vault backup: 2026-01-02 14:34:50

content/.obsidian/workspace.json

@@ -6,6 +6,7 @@
       {
         "id": "abedc136a1f6d9c4",
         "type": "tabs",
+        "dimension": 46.00431965442765,
         "children": [
           {
             "id": "8d03a9f4c1272cc6",
@@ -23,6 +24,25 @@
             }
           }
         ]
+      },
+      {
+        "id": "ef4ea8432b68f050",
+        "type": "tabs",
+        "dimension": 53.99568034557237,
+        "children": [
+          {
+            "id": "e7a31e003bc6b89b",
+            "type": "leaf",
+            "state": {
+              "type": "pdf",
+              "state": {
+                "file": "Anatomi & Histologi 2/4 Öra histologi/25 Ear.pdf"
+              },
+              "icon": "lucide-file-text",
+              "title": "25 Ear"
+            }
+          }
+        ]
       }
     ],
     "direction": "vertical"
@@ -69,8 +89,7 @@
       }
     ],
     "direction": "horizontal",
-    "width": 274.50390243530273,
-    "collapsed": true
+    "width": 274.50390243530273
   },
   "right": {
     "id": "0948c66181b40af9",
@@ -194,6 +213,16 @@
   },
   "active": "8d03a9f4c1272cc6",
   "lastOpenFiles": [
+    "Anatomi & Histologi 2/Frågor Anne.md",
+    "Anatomi & Histologi 2/Demokompendium.md",
+    "Anatomi & Histologi 2/4 Öra histologi/25 Ear.pdf",
+    "attachments/image-126.png",
+    "Anatomi & Histologi 2/3 Öga histologi/24 Eye.pdf",
+    "attachments/image-125.png",
+    "attachments/image-124.png",
+    "attachments/image-123.png",
+    "Anatomi & Histologi 2/3 Öga histologi/Slides.md",
+    "attachments/image-122.png",
     "Anatomi & Histologi 2/Schema.md",
     "Anatomi & Histologi 2/Öga anatomi.md",
     "Anatomi & Histologi 2/1 Öga anatomi/Slides.pdf.pdf",
@@ -217,10 +246,6 @@
     "Biokemi/Untitled 16.md",
     "Biokemi/Untitled 15.md",
     "Biokemi/Untitled 14.md",
-    "Biokemi/Untitled 13.md",
-    "Biokemi/Untitled 12.md",
-    "Biokemi/Untitled 11.md",
-    "Biokemi/Untitled 10.md",
     "Biokemi/Biokemi Base.base",
     "Biokemi/Metabolism/🍋 Citronsyracykeln/Gemini_Generated_Image_jeb8lvjeb8lvjeb8.png",
     "Biokemi/Metabolism/🍋 Citronsyracykeln/Biochemistry 10th edition Kap 17.1-17.5.pdf",
@@ -230,16 +255,9 @@
     "Biokemi/Plasmidlabb/Articles/Report guidelines 2025.pdf",
     "Biokemi/Plasmidlabb/Protokoll.pdf",
     "Anatomi & Histologi 2/Gamla tentor/2023-05-31/!2023-05-31-0100-DKS.pdf",
-    "Anatomi & Histologi 2/2 Öra anatomi/Organa sensum.pdf",
-    "Anatomi & Histologi 2/Gamla tentor/2024-01-10/!2024-01-10-0009-RYY.pdf",
     "attachments/image-121.png",
     "attachments/image-120.png",
     "attachments/image-119.png",
-    "attachments/image-118.png",
-    "attachments/image-117.png",
-    "attachments/image-116.png",
-    "attachments/image-115.png",
-    "attachments/image-114.png",
     "Untitled.canvas",
     "Biokemi/Metabolism/👋 Introduktion till metabolismen/Untitled.canvas",
     "Biokemi/Metabolism/📋 Metabolismen översikt.canvas",

content/Anatomi & Histologi 2/Demokompendium.md

@@ -76,45 +76,84 @@ _(NE20), NE21)_
 ## 1. ÖGAT och ÖGONBULBEN
 (kapitel 24; plate 104 - 107)
 
