+Men om vi nu har gått till minus 60 så har vi 40 millivolt som vill driva
+
+ut kadium. Det gör att om vi depolariserar så här så kommer kadiumströmmen
+
+ut att öka och natriumströmmen in att minska.
+
+Det här gör att vi obönhörligen kommer att relaxera tillbaka till
+
+videomembrompotentialen och det är därför videomembrompotentialen är en
+
+stark centroelektor men om nu depolariseringen minskar drivkraften för
+
+natrium in men samtidigt rekryterar fler natriumkanaler då kan ju
+
+natriumströmmen in öka och även om kaliumströmmen nu har ökat för att vi
+
+har depolariserat så kan vi nu få en natriumström som i något läge när vi
+
+har rekryterat tillräckligt många spänningstjänsterna i natriumkanaler
+
+blir större än kaliumströmmen ut.
+
+Och då är det kört.
+
+Då får vi den här positiva feedbacken.
+
+Tröskeln är den membrankotential Den natriumströmmen in Precis överstiger
+
+kaliumströmmen ut.
+
+För att då får vi igång den här positiva feedbacken.
+
+Och den här tröskeln som ofta kanske ligger på minus 50 den är inte huggen
+
+i sten för den beror ju på de faktorer som bestämmer vilken natriumström
+
+respektive kadiumström vi har.
+
+Och det kan påverkas av en rad faktorer.
+
+Så tröskeln i sig kan också ändras, så att säga.
+
+Vad är det som gör Ja.
+
+Ja, kommer vi upp till en punkt där natriumströmmen in överstiger
+
+kadiumströmmen ut då är det Owe Hörgrens svar att vi kommer att få en
+
+aktionspotential.
+
+Men själva aktionspotentialen är ju allt eller inget, antingen kommer vi
+
+upp till tröskeln och får igång den positiva feedbacken, eller så gör vi
+
+det inte så att säga och då kommer vi relaxera tillbaka till
+
+videomemendomatentialen.
+
+Vad är det då som gör att den här aktionspotentialen stoppar och går
+
+tillbaka, reproduceras tillbaka för den går ju tillbaka.
+
+för om vi bara skulle öppna spänningstjänsten, natriumkanaler och de
+
+skulle stå uppe hela tiden Ja, då skulle amfetationen gå från minus 70 och
+
+lägga sig någonstans där på minus 30 bara ligga kvar där uppe men det gör
+
+den ju inte utan aktionspotentialen går inom en tusendels sekund tillbaka
+
+och då är det två stycken Två stycken saker som bidrar till detta och det
+
+viktigaste är då att nu ska vi prata mer om växelklassen då.
+
+Att de här som är nationella tjänsterna.
+
+De ska inaktiveras väldigt kvickt så att de stängs väldigt kvickt.
+
+Sedan är det en annan sak som bidrar nämligen att det också aktiveras.
+
+spänningskänsliga kadiumkanaler.
+
+Jag skriver det som G upp också.
+
+De här två sakerna bidrar till att attraktionspotentialen avslutas och går
+
+tillbaka till videon.
+
+De grejerna ska vi prata mer om efter pausen tänkte jag.
+
+Den kommer inaktiveras fort.
+
+Ja. vi kommer till det men man brukar prata om att de här
+
+spänningskänsliga kanalerna har två grindar eller gater bägge är
+
+spänningskänsliga eller de är kopplade till varandra.
+
+En som öppnar och stänger kanalen och en som inaktiverar och de
+
+-inaktiverar kanalen.
+
+Så det är två olika konformationsändringar i i det här kanalforoteinet.
+
+Men då då tror jag det är dags för 15 minuters paus igen och så ses vi 10
+
+:15 igen då. lastbilar, inaktivister, mat och väntar på dessa.
+
+Där, just det, det.
+
+Det är en bra idé.
+
+Det är en bra idé.
+
+Det är en bra idé.
+
+Det här är en bra idé.
+
+Det är det bästa så.
+
+Maskinen? Maskinen?
+
+Vi har haft... Men nu så...
+
+Man får ju inte...
+
+Skillnaden mellan...
+
+Personer tar ju sånt.
+
+Vi sa ju då att personer tar sånt.
+
+Det är mer på medicin.
+
+Du får läsa. Men då lär dig det får man ju...
+
+lastbilar. Det är ju...
+
+Det är ju strömmen...
+
+Strömmen förlitar.
+
+Strömmen förlastar...
+
+Strömmen förlorar ...
+
+STRÖMMEN FÖRLAR STRÖMEN FÖRLAR STRÖMMEN FÖRLAR italienska flaggan.
+
+When it was made it was like a straight straight ...
+
+that it was like that ...
+
+that it was like that it was...
+
+that it was like that it was like that it was...
+
+Jo, men det är...
+
+Rättstationen, vi ser...
+
+the administration has made it all ...
