diff --git a/content/Biokemi/Gamla tentor/2021-12-16/1.md b/content/Biokemi/Gamla tentor/2021-12-16/1.md index ce0a22c..deaf091 100644 --- a/content/Biokemi/Gamla tentor/2021-12-16/1.md +++ b/content/Biokemi/Gamla tentor/2021-12-16/1.md @@ -6,17 +6,22 @@ tags: --- **Blodgrupperna ABO är kolhydratstrukturer som bland annat finns på våra röda blodkroppar.** + A) Hur skiljer sig A, B och O strukturerna från varandra? -B) När man ska ge röda blodkroppar till patienter kan man ge röda blodkroppar från O-donatorer till patienter med blodgrupp A, B och AB, men man kan inte ge patienter med blodgrupp O röda blodkroppar från donatorer med blodgrupp A, B eller AB. Varför? - -**Svar** +```spoiler-block A) De har olika uppsättning av sockerenheter. - A har fucos + galaktos + acetylgalaktosamin - B har fucos + galaktos + galaktos - 0 har fucos + galaktos Alltså skiljer sig dessa sekvenser från varandra, därför binder olika antikroppar in till olika sorter. +``` + + +B) När man ska ge röda blodkroppar till patienter kan man ge röda blodkroppar från O-donatorer till patienter med blodgrupp A, B och AB, men man kan inte ge patienter med blodgrupp O röda blodkroppar från donatorer med blodgrupp A, B eller AB. Varför? + +```spoiler-block B) Beroende på vilken blodgrupp man har kommer man ha olika antigen och antikroppar - A har A-antigen och antikroppar mot B @@ -24,4 +29,5 @@ B) Beroende på vilken blodgrupp man har kommer man ha olika antigen och antikro - AB har A+B-antigen och inga antikroppar mot vare sig A eller B - 0 har "inget antigen" och därav antikroppar mot både A och B -Anledningen varför en person med blodgrupp 0 då inte kan få röda blodkroppar från vare sig A, B eller AB är att den har antikroppar mot både A och B. Dessa skulle då fästa sig på de transfererade blodkropparnas antigen och aktivera immunförsvaret → autoimmun reaktion. Däremot går det bra att personer som har blodgrupp A, B eller AB får 0-röda blodkroppar eftersom dessa inte innehåller några antigen som deras immunförsvar (antikroppar) skulle känna igen. \ No newline at end of file +Anledningen varför en person med blodgrupp 0 då inte kan få röda blodkroppar från vare sig A, B eller AB är att den har antikroppar mot både A och B. Dessa skulle då fästa sig på de transfererade blodkropparnas antigen och aktivera immunförsvaret → autoimmun reaktion. Däremot går det bra att personer som har blodgrupp A, B eller AB får 0-röda blodkroppar eftersom dessa inte innehåller några antigen som deras immunförsvar (antikroppar) skulle känna igen. +``` diff --git a/content/Biokemi/Gamla tentor/2021-12-16/10.md b/content/Biokemi/Gamla tentor/2021-12-16/10.md index 2ed707f..2966daf 100644 --- a/content/Biokemi/Gamla tentor/2021-12-16/10.md +++ b/content/Biokemi/Gamla tentor/2021-12-16/10.md @@ -9,7 +9,11 @@ tags: **Vilket/vilka av följande alternativ om DNA-replikation är korrekt/korrekta?** Välj ett eller flera alternativ: -- **Flap endonuclease 1 (FEN1) kan hjälpa till att ta bort en RNA-primer.** -- **DNA-replikation sker alltid i 5´ till 3´-riktning.** -- Opoisomeraser kan förändra ”linking number” hos DNA. -- Okazaki-fragment bildas under syntes av ”leading strand”. \ No newline at end of file +- A: Flap endonuclease 1 (FEN1) kan hjälpa till att ta bort en RNA-primer. +- B: DNA-replikation sker alltid i 5´ till 3´-riktning. +- C: Opoisomeraser kan förändra ”linking number” hos DNA. +- D: Okazaki-fragment bildas under syntes av ”leading strand”. + +```spoiler-block +A & B +``` \ No newline at end of file diff --git a/content/Biokemi/Gamla tentor/2021-12-16/11.md b/content/Biokemi/Gamla tentor/2021-12-16/11.md index abe64c6..c79a8e4 100644 --- a/content/Biokemi/Gamla tentor/2021-12-16/11.md +++ b/content/Biokemi/Gamla tentor/2021-12-16/11.md @@ -3,9 +3,12 @@ tags: - biokemi - provfråga - kromatin +date: 2021-12-16 --- **Beskriv nukleosomens uppbyggnad (Nucleosome core particle). Ange vilka komponenter som ingår och hur de är organiserade.