From 3bdf9af57a655ffc0b5b754c348c7d4b41e0d097 Mon Sep 17 00:00:00 2001 From: Johan Dahlin Date: Thu, 8 Jan 2026 14:33:37 +0100 Subject: [PATCH] vault backup: 2026-01-08 14:33:37 --- content/.obsidian/hotkeys.json | 8 +++ .../IRprep/4 - Organa sensum.md | 52 +++---------------- 2 files changed, 14 insertions(+), 46 deletions(-) diff --git a/content/.obsidian/hotkeys.json b/content/.obsidian/hotkeys.json index 16bb011..a4cfc54 100644 --- a/content/.obsidian/hotkeys.json +++ b/content/.obsidian/hotkeys.json @@ -24,5 +24,13 @@ ], "key": "X" } + ], + "editor:toggle-highlight": [ + { + "modifiers": [ + "Alt" + ], + "key": "C" + } ] } \ No newline at end of file diff --git a/content/Anatomi & Histologi 2/IRprep/4 - Organa sensum.md b/content/Anatomi & Histologi 2/IRprep/4 - Organa sensum.md index 02e9b01..5da898f 100644 --- a/content/Anatomi & Histologi 2/IRprep/4 - Organa sensum.md +++ b/content/Anatomi & Histologi 2/IRprep/4 - Organa sensum.md @@ -178,7 +178,6 @@ Här är texten från sidan i Markdown-format, där tabeller och listor har bibe 4 ORGANA SENSUM: AURIS ET OCULUS 179 -**[Bildbeskrivning: En detaljerad schematisk illustration av örats inre strukturer. Bilden visar hörselgången och innerörat med halvcirkelformade kanaler, hörselsnäckan (cochlea) och anslutande nerver. Olika delar är märkta med linjer och etiketter, som t.ex. "canales semicirculares" och "cochlea". Nervbanor med "n. facialis" och "n. vestibulocochlearis" är också tydligt markerade. Figurtexten under bilden anger "Auris interna", vilket indikerar att det är en illustration av örats inre del.]** * canales semicirculares * ductus semicircularis * vestibulum @@ -195,69 +194,30 @@ Här är texten från sidan i Markdown-format, där tabeller och listor har bibe gelatinös substans, CUPULA AMPULLARIS, som svänger med den endolymfatiska vätskans rörelser. -**Figur 4.11** Auris internas innervering. - -MEATUS ACUSTICUS INTERNUS (den inre hörselgången) är en cirka 10 mm lång benkanal i pars petrosa vari n. vestibulocochlearis (nc. VIII), n. facialis (nc. VII), se figur 4.11, samt a. och v. labyrinthi löper. - ## Oculus et regio orbitalis Ögat (OCULUS) och ögonhålans region (regio orbitalis) innehåller förutom sinnesorganet även ögonlock, tårapparat, muskulatur, nerver och kärl (se figur 4.12). Orbitas ben beskrivs på s. 110. - -**Figur 4.12** Oculus et regio orbitalis, sagittalsnitt. - -**[Bildbeskrivning: En sagittalsnittsbild (sidosnitt) av ögat och dess omgivande strukturer inom ögonhålan. Bilden visar ögat (oculus) med dess lins, iris och näthinna, samt de muskler som styr ögats rörelse, t.ex. "m. rectus superior" och "m. obliquus inferior". Även skyddande strukturer som "sclera", "cornea" och ögonlockets delar ("tarsus superior", "fissura palpebrae") är markerade. En nerv, "n. opticus", syns också. Textetiketter leder från olika strukturer till deras namn.]** -* m. levator palpebrae superioris -* m. rectus superior -* n. opticus -* dura mater -* m. rectus inferior -* fascia -* m. obliquus inferior -* m. orbicularis oculi -* sclera -* conjunctiva -* tarsus superior -* fissura palpebrae -* cornea -* oculus - -© FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR # 4. ORGANA SENSUM: AURIS ET OCULUS -PALPEBRAE (ögonlocken, figur 4.13) skyddar ögat mot skada och för starkt ljus. Genom att sprida ut tårvätska hjälper palpebrae även till att fukta cornea. Utsidan täcks av hud medan insidan täcks av slemhinnan TUNICA CONJUNCTIVA PALPEBRARUM. Öppningen mellan ögonlocken benämns RIMA PALPEBRARUM. Palpebra superior och inferior förstärks av de täta bindvävsbanden TARSUS SUPERIOR respektive INFERIOR. Inblandade mellan bindvävsstråken i tarsus ligger GLANDULAE TARSALES som utsöndrar en lipidrik vätska vilken förhindrar att palpebrae fastnar i varandra och att tårvätska inte rinner ut (vid normal tårproduktion). CILIA (ögonfransar) och vätska från GLANDULAE CILIARES skyddar ögat mot skräp. +==PALPEBRAE== (ögonlocken, figur 4.13) skyddar ögat mot skada och för