+
+that it goes down...
+
+'Emmy!' 'Emmy!' 'Emmy!' 'Emmy!' 'Emmy!' 'Emmy!' 'Emmy!' 'Emmy!
+
+'Emmy!' 'Emmy!' 'Emmy!' 'Emmy!' 'Emmy!' 'Emmy!' 'Emmy!' 'Efter det här
+
+nationalsånger...
+
+'Emmy!' ' < |nospeech | > lastbilarna lastbilarna lastbilarna så är exakt
+
+en styrka lastbil för alla tullar på huvudet.
+
+that schysstrar lastbilarna på vägarna eller om man går ut för en
+
+vägtransport så flyger vattnet motorvägen motorvägen motorväg, motorväg,
+
+motorväg, motorväg ...
+
+een annan motorväg.
+
+Maskinen gör att drivkraften för något som minskar och farlig rökpelare.
+
+Något som minskar?
+
+Något som man delar på.
+
+Blev det till just det Kika?
+
+nej tack. Det blev lagring på barnen.
+
+Det går bra att ha er...
+
+Bra. Vi kan ta...
+
+Vi kanske kan ta några frågor.
+
+Frågorna är så alla hörs att det är väntat.
+
+Det är bra frågor.
+
+Det är bra frågor.
+
+Men alla har så mycket rivaler i början.
+
+Alla har så mycket rivaler i början.
+
+Alla har så mycket rivaler.
+
+Ja, icke -potenta.
+
+Nej. Det tror jag inte på.
+
+Det var en del av er också.
+
+Eftersom mycket på det här sättet...
+
+Arthur: Viktor, du har varit med i laget.
+
+Du har varit med i laget.
+
+Du har varit med i laget.
+
+Det är kul att höra.
+
+Det känns som att det är någon som har varit med.
+
+Nu har vi varit med i laget.
+
+Vi har varit med i laget.
+
+Det är bara tjejer.
+
+Det är bara tjejer.
+
+Nu har vi varit med i laget.
+
+Vi har varit med i laget.
+
+Vi har varit med i laget.
+
+Han kände bara att det kommer flera...
+
+för han kände bara att det kom flera.
+
+Han kände bara att det kom flera.
+
+Det kan man säga.
+
+Det kan man säga.
+
+Utan kollekanoner, tror jag.
+
+Så att nationella kanalerna vittnar.
+
+Börja! Men att vi aktiverar oss...
+
+Vi aktiverar oss.
+
+Det blir upphåll, och spänningstjänsterna kollekanalen också.
+
+Och något som kan vara nödvändigt att accepteras då.
+
+en till gång. Nej...
+
+Det kändes konserverat när Maria Christian var här.
+
+Så har vi en del...
+
+Ja, här. Vi måste börja lista!
+
+Det var mer än vad vi pratade om.
+
+Mm. Det var högintensiven.
+
+Ja. Vissa tror att det finns.
+
+Och då har Tina list börjat.
+
+Så det är... Alla!
+
+Ja, bara sånt. Alla!
+
+Det här var mörkret.
+
+det här är ett intressant avsnitt.
+
+Men det kommer snurra med dom.
+
+Det börjar bli bra.
+
+Samma gång. Men det är ett osäkert avsnitt.
+
+Men det är inte bra.
+
+Så att man vet inte vad som händer.
+
+Men ibland kan man bara säga.
+
+Nej, det är osäkert att det händer.
+
+Men det är inte säkert att det händer.
+
+Det var någon som vi inte har sett.
+
+Det var inte totalt sett vad som hände, det sker någonstans.
+
+eenroth island.
+
+Men det var ju en dansbandsinsats.
+
+Ja. musik. musikaler.
+
+musikaler. musikaler.
+
+&lt ;i &gt ;music &gt ; Men det finns inte massa resurser.
+
+Måste vi ändra nu?
+
+Nu har vi ju musik.
+
+l &gt ; &lt ;i &gt ; &lt ;i &gt ; person &lt ; /i &gt ; har sina egna
+
+musikskor. Oj, nu blir det verkligen talande.
+
+Men det var ju inte så jag tänkte.
+
+Om inte det finns en musik ...
+
+Om inte det finns en musik.
+
+Men vad vet man om man ligger bredvid varandra.
+
+musik spelas in &lt ;i &gt ; musik spelas &lt ; /i &gt ; Det var annars en
+
+lukt som är smaklig.
+
+let's go! let's go!
+
+let's go! let's go!
+
+Det är världens plan.
+
+Men det betyder att under konsekvenserna...
+
+Nej .... landbananor, jag har fördel i det.
+
+Men jag kände att det är fan bara...
+
+Vi ses snart. Det finns vissa rester.
+
+Nej jag tror...
+
+Goddag goddag. Goddag.
+
+Regrafikering inledning.) Ja ja Jaha, jaha.
+
+Då fortsätter vi.