** **Svar** -Nukleosomen består av histon-proteiner och DNA-helix. I mitten av nukleosomen finns två kopior av histonproteinerna H2A, H2B, H3 och H4. Detta bildar alltså en oktamer. Sedan lindas DNA runt histonerna ungefär 1,75 varv, ca 100–200 baspar långt. Sedan sätter sig en till histon, H1, utanpå DNA-strängen och oktameren för att stabilisera och motverka att strukturen lindas upp. Mellan två histoner kommer det finnas en fri bit av DNA som kallas linker-DNA. \ No newline at end of file +```spoiler-block +Nukleosomen består av histon-proteiner och DNA-helix. I mitten av nukleosomen finns två kopior av histonproteinerna H2A, H2B, H3 och H4. Detta bildar alltså en oktamer. Sedan lindas DNA runt histonerna ungefär 1,75 varv, ca 100–200 baspar långt. Sedan sätter sig en till histon, H1, utanpå DNA-strängen och oktameren för att stabilisera och motverka att strukturen lindas upp. Mellan två histoner kommer det finnas en fri bit av DNA som kallas linker-DNA. +``` \ No newline at end of file diff --git a/content/Biokemi/Gamla tentor/2021-12-16/2.md b/content/Biokemi/Gamla tentor/2021-12-16/2.md index 160f587..bee7ded 100644 --- a/content/Biokemi/Gamla tentor/2021-12-16/2.md +++ b/content/Biokemi/Gamla tentor/2021-12-16/2.md @@ -9,7 +9,9 @@ tags: **Svar** +```spoiler-block Mättade fettsyror har inga dubbelbindningar – därav är deras fettsyrekedjor raka strukturer. Omättade fettsyror har däremot en eller flera dubbelbindningar – detta leder till en böjning i strukturen där dubbelbindningen sitter – fettsyrorna blir inte helt raka strukturer utan böjda på olika sätt beroende på vart dubbelbindningarna sitter och om de har trans eller cis-konfiguration. -Eftersom att de mättade fettsyrorna har raka fettsyrasvansar kan dessa packas mycket tätt – fluiditeten i membranet minskar. Däremot kan de omättade fettsvansarna inte packas lika tätt på grund av att de inte är raka strukturer – fluiditeten i membranet ökar. \ No newline at end of file +Eftersom att de mättade fettsyrorna har raka fettsyrasvansar kan dessa packas mycket tätt – fluiditeten i membranet minskar. Däremot kan de omättade fettsvansarna inte packas lika tätt på grund av att de inte är raka strukturer – fluiditeten i membranet ökar. +``` \ No newline at end of file diff --git a/content/Biokemi/Gamla tentor/2021-12-16/4.md b/content/Biokemi/Gamla tentor/2021-12-16/4.md index 8e62b7e..f818c6a 100644 --- a/content/Biokemi/Gamla tentor/2021-12-16/4.md +++ b/content/Biokemi/Gamla tentor/2021-12-16/4.md @@ -10,4 +10,6 @@ tags: **Svar** -När Q tar upp två elektroner kommer den innan upptaget av protoner att vara negativt laddad, Q²⁻. Eftersom den är negativt laddad kommer den då att interagera med aminosyror som har en laddning (kommer ske repulsion eller attraktion), därför krävs det att aminosyran som förmedlar konformationsändringen är positivt eller negativt laddad. Ett exempel på en sådan aminosyra är arginin (Arg) – som är positivt laddad vid pH runt 7. \ No newline at end of file +```spoiler-block +När Q tar upp två elektroner kommer den innan upptaget av protoner att vara negativt laddad, Q²⁻. Eftersom den är negativt laddad kommer den då att interagera med aminosyror som har en laddning (kommer ske repulsion eller attraktion), därför krävs det att aminosyran som förmedlar konformationsändringen är positivt eller negativt laddad. Ett exempel på en sådan aminosyra är arginin (Arg) – som är positivt laddad vid pH runt 7. +``` \ No newline at end of file diff --git a/content/Biokemi/Gamla tentor/2021-12-16/5.md b/content/Biokemi/Gamla tentor/2021-12-16/5.md index f3b24e6..3664525 100644 --- a/content/Biokemi/Gamla tentor/2021-12-16/5.md +++ b/content/Biokemi/Gamla tentor/2021-12-16/5.md @@ -9,6 +9,8 @@ B) Skriv det fullständiga namnet för dCMP. **Svar** +```spoiler-block A) Nukleaser bryter bindningar mellan nukleotider – därav fosfodiesterbindningar. B) dehydroxyriboscytosinmonofosfat (fel) rätt: - **deoxycytidinmonofosfat** +``` diff --git a/content/Biokemi/Gamla tentor/2021-12-16/6.md b/content/Biokemi/Gamla tentor/2021-12-16/6.md index af9e863..d3ad40d 100644 --- a/content/Biokemi/Gamla tentor/2021-12-16/6.md +++ b/content/Biokemi/Gamla tentor/2021-12-16/6.md @@ -7,7 +7,11 @@ tags: **Vilken/vilka av nedanstående faktorer leder till att hemoglobinets syrebindande förmåga minskar?