starkt ljus. Genom att sprida ut tårvätska hjälper palpebrae även till att fukta cornea. Utsidan täcks av hud medan insidan täcks av slemhinnan ==TUNICA CONJUNCTIVA== PALPEBRARUM. Öppningen mellan ögonlocken benämns RIMA PALPEBRARUM. Palpebra superior och inferior förstärks av de täta bindvävsbanden TARSUS SUPERIOR respektive INFERIOR. Inblandade mellan bindvävsstråken i tarsus ligger GLANDULAE TARSALES som utsöndrar en lipidrik vätska vilken förhindrar att palpebrae fastnar i varandra och att tårvätska inte rinner ut (vid normal tårproduktion). CILIA (ögonfransar) och vätska från GLANDULAE CILIARES skyddar ögat mot skräp. -APPARATUS LACRIMALIS (tårapparaten, figur 4.14) huvudkomponent GLANDULA LACRIMALIS är belägen superiort och lateralt om ögat och producerar en vattnig vätska som innehåller salter, bakterienedbrytande enzymer, näring och syre (absorberas från luften). Vätskan fuktar cornea, spolar bort skräp och samlas sedan upp i LACUS LACRIMALIS ("tårsjön") i den mediala ögonvrån. Två stycken CANALICULI LACRIMALES **Figur 4.13 Palpebra, posterior vy.** -En detaljerad anatomisk bild av ögonlocksstrukturen, sedd bakifrån (posterior vy). Bilden visar tjocka horisontella plåtar (tarsi) som utgör ögonlockens stomme. Ögonlocksöppningen där ögonfransarna normalt är placerade ses som en horisontell linje som löper mellan en övre och en undre tarsus. Bakom och inbäddat i dessa tarsi visas ett nätverk av små vertikala strukturer, som representerar de sekretoriska körtlarna som producerar oljiga ämnen för tårfilmen. Det övre ögonlocket (tarsus superior) och det undre ögonlocket (tarsus inferior) är tydligt markerade. Mellan dessa syns körtlar benämnda "glandulae tarsales" som är ordnade i rader. - **Figur 4.14 Orbita, apparatus lacrimalis, höger sida, anterior vy.** -En illustrerad anatomisk bild av höger öga och dess omgivande strukturer samt tårapparaten, sedd framifrån (anterior vy). Bilden visar ögat centralt med pupill och iris, omgivet av slemhinnan (conjunctiva). Runt ögat syns flera viktiga muskler, såsom m. rectus lateralis, m. rectus inferior med sin sena, m. obliquus inferior och m. obliquus superior. Skelettstrukturer som os frontale och os zygomaticum är också markerade, vilka bildar ögonhålan (orbita). Tårapparaten illustreras med glandula lacrimalis (tårkörteln) belägen superiort och lateralt om ögat. Från tårkörteln sträcker sig kanaler som leder tårvätskan över ögats yta. Vid ögats mediala sida visas tårgångarna, inklusive canaliculi lacrimales, saccus lacrimalis och ductus nasolacrimalis som mynnar i näskaviteten (anges som maxilla). Nervbanor som n. supraorbitalis, n. supratrochlearis (båda från nc. V₁) och n. infraorbitale (från nc. V₂) är också inritade. - -© FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR # 4 ORGANA SENSUM: AURIS ET OCULUS 181 -![Bild: Detta är en schematisk horisontalvy av ett öga, sedd från höger sida, med titeln "Figur 4.15 Bulbus oculi, horisontalsnitt, höger sida.". Bilden visar en detaljerad sektionsvy av ögat med olika strukturer och deras namn markerade med linjer. Linsen är centralt placerad och omges av iris och strålkroppen. På ögats framsida, mot vänster i bilden, syns hornhinnan (cornea), den främre ögonkammaren (camera anterior) och strålkroppen (corpus ciliare) med dess utskott (orbiculus ciliaris och zonula ciliaris). Tunica conjunctiva bulbi och reticulum trabeculare är också markerade i detta område. På ögats baksida, mot höger, syns glaskroppen (corpus vitreum), näthinnan (retina), åderhinnan (choroidea) och gula fläcken (macula lutea, fovea centralis) samt synnerven (discus nervi optici) som går ut från ögat. Musklerna m. sphincter pupillae och m. dilatator pupillae är också synliga. Delar av ögats yttre lager såsom scleran och limbus corneae är utritade och namngivna. Polus posterior och polus posterior bulbi är markerade i ögats bakkant. Sammantaget ger bilden en omfattande översikt av ögats inre anatomi.](Image: Detta är en schematisk horisontalvy