+
+För att se om vi har lite frågor, vi har en chansfråga här först.
+
+Hur blir det om du har låga tröskelvärden i snabbare aktionspotential och
+
+aktivering? Frågetecken frisk för signal i onödan, fel signaler?
+
+Ja tröskeln kan ju då påverkas utav olika saker här och skulle vi ha en
+
+sänkt tröskel för aktionspotential t ex att vi har färre kaliumvägkanaler
+
+av någon anledning eller att vi kanske har en minskad inhibition på olika
+
+sätt kanske minskad synaptisk inhibition eller något sånt där så är det
+
+risk att vi får aktionspotentialer alldeles för lätt och det är ju inte
+
+bra för det kan ju då ge upphov till epilepsi och den typen av helt en
+
+okontrollerad nervcellsaktivitet.
+
+Så att viktigt att tröskeln liksom hålls i schack, så att säga, för att vi
+
+ska få en lagom nervcellsaktivitet.
+
+Det ska ju inte heller vara för svårt att få aktionspotential, för då blir
+
+det ju tyst i hjärnan och då dör vi ju, så att vi kan ju dö av alla
+
+aktiviteter, det är alldeles för mycket aktivitet så att säga.
+
+Så det är viktigt att det här i lagom uppehålls i schack och det är därför
+
+indirekt väldigt viktigt att det här med inhibition och extraktion är väl
+
+balanserat i hjärnan.
+
+Några andra frågor eller kommentarer så här långt.
+
+Innan vi fortsätter med aktionspotentialen.
+
+Det vi sa då är att aktionspotentialen i grunden är en positiv feedback
+
+då. Som gör att vi får en bortvarig depolarisering där membranpotentialen
+
+går mot natriumseldningspotentialen.
+
+Vi har den här positiva feedbacken när vi öppnar spänningskänsliga
+
+natriumkanaler och det är natriuminflöden som ger mer depolarisering som
+
+kan öka spänningskänsliga natriumkanaler.
+
+Det som avslutar detta är att de spänningskänsliga natriumkanalerna
+
+inaktiverar kvickt samtidigt som vi också då aktiverar spänningskänsliga
+
+kardiumkanaler med en liten fördröjning och de här spänningskänsliga
+
+kadiumkanalerna hjälper ju då till att bromsa och repodarisera
+
+aktionspotentialen.
+
+Om ni tittar på bilden i mitten där som beskriver membrankotentialen där i
+
+blått så ser ni också i figuren den relativa förändringen utav
+
+permiabliteten för natrium i gult och permionaliteten för kalium i grönt.
+
+Det ser ni där i gult hur natriumpermialiteten ökar väldigt kraftigt.
+
+Men sen så avtar också väldigt kvickt.
+
+Och kraftigt på grund av den här inaktiveringen då.
+
+Och sen så har vi då också i grönt här att kaliumpermialiteten ökar.
+
+När vi aktiverar de här spänningskänsliga partierna.
+
+Med den prenumeranitetsökningen kommer med en liten fördröjning jämfört
+
+med kalium. Det gröna kommer lite senare med det gula.
+
+Så de här spänningskänsliga kaliumkanalerna är lite segare än de väldigt
+
+alerta, spänningskänsliga datorkanalerna som aktiveras väldigt kvickt.
+
+Och de här spänningskänsliga kanalerna, de kan alltså befinna sig i tre
+
+stycken olyckor.
+
+olika konformationslägen.
+
+De kan ju då vara stängda.
+
+Och sen så kan en delpolarisering kan då öka sannolikheten för att de ska
+
+öppna. Och sen så kan de vara i ett tredje konfirmationsläge som är då
+
+inaktiverat. Och det här är egentligen bara en tidsfaktor där, och sen så
+
+behöver vi kunna gå tillbaka till det stängda läget.
+
+Och det som krävs är att vi replariserar för att kanalen ska gå från det
+
+inaktiverade läget till det stängda.
+
+Och det här kan beskrivas som du frågade om tidigare, att kanalen har två
+
+stycken grindar eller gater och en en aktiveringsgrind som då gör att den
+
+öppnar sig och en inaktiveringsgrind som gör att den inaktiverar då och
+
+det betyder att den är funktionellt stängd och sen så måste då den här
+
+inaktiveringsgrinden flippa tillbaka därför att den ska komma tillbaka
+
+till det stängda läget och att jonkanalen återigen ska bli möjlig att
+
+öppna så att säga.
+
+Så vi kan aldrig återigen bli inaktiverade i det här läget så kan vi också
+
+gå tillbaka via det stängda läget så att kanalen ska kunna öppnas igen.
+
+Det här är också en tidsfaktor för att även om man kommer tillbaka till
+
+vilomedelbromsen så inaktiveras inte alla kanaler med en gång utan det är
+
+distribuerat över en viss tid.