** Välj ett eller flera alternativ: -- **Hög koncentration 2,3-BPG.** -- Högt pH. -- Hög koncentration O₂. -- **Hög koncentration CO₂.** +- A: Hög koncentration 2,3-BPG. +- B: Högt pH. +- C: Hög koncentration O₂. +- D: Hög koncentration CO₂. + +```spoiler-block +A och D +``` \ No newline at end of file diff --git a/content/Biokemi/Gamla tentor/2021-12-16/7.md b/content/Biokemi/Gamla tentor/2021-12-16/7.md index 40f25b8..6c687a8 100644 --- a/content/Biokemi/Gamla tentor/2021-12-16/7.md +++ b/content/Biokemi/Gamla tentor/2021-12-16/7.md @@ -8,6 +8,9 @@ tags: **Answer** +```spoiler-block The RNA world hypothesis describes how living things has gone from using only RNA as storage of genetic material and catalyzing chemical processes (ribozymes) to being close to solely depending on proteins to catalyze many important chemical processes. One example is the enzyme RNAse P which function is cleave the 5´ end of tRNA-molecules. In bacteria the enzyme consits of almost only RNA and very little proteins (which are not even essentiall to the function). In archea there is less RNA and more protein, and in eukaryotes proteins make up the largest part of the enzyme. This is aligned with the hypothesis. + +``` \ No newline at end of file diff --git a/content/Biokemi/Gamla tentor/2021-12-16/8.md b/content/Biokemi/Gamla tentor/2021-12-16/8.md index f54da8b..5edf9f9 100644 --- a/content/Biokemi/Gamla tentor/2021-12-16/8.md +++ b/content/Biokemi/Gamla tentor/2021-12-16/8.md @@ -11,8 +11,10 @@ C) Vilken egenskap hos proteinet används för separation? **Svar** +```spoiler-block A) Principen med SDS-PAGE är att man vill analysera proteiner avseende massa. Man använder först en molekyl som heter SDS, en negativt laddad molekyl som binder till proteiner. Ju större massa proteinet har – desto större mängd SDS-molekyler binder – resulterar i en större negativ laddning (jämfört med mindre proteiner). Sedan låter man dessa proteiner vandra genom en polyakrylamid-gel från en negativ elektrod till en positiv elektrod. Ju större negativ laddning desto större motstånd i gelen. Detta leder till att små proteiner vandrar längst och stora kortast. Då får man alltså en separation i gelen avseende storlek. B) SDS som beskrivet är en negativ molekyl som binder till protein – funktionen är att skapa en laddningsskillnad mellan proteiner som korresponderar till storleken. -C) Det är proteinernas massa som används för separation. \ No newline at end of file +C) Det är proteinernas massa som används för separation. +``` \ No newline at end of file diff --git a/content/Biokemi/Gamla tentor/2021-12-16/9.md b/content/Biokemi/Gamla tentor/2021-12-16/9.md index 8162bb7..f4e12e8 100644 --- a/content/Biokemi/Gamla tentor/2021-12-16/9.md +++ b/content/Biokemi/Gamla tentor/2021-12-16/9.md @@ -12,6 +12,8 @@ c. Varför är det viktigt att separera laddningen av MCM-helikaset från dess a **Svar** +```spoiler-block a) I G1-fasen binder MCM m.h.a. ORC och laddningsfaktorerna Cdc6 och Cdt1. b) Ökad nivå av CDK (kinaser) bidrar till att binda Gins och Cdc45 i S-fasen. -c) För att försäkra att replikationen bara sker en gång per cellcykel. Därför är nivåerna av CDK låga i G1 och stiger i S. \ No newline at end of file +c) För att försäkra att replikationen bara sker en gång per cellcykel. Därför är nivåerna av CDK låga i G1 och stiger i S. +``` \ No newline at end of file