-Vid makroskopisk inspektion ser man ögonbulbens yttre cirkulära begränsning med dess lager (tunikor), som är 3 till antalet: 1) cornea och sclera, 2) uvea, samlingsnamn för ögats vaskulära delar och består av iris, ciliarkroppen och choroidea, samt 3) retina. Linsen ser man i ögats främre del. Tre olika hålrum finns i ögat: 1) främre ögonkammaren, mellan cornea och iris, 2) bakre ögonkammaren, mellan iris och lins, samt 3) glaskroppen, stora hålrummet. Mikroskopiskt urskiljer man lager och celltyper i flera olika strukturer.
+Vid makroskopisk inspektion ser man ögonbulbens yttre cirkulära begränsning med dess lager (tunikor), som är 3 till antalet: 
+
+1) **cornea** och **sclera**
+2) **uvea**, samlingsnamn för ögats **vaskulära** delar och består av **iris**, **ciliarkroppen** och **choroidea**, samt 
+3) **retina**.
+
+**Linsen** ser man i ögats främre del. 
+Tre olika hålrum finns i ögat: 
+1) **främre ögonkammaren**, mellan cornea och iris, 
+2) **bakre ögonkammaren**, mellan iris och lins, samt 
+3) **glaskroppen**, stora hålrummet. 
+
+Mikroskopiskt urskiljer man lager och celltyper i flera olika strukturer.
 
 _Cornea_ – hornhinnan (Fig 24.4) utgör begränsning i ögats främre pol och här ser man utifrån:
+![[image-122.png]]
 
-1)     Epitelcellslager, flerskiktat skivepitel.
-2)     Bowmans membran. Homogent lager av kollagena trådar. Viktigt för corneans stadga samt utgör ett skydd mot infektioner.
-3)     Tjockt stroma. Ca 60 lameller kollagena trådar. Mellan lamellerna finns fibroblaster. Viktig för ögats transparens.
-4)     Descements membran, ett nätverk av fibrer och porer, förtjockat basalmembran.
-5)     Endotel, enskiktat skivepitel. Metabolt utbyte mellan cornea och främre ögonkammaren.
+1)     **Epitelcellslager, flerskiktat skivepitel**.
+2)     **Bowmans membran**. Homogent lager av kollagena trådar. Viktigt för corneans stadga samt utgör ett skydd mot infektioner.
+3)     **Tjockt stroma**. Ca 60 lameller kollagena trådar. Mellan lamellerna finns fibroblaster. Viktig för ögats transparens.
+4)     **Descements membran**, ett nätverk av fibrer och porer, förtjockat basalmembran.
+5)     **Endotel**, enskiktat skivepitel. Metabolt utbyte mellan cornea och främre ögonkammaren.
 
-Cornean/hornhinnan övergår lateralt i sclera **-** senhinnan, som omsluter resten av bulben och utgörs av stram bindväv. Vid sclerans yttre gräns kan ibland ögonmusklernas fästen ses.
+Cornean/hornhinnan övergår lateralt i sclera/senhinnan, som omsluter resten av bulben och utgörs av stram bindväv. Vid sclerans yttre gräns kan ibland ögonmusklernas fästen ses.
 
-Iris (Fig 24.7; 24.8) består av ett främre ”blad” med lucker bindväv och melanocyter samt ett bakre ”blad” med två lager pigmenterat kubiskt epitel. Få melanocyter ger blå ögonfärg, ökad pigmentering förändrar ögonfärgen mot grönblått, grått och brunt. Iris övergår lateralt i corpus ciliare **-** ciliarkroppen (Fig 24.7) som utgörs av talrika glatta muskelceller med insprängda melanocyter. Från ciliarkroppen utgår ciliarutskotten, vilka utgörs av veckbildningar täckta av två lager kubiskt epitel, varav det ena (mot muskelcellerna) är pigmenterat. Ciliarkroppen övergår bakåt i choroidea.
+FRÅGA: Vart exakt ligger övergången mellan cornea och sclera, hur identifierar man den?
 