+
+Och under den här tiden när de spänningskänsliga naturkanalerna är
+
+inaktiverade så går det ju inte att få en ny aktionspotential.
+
+För de är ju då otillgängliga för att öppna sig.
+
+De är inaktiverade.
+
+Och sen så har vi en period då när de här, efter aktionspotentialen, när
+
+de spänningskänsliga naturkanalerna går från det inaktiverade till det
+
+stängda läget och det sker successivt under en period av kanske fem -tio
+
+millisekunder eller någonting sånt där.
+
+Och under den perioden så kommer ju då det vara det kan gå att få en ny
+
+auktionspotential men det kommer vara svårare än normalt för att vi kommer
+
+ha färre tillgängliga stängda spänningskänsliga natriumkanaler än normalt.
+
+Och det här ligger då bakom det fenomenet som vi uttryckar kallar för
+
+refraktaritet och det har vi, jag har några bilder fram, vi kan bläddra
+
+fram till det och sen gå tillbaka.
+
+Men här ser ni återigen en generationspotential och vi öppnar
+
+spänningskänsliga natriumkanaler, de inaktiverar och vi öppnar också
+
+spänningskänsliga kadunkanaler och du får en retorarisering och så får vi
+
+ofta då en liten efterreporalisering, för att de här spänningskänsliga
+
+kadunkanalerna står uppe ett litet ett slag efteråt.
+
+Men under den här perioden när de spänningskänslorna kan vara inaktiverade
+
+då går det inte att få en ny auktionspotential.
+
+Då pratar man om att vi har en absolut refraktärperiod det är alltså helt
+
+omöjligt att få en ny auktionspotential då.
+
+Den här absoluta refraktärperioden brukar vara en -två millisekunder eller
+
+något sånt där.
+
+Och sen så har vi då relativ refraktärperiod under en period på kanske 10
+
+millisekunder då de spänningskänsliga natriumkanalerna successivt återgår
+
+till det stängda läget men alla återgår inte så här bom utan de återgår
+
+lite successivt stokastiskt.
+
+Men efter de 10 millisekunderna eller något sådant så är i stort sett alla
+
+tillbaka och DÅ har vi en normal tröskel för att utlösa aktionspotentialen
+
+igen men Under den här relativa refraktärperioden då en del av de
+
+spänningskänsliga natriumkanalerna är inaktiverade, då är tröskeln
+
+förhöjd. Ett exempel på att tröskeln kan ändra sig för att då har vi färre
+
+tillgängliga spänningskänsliga natriumkanaler Under den absoluta
+
+refraktärperioden då har vi inga tillgängliga spänningskänsliga
+
+natriumkanaler och då är tröskeln oändligt hög.
+
+Då går det inte att få en ny kundskotential.
+
+Den här refraktärperioden har ju då ett antal funktionella konsekvenser.
+
+Bland annat har den en konsekvens av hur snabbt, eller med vilken frekvens
+
+nervceller kan skicka aktionspotentialer.
+
+Och låt oss säga att den absoluta refraktärperioden är två millisekunder
+
+Det betyder ju att det kan aldrig komma tätare än två millisekunder mellan
+
+aktionspotentialerna.
+
+Och två millisekunder, om vi översätter det till frekvent, så betyder det
+
+500 Hz Det finns inga nervceller som kan skicka konsekvenser av högre
+
+frekvens än 500 Hz Och 500 Hz är ovanligt.
+
+Och där är det upp till ett par hundra Hz som är mer normalt för
+
+maxfrekvens av nervceller.
+
+Det här kan man ju då reflektera lite över.
+
+Alltså 500 Hz eller 100 Hz det är ju faktiskt inte så där
+
+jätteimponerande.
+
+Om vi pratar om såna här maskiner, datorer och så så brukar vi prata om
+
+vad vet jag megahertz och sådana frekvenser.
+
+Men här pratar vi om 0 ,1 kilohertz som nervcellerna klarar av.
+
+Det är inte speciellt imponerande om vi jämför med datorer och så.
+
+Men det bestäms av den här refraktärperioden.
+
+Sen har vi också den relativa refraktärperioden där det går att få en
+
+aktionspotential, men att tröskeln är förhöjd på grund av att vi har en
+
+del inaktiverade spänningskänsliga natriumkanaler, men också att vi har
+
+fortfarande kanske öppna spänningskänsliga kaliumkanaler som då också
+
+förutom att tröskeln är förhöjd, så har den drivit membranpotentialen
+
+närmare i kadmiumkänsla.
+
+Vilket gör att det krävs en större delpornalisering än normalt för att nå
+
+upp till den förhöjda tröskeln för det bidrar också till att det är
+
+svårare just efter en aktionspotential att få en ny aktionspotential.
+
+Ja, och även då naturligtvis spänningskänsliga kadiumkanaler, de har också
+
+de här tre, spänningskänsliga kalciumkanaler och andra spänningskänsliga
+
+kanaler har de här tre konfirmationslägerna.
+
+Stäng, upp den och inaktiveras, även om spänningskänsliga kadmiumkanalerna
+
+blir inaktiverade och då måste D -inaktiveras efter att ha öppnats.
+
+Detta lite om retroaktärperiod och inaktivering, Då var vi inne på detta
+
+med hur aktionspotentialen fortleds och nervceller har spänningskänsliga
+
+natriumkanaler överallt de har det i Soma i sina dendriter och i sina
+
+aktioner ni vet ju hur en nervcell ser ut.
+
+Liknelsen med träning för en nervcell är väldigt bra egentligen att vi har
+
+en stam som är Soma och sen så har vi ett lövverk, ett grenverk, som är
+
+dendriträdigt. Man kan säga att varje löv är en synaps i det här
+
+grenverket och sen så har vi ett rotnätverk som är axonerna och
+
+förgreningar utav axonerna som sprider ut sig.
+
+Vi har då spänningskänsliga natriumkanaler i hela nervcellen.
+
+Men vi har högst densitet utav spänningskänsliga naturkanaler just där som
+
+att går över i axon alltså det som brukar kallas initialsegmentet eller
+
+axonkeglan Där har vi högst densitet utav spänningskänsliga naturkanaler
+
+och det gör att det är där som tröskeln för att utlösa en aktionspotential
+
+är som lägst. Normalt sett så startar alltid en aktionspotential i
+
+initialsegmentet och sen kan den då fortledas faktiskt både framåt och
+
+bakåt, alltså framåt ut i axonet men också bakåt ut i tenderitträdet och
+
+vi ska se exempel på det om en liten stund.
+
+Men normalt sett så börjar den då i initialsegmentet och kan sen då
+
+fortledas vidare i axonet och vad är det då som gör att
+
+attraktionspotentialen fortleds och vad är det som påverkar den här
+
+fortledningen och det ska vi titta närmare på.
+
+Men det som gör attraktionspotentialen fortleds det är att och det kan vi
+
+till nästa väldigt schematiska bild här som jag har ritat som är som ska
+
+föreställa ett axon och en ögonblicksbild där vi har en aktionspotential i
+
+ett axon och just i det här ögonblicket har aktionspotentialen sitt
+
+maximum här i axonet och just där aktionspotentialen är maximal så har vi
+
+en bra potential på plus 30 eller så medan här framför i axonet så är det
+
+ju en normal bilmembranpotential, aktionspotentialen har ju inte hunnit
+
+hit ännu så här framför då är det kanske minus 70 och även i kölvattnet av
+
+aktionspotentialen så har vi då reporaniserat membranpotentialen så där är
+
+det kanske minus 70 där också så då har vi plus 30, minus 70 och minus 70
+
+här då det betyder ju att vi har en potential skillnad inuti axonet,
+
+potentialskillnad är ju en spänning och en spänning kan driva en ström och
+
+en ström går ju från plus till minus, så här har vi en ström i då som går
+
+inne i axonet och bidrar då till att depolarisera framförliggande membran
+
+och därmed så kan den här strömmen då hjälpa till att öppna
+
+spänningskänsliga natriumkanaler som ligger framför aktionspotentialen och
+
+det är detta som driver aktionspotentialen framåt.
+
+Den här strömmen som då kan öppna spänningstjänstgivande kanaler framför
+
+aktionspotentialen.
+
+Sen är det ju så att strömmar går ju alltid i slutna kretsar så vi har ju
+
+också en ström tillbaka här på utsidan som går från plus till minus på
+
+detta sättet. Och detta i sin tur gör då att vi kan registrera de här
+
+strömmarna med t .ex.
+
+EG elektroder eller EKG elektroder eller ENG elektroder.
+
+Så att med sådana här mätinstrument så kan vi fånga upp de här
+
+extrasimulära strömmarna som går tillbaka i samband med aktionspotentialer
+
+och synaptiska potentialer och så får vi alltid strömmar i slutna kretsar.
+
+Sen har vi också då en ström tillbaka här som är ju lika stor.
+
+Men den kommer ju inte att göra någonting, varför kommer inte den strömmen
+
+att göra någonting?
+
+Ja, bra där, för att här i kölvattnet av aktionspotentialen så har vi ju
+
+inaktiverade spänningstjänster, natriumkanaler så även om vi nu ser på den
+
+här bakomliggande membranen här så spelar det ingen roll för att där är en
+
+refraktualitet, vi har inaktiverad spänningskänsliga datorkanaler Så den
+
+här refraktariteten gör ju också att auktionspotentialen blir så att säga
+
+enkelriktad, eller drivs hela tiden framåt lite grann som om du tänder på
+
+en stubintråd så brinner det ju liksom framåt, du kan ju inte vända och
+
+brinna tillbaka för att där är ju krutet förbrukat så att säga så att vi
+
+har en refraktaritet i körverksamheten motor och autionspotential men det
+
+är ju då den här strömmen som driver optionspotentialen framåt?