-Linsen (Fig. 24.8b, 24.16) hittas lätt i preparatet och man ser de koncentriskt arrangerade linsfibrerna. Linsen avgränsas av en linskapsel, ett förtjockat basalmembran. På framsidan av linsen finns det enskiktade kubiska linsepitelet (under linskapseln).
+### Iris (Fig 24.7; 24.8) 
 
-I ögats bakre pol studerar man med fördel sclera, choroidea, och retina. Ytterst ligger sclera, som består av stram bindväv. Innanför ligger choroidea **-** åderhinnan, som består av bindväv, blodkärl och melanocyter**.** Innanför choroidea ligger retina.
+Består av ett främre ”blad” med **lucker bindväv** och **melanocyter** samt ett bakre ”blad” med två lager pigmenterat kubiskt epitel. Få melanocyter ger blå ögonfärg, ökad pigmentering förändrar ögonfärgen mot grönblått, grått och brunt. Iris övergår lateralt i corpus ciliare **-** ciliarkroppen 
 
-Retina (plate105; Fig 24.9) består av följande lager utifrån och in:
+FRÅGA: Hur påverkar pigmenteringen färgen, t.ex. blå eller grön. Går det att säga vilken färg iris har i spectra?
 
-1)     Pigmentepitel, enskiktat kubiskt epitel. Utgör en blod-retina-barriär.
-2)     Tappar och stavars ljuskänsliga segment
-3)     Membrana limitans externa, yttre gränsmembran, mycket tunt. Zonula adherens mellan Müllerceller och fotoreceptorernas yttre segment.
-4)     Yttre kärnlagret, tappars och stavars kärnor.
-5)     Yttre plexiforma skiktet, Tappars och stavars utskott, samt utskott tillhörande horizontalceller och bipolära celler.
-6)     Inre kärnlagret, cellkroppar tillhörande bipolära neuron, horisontalceller, amakrina celler och Müllerceller (en typ av gliaceller).
-7)     Inre plexiforma skiktet, utskott tillhörande amakrina celler, bipolära celler och ganglieceller.
-8)     Gangliecellslagret. Cellkroppar till ganglieceller.
-9)     Nervfiberlagret. Axon tillhörande gangliecellerna som leder information från retina till hjärnan. Axonen är icke myeliniserade.
-10)     Membrana limitans interna, inre gränsmembran, mycket tunt. Müllercellernas basalmembran.
+(Fig 24.7) som utgörs av talrika glatta muskelceller med insprängda melanocyter. Från **ciliarkroppen** utgår **ciliarutskotten**, vilka utgörs av veckbildningar täckta av två lager kubiskt epitel, varav det ena (mot muskelcellerna) är pigmenterat. Ciliarkroppen övergår bakåt i choroidea.
 
-Innanför retina finns glaskroppen, den är löst fäst mot membrana limitans interna. En strukturlös gel som är transparent.
+FRÅGA: Var ser man övergångarna mellan ciliarkroppen/choroidea?
+![[image-123.png]] 
+![[image-124.png]]
+
+### Linsen (Fig. 24.8b, 24.16) 
+
+Linsen hittas lätt i preparatet och man ser de koncentriskt arrangerade linsfibrerna.
+Linsen avgränsas av en linskapsel, ett förtjockat basalmembran. 
+På framsidan av linsen finns det enskiktade kubiska linsepitelet (under linskapseln).
+I ögats bakre pol studerar man med fördel sclera, choroidea, och retina. 
+
+Ytterst ligger sclera, som består av stram bindväv. 
+Innanför sclera ligger choroidea - åderhinnan, som består av bindväv, blodkärl och melanocyter. 
+Innanför choroidea ligger retina.
+
+### Retina (plate105; Fig 24.9)
+![[image-125.png|429x311]]
+Retina består av följande lager utifrån och in:
+
+1) **Pigmentepitel**, enskiktat kubiskt epitel. Utgör en blod-retina-barriär.
+2) **Tappar och stavars** ljuskänsliga segment
+3) **Membrana limitans externa**, yttre gränsmembran, mycket tunt. Zonula adherens mellan Müllerceller och fotoreceptorernas yttre segment.
+4) **Yttre kärnlagret**, tappars och stavars kärnor.
+5) **Yttre plexiforma skiktet**, Tappars och stavars utskott, samt utskott tillhörande horizontalceller och bipolära celler.
+6) **Inre kärnlagret**, cellkroppar tillhörande bipolära neuron, horisontalceller, amakrina celler och Müllerceller (en typ av gliaceller).
+7) **Inre plexiforma skiktet**, utskott tillhörande amakrina celler, bipolära celler och ganglieceller.
+8) **Gangliecellslagret**. Cellkroppar till ganglieceller.
+9) **Nervfiberlagret**. Axon tillhörande gangliecellerna som leder information från retina till hjärnan. Axonen är icke myeliniserade.
+10) **Membrana limitans interna**, inre gränsmembran, mycket tunt. Müllercellernas basalmembran.
+
+FRÅGA: Varför går ljuset genom lager 3-10, vore det inte bättre om det gick direkt mot fotokänsliga receptorer mot glaskloppen/lumen?
+FRÅGA: I det yttre plexiforma lagret sker någon slags processering, eftersom flera. tappar/stavar skickar information till en horizontalcell? Vilken slags processering sker här?
+
+Innanför retina finns **glaskroppen**, den är löst fäst mot membrana limitans interna. En strukturlös gel som är transparent.
+
+FRÅGA: I NE31 tycker jag att man ser stavar och tappar, går snittet inte rakt igenom blinda fläcken?
 
 _NE29 helt öga; NE31 nervus opticus (plate 105). Myeliniserade, tunna axon omgivna av meningier._
 
 ## 2. INNERÖRAT
 (kapitel 25; plate 108 och 109; Fig 25.13; 25.16, 25.19)
 
-Preparatet visar cochlea med 5-6 tvärsnitt av Cortiska organet. I vissa preparat ses även en del av vestibularisapparaten med ampulla. I cochleans centrum ser man modiolus, som utgörs av spongiöst ben (oftast ljusblått), nervus cochlearis, hörselnerven, samt ganglion spirale, spiralgangliet, som består av bipolära neuron.
+Preparatet visar cochlea med 5-6 tvärsnitt av **Cortiska organet**. I vissa preparat ses även en del av vestibularisapparaten med ampulla. I cochleans centrum ser man modiolus, som utgörs av spongiöst ben (oftast ljusblått), nervus cochlearis, hörselnerven, samt ganglion spirale, spiralgangliet, som består av bipolära neuron.
 
 I varje vindling av cochlea ser man tre hålrum:
 Scala vestibuli, som begränsas neråt av membrana vestibularis (Reissners membran).

content/Anatomi & Histologi 2/Frågor Anne.md

@@ -0,0 +1,6 @@
+FRÅGA: Vart exakt ligger övergången mellan cornea och sclera, hur identifierar man den?
+FRÅGA: Hur påverkar pigmenteringen färgen, t.ex. blå eller grön. Går det att säga vilken färg iris har i spectra?
+FRÅGA: Var ser man övergångarna mellan ciliarkroppen/choroidea?
+FRÅGA: Varför går ljuset genom lager 3-10, vore det inte bättre om det gick direkt mot fotokänsliga receptorer mot glaskloppen/lumen?
+FRÅGA: I det yttre plexiforma lagret sker någon slags processering, eftersom flera. tappar/stavar skickar information till en horizontalcell? Vilken slags processering sker här?
+FRÅGA: I NE31 tycker jag att man ser stavar och tappar, går snittet inte rakt igenom blinda fläcken?