+
+Hade du en fråga här?
+
+Ja, det var det.
+
+Och då kan man fråga sig då: Vad är det som påverkar hur snabbt
+
+aktionspotentialen drivs framåt för aktionspotentialens ledningshastighet
+
+då? Jo, allting som gör att den här strömmen blir större eller blir
+
+snabbare kommer att göra att aktionspotentialen leds fortare och vad är
+
+det för faktorer som gör det?
+
+Jo, dels är det då, och då kan vi ju kanske backa en bild här för att det
+
+är då tre stycken faktorer som påverkar ledningshastigheter och det är en
+
+sån här grej som vi ska kunna och som vi ska kunna förklara lite varför
+
+också, och det är då myelin, diameter och temperatur som påverkar
+
+ledningshastigheter.
+
+Om vi tar diametern så betyder det att, är det så att en ökad diameter
+
+kommer att minska den elektriska resistansen, i axonet och minskad
+
+resistans betyder en högre ström, en större ström och den kan då
+
+deponerasera upp till tröskeln längre fram, så att säga och då går det
+
+fortare så det är ganska straightforward då med diametern, ökad diametern,
+
+minskad resistans, mer ström snabbare ledningsaspel.
+
+Myelin däremot är lite mer komplicerat och orsaken till att Myelin gör att
+
+det går fortare med aktionspotentialen är att Myelin sänker kapacitansen.
+
+Ni kommer kanske ihåg begreppet kapacitans från gymnasiet att det är en
+
+förmåga att kunna hålla isär laddningar eller lagra.
+
+laddningar och ett cellmembran är ju en kondensator kan man säga då som
+
+har en kapacitans för att en kondensator är två plattor som kan hålla
+
+laddningar och sen så är det någonting vakuum eller någonting som inte
+
+leder emellan. Och ett cellmembran så har vi ju detta, vi har två stycken
+
+ledande skikt vi har extrasellärvätska och intrasell lärvätska och
+
+däremellan har vi i princip ett fettlager som inte nedelelelektrisk ström
+
+så ett cellmembran fungerar som en kondensator och har då en kapacitans,
+
+men kapacitansen, alltså förmågan att hålla isär laddningar den minskar
+
+med avståndet mellan kondensatorplattorna så har vi ett större avstånd så
+
+kan kondensatorn ha färre laddningar för samma spänning, så att säga.
+
+Myelin, gör ju att avståndet mellan extra och intressellärrummet ökar.
+
+Myelin är ju liksom cellmembran som har snurrat runt, runt, runt, så att
+
+säga. Vi får ett ökat avstånd mellan intressellärt och intressellärt.
+
+Extra ointressellärt.
+
+En minskad kapacitans är så bra för fortledningen av aktionspotentialen.
+
+Och eh, hur ska man tänka Jo, man kanske kan tänka så här att en hög
+
+kapacitans suger upp många laddningar medans en låg kapacitans suger inte
+
+upp så många laddningar.
+
+Och om många laddningar sugs upp utav kondensatorn så är det ju inte så
+
+många laddningar som kan bidra till strömmen och depolarisera
+
+framförliggande membran.
+
+Men däremot, om Mylin på sänkt kapacitansen så är det inte så många
+
+laddningar som kommer att sugas upp av kapacitansen och därmed ska tre
+
+laddningar bidra till att depolarisera framförliggande membran.
+
+Så att det är den mer, vad ska vi säga, elektriska förklaringen till
+
+varför Mylin är positivt för fortledningen av aktionspotentialen.
+
+Den mer lekmannamässiga förklaringen är att mylin isolerar.
+
+Ja, jo, men det mer korrekta är ju då att det sänker kapaciteten och
+
+därmed blir det en större ström som kan bidra till att deponeringen av
+
+framförliggande membran kommer att gå snabbare.
+
+Slutligen så har vi då också temperatur som påverkar ledningshastigheten:
+
+och där är då relationen mellan temperatur och ledningshastighet lite
+
+intressant för att den ser ut ungefär så här då: om vi ritar temperatur på
+
+X -axeln och ledningshastighet här på Y -axeln.
+
+Då är det så att vid ökad temperatur så ökar ledningshastigheten upp till
+
+en viss punkt, och den börjar avta och vänder, så vi har en slags
+
+optimeringsfunktion då mellan temperatur och ledningshastighet.
+
+Är det någon som vågar sig på en vild gissning vid vilken temperatur vi
+
+har maximal ledningshastighet?
+
+Konstruerar det så att vi har en maximal ledningshastighet vid normal
+
+kroppstemperatur.
+
+Men varför har vi då en sån här optimeringsfunktion då mellan temperatur
+
+och ledningshastighet?
+
+Jo det har att göra med kinetiken i domkanalerna och de spänningskänsliga
+
+natriumkanalerna framför allt där då för att vid en ökad temperatur så är
+
+det precis som andra roteiner, enzymer då så går kemitiken snabbare.
+
+Så ökar vi temperaturen så kommer aktiveringen alltså från stänker upp går
+
+fortare de öppnar sig snabbare.
+
+Och det är ju bra, för då kommer det in AT -unioner som kan bidra till den
+
+här strömmen som kan depolarisera framförliggande membran snabbare.
+
+Och det är ju jättebra.
+
+Så att det går snabbare och snabbare när vi ökar temperaturerna.
+
+Men det blir också så att den här inaktiveringen, den går också snabbare.
+
+Så att kanalerna öppnar sig kvickare, men så inaktiverar de också
+
+kvickare. Och någonstans blir det ju en brytpunkt här.
+
+Att när kanalerna står öppna så kort så att det knappt hinner in några
+
+natriumjoner och då börjar ju det här bli sämre.
+
+Och då börjar det plana ut och bli en lägre ledningshastighet.
+
+När aktivering och inaktivering går så kvickt att det knappt hinner in
+
+eller inte hinner in tillräckligt.
+
+Många natriumjoner.
+
+Så därför får vi den här optimeringsfunktionen då för relationen mellan
+
+temperatur och ledningshastighet.
+
+Så diameter med urin och temperatur påverkar ledningshastigheten.
+
+Vad handlar det då om för hastigheter?
+
+När vi pratar om aktionspensal i skolflering.
+
+Kan ni se i tabellen här då, för periferin så som vi kommer att stöta på
+
+de här benämningarna då.
+
+Det finns två olika sätt att klassificera det Romersk 1, 2, 3, 4 och A, B,
+
+C och lite A, B och Delta och så där och de här begreppen kommer ni de
+
+närmsta veckorna att höra en hel del av A -Beta -axon och C -axon och 1 -A
+
+-axon och det hänför just till den här klassificeringen.
+
+och överst Överst så har vi då mynicerad axon som är då har en stor
+
+diameter. Du ser diametern där upp till 20 mikrometer.
+
+En mikrometer är ju en tusendels millimeter, så att det här är ju ändå
+
+tunnare än hårstrån, även om man relativt sett är tjockare.
+
+Och de kan då leda med upp till en 100 meter per sekund och det är de
+
+senaste. snabbaste axonen vi har till exempel från muskelspolar in till
+
+motornervhån från motornervhån ut till muskeln så kanske vi ligger
+
+någonstans på 70 -80 meter per sekund.
+
+så att de snabbaste axonerna vi har ligger där.
+
+Medan de långsammaste axonerna vi har de är ungefär 1000 gånger
+
+långsammare de blir kanske en decimeter per sekund eller ännu långsammare.
+
+För inne i centrala nervsystemet i hjärnan så är de flesta axonerna
+
+omyteriserade och väldigt tunna och leder kanske med lägre hastigheter än
+
+0 ,1 meter per sekund.
+
+Så vi har ett väldigt spann här i ledningshastighet.
+
+Och då kan man ju resonera lite kring det och så kan man ju fråga sig att
+
+dels kan man ju tänka på hastigheterna hundra meter per sekund och
+
+snabbast tycker jag ändå är rätt bra.
+
+Men återigen: om vi jämför med hastigheten i elektriska kablar eller
+
+fiberoptiska kablar så är det löjligt långsamt egentligen.
+
+Så att våra nervceller är inte speciellt imponerande egentligen om vi
+
+jämför med elektricitet och ljus och annat sånt där.
+
+Men vi ... och då kan man ju säga så här: Men varför?
+
+Vi skulle åtminstone kunna se till så att vi hade immuniserad aktion i
+
+hela hjärnan och då skulle vi kunna tänka mycket snabbare, och det skulle
+
+vara jättebra. Ja, men det skulle ju ha ett pris.
+
+Priset skulle vara att vi skulle ha kupor stora som badbollar det funkar
+
+ju liksom inte, vi kan inte föda fram sådana barn utan det är ju liksom en
+
+evolutionär kompromiss med detta.
+
+De allra flesta axoner i hjärnan är väldigt tunna och ogyniserade och
+
+leder ganska långsamt.
+
+Men vi har å andra sidan väldigt många av dem, så att säga, så vi kan
+
+kompensera låg hastighet med kvantitet istället, så att säga.
+
+Det är ju 100 miljarder NRC som de fick, så det finns ju en bra mängd där.
+
+Ja Några frågor kring detta med aktionspotentialens fortlevning och vad
+
+som påverkar? Diametern myelin och temperatur, ett spann mellan ungefär
+
+mindre än 0 ,1 grader.
+
+en upp till 100 meter per sekund Ja, om det blir en förhöjd temperatur så
+
+kommer de spänningskänsliga jonkanalerna öppna sig och inaktivera sig så
+
+kvickt att det inte kommer in tillräckligt många natriumjoner för att
+
+snabbt kunna deponalisera framförliggande membran.
+
+Så att, när det är en optimering så funktion så här som det ofta är i
+
+biologin så är det ju en positiv faktor och en negativ faktor och den
+
+positiva faktorn här är att alarmet uppstår snabbare, den negativa faktorn
+
+är att de också inaktiveras snabbare, och då blir det en sådan här
+
+optimeringsfunktion utav det.
+
+Ja, nu tänkte jag också att jag ska visa en liten film.
+
+Hur det kan se ut med en aktionspotential.
+
+Och det här illustrerar också lite det här med optiska tekniker som jag
+
+nämnde lite kort inledningsvis.
+
+Här ser ni då en nervcell med dendriträd och sen här någonstans har ni
+
+initialsegmentet som sticker i väg och den här nervcellen har man utrustat
+
+med spänningskänsla känsligt färgämne, man har introducerat det genetiskt
+
+så att det ändrar sin plurochells beroende på membranpotentialen.
+
+Samtidigt så har man också introducerat ljuskänsliga jonkanaler i den här
+
+nervcellen, alltså jonkanalen, som normalt inte finns där, men som man kan
+
+då transfektera de här cellerna med.
+
+Och vad man gör då är att man här lyser med blått ljus och då kan man
+
+aktivera de här ljuskänsliga jonkanalerna så att laddstoden dekonatiseras
+
+och då kommer vi aktivera spänningskänsliga natriumkanaler och vi kommer
+
+slå igång en aktionspotential som smyger ut då.
+
+Där ser ni då hur aktionspotentialen startar här någonstans.
+
+och sen så sprider den sig då ut i axonet men också tillbaka till somat
+
+och ut i dendriterna.
+
+Så vi har alltså också vad man brukar kalla för en retrograd
+
+aktionspotential, alltså en aktionspotential som går tillbaka förutom den
+
+antrograda aktionspotentialen som då går ut i axonet Och det ni kan notera
+
+här då att hela den här filmen som ni nu ser i slow motion den är ungefär
+
+2 millisekunder lång, alltså en tusendels sekunder lång, så det här är ett
+
+väldigt snabbt förlopp.
+
+Och vi kan då se hur aktionspotentialen sprider sig Åt bägge håll från
+
+initialsegmentet och ut till dentriträdet och ut i sen då alla
+
+axonförgreningar till så småningom synapserna då som kommer att aktiveras
+
+utav De här aktionspotentialen Ja och därmed tror jag att vi ska lite
+
+runda av för idag för att det är liksom ett naturligt stopp här efter
+
+aktionspotentialen och sen så imorgon så kommer vi då att fortsätta och
+
+fokusera på synapser mycket imorgon vi kommer att prata glutamatsynaps och
+
+gavra -synaps och sen så diskuterar vi de här begreppen med intrinsic
+
+stabilitet och alla de här andra jonkanalerna och slutligen imorgon så
+
+kommer vi också diskutera det här med modellering och plasticitet imorgon
+
+är det en liten praktisk grej, förhoppningsvis inte jättestor roll för er,
+
+men jag kommer jag måste avvika lite mitt i för viktigt möte, men det gör
+
+då att vi startar 8 .15 imorgon och så tänker jag kör direkt till 9 .30
+
+och sen så får ni en halvtimmes paus imorgon, sen så kör vi igen till 10
+
+till 11 imorgon.
+
+Det ser lite annorlunda ut med rasterna just imorgon men annars och vi
+
+kommer ha en annan sal också.
+
+Sen så påminner jag om detta då att på måndag så kommer vi då ha de här
+
+frågeföreläsningarna där det finns gott om tid, alltså tre timmar med tid
+
+för era frågor och så om ni känner att det har varit lite stressigt eller
+
+annat det är jättebra att ni ställer frågor, chattar in frågor och ställer
+
+frågor här under tiden men det kommer också finnas jättegott om tid på
+
+måndag för mycket frågor kring det här för att det är en del utav det här
+
+som vi behöver ändå bearbeta och studera för det är massa nya konstiga
+
+grejer här med jämviktspotential och inaktiveringar och drivkrafter och
+
+man behöver bolla lite och tänka på de här grejerna för att skapa sig en
+
+förståelse kring det.
+
+Men vi genomskådar idag tänker jag.
+
+&lt ;i &gt ;Maria &lt ; /i &gt ; inakt.
+
+inaktuell inaktuelltgods inaktuellt inaktuell.
+
+inaktuella inaktuell.
+
+inaktuella. Azerbajdzjan Azerbajdzjan inaktuella.
+
+inaktuella. inaktuella motorvägsmotorvägsmotor
\ No newline at end of file