av ett öga, sedd från höger sida, med titeln "Figur 4.15 Bulbus oculi, horisontalsnitt, höger sida.". Bilden visar en detaljerad sektionsvy av ögat med olika strukturer och deras namn markerade med linjer. Linsen är centralt placerad och omges av iris och strålkroppen. På ögats framsida, mot vänster i bilden, syns hornhinnan (cornea), den främre ögonkammaren (camera anterior) och strålkroppen (corpus ciliare) med dess utskott (orbiculus ciliaris och zonula ciliaris). Tunica conjunctiva bulbi och reticulum trabeculare är också markerade i detta område. På ögats baksida, mot höger, syns glaskroppen (corpus vitreum), näthinnan (retina), åderhinnan (choroidea) och gula fläcken (macula lutea, fovea centralis) samt synnerven (discus nervi optici) som går ut från ögat. Musklerna m. sphincter pupillae och m. dilatator pupillae är också synliga. Delar av ögats yttre lager såsom scleran och limbus corneae är utritade och namngivna. Polus posterior och polus posterior bulbi är markerade i ögats bakkant. Sammantaget ger bilden en omfattande översikt av ögats inre anatomi.) - -dränerar tårvätskan till SACCUS LACRIMALIS som i sin tur dräneras till DUCTUS NASOLACRIMALIS som för vätskan till cavitas nasi (meatus nasi inferior). Vid överproduktion bildas tårar som rinner ut ur ögonhålan och ner längs kinderna. Tårproduktion stimuleras av parasympatiskt inflöde från n. facialis (nc. VII) genom n. petrosus major (figur 3.34). - BULBUS OCULI (ögongloben, figur 4.15) hänger i orbita, buren av de muskler som styr dess rörelser, samt av fascia. Bulbus vägg består av tre stycken lager. Det yttersta fibrösa lagret består av sclera och cornea. Det mellersta vaskulära lagret utgörs av choroidea, corpus ciliare och iris. Retina utgör det innersta lagret. -SCLERA är den yttersta vita senhinnan som utgör fäste för ögats muskulatur. Hinnan täcks framtill på utsidan av TUNICA CONJUNCTIVA BULBI. CORNEA (hornhinnan) är den centrala, genomskinliga, främre delen av det yttre lagret. LIMBUS CORNEAE beskriver den vinkel som bildas där scleras och corneas krökningar möts. +SCLERA är den yttersta vita senhinnan som utgör fäste för ögats muskulatur. Hinnan täcks framtill på utsidan av TUNICA CONJUNCTIVA BULBI. CORNEA (hornhinnan) är den centrala, genomskinliga, främre delen av det yttre lagret. -© FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR -182 4 ORGANA SENSUM: AURIS ET OCULUS +Den kärlrika choroidea (åderhinnan) ligger djupt om sclera. Choroidea slutar anteriort i CORPUS CILIARE – muskulära och vaskulära förtjockningar som innehåller M. CILIARIS OCH PROCESSUS CILIARES. De sistnämnda producerar den vätska som fyller camera posterior med näringsrik vätska till de avaskulära cornea och lens. -Den kärlrika choroidea (åderhinnan) ligger djupt om sclera. Choroidea slutar anteriort i CORPUS CILIARE – muskulära och vaskulära förtjockningar som innehåller M. CILIARIS OCH PROCESSUS CILIARES. De sistnämnda producerar den vätska som fyller camera posterior med näringsrik vätska till de avaskulära cornea och lens. Vätskan dräneras i RETICULUM TRABECULARE. Området som innehåller processus ciliares kallas ZONULA CILIARIS medan de kanter av corpus ciliare som utskotten har sitt ursprung i benämns ORBICULUS CILIARIS. +IRIS (regnbågshinnan, figur 4.16) ligger vid lens anteriora yta och dess utbredning avgör hur stor dess öppning, PUPILLA, är och därmed hur mycket ljus som släpps in. -IRIS (regnbågshinnan, figur 4.16) ligger vid lens anteriora yta och dess utbredning avgör hur stor dess öppning, PUPILLA, är och därmed hur mycket ljus som släpps in. Iris anteriora respektive posteriora yta benämns FACIES ANTERIOR respektive POSTERIOR. Parasympatiskt inducerad kontraktion av cirkulärt ordnade muskelfibrer i M. SPHINCTER PUPILLAE minskar pupillas diameter, och sympatiskt inducerad kontraktion av radiärt liggande muskelfibrer i M. DILATATOR PUPILLAE ökar diametern. -Håligheten mellan cornea och iris benämns CAMERA ANTERIOR OCH håligheten mellan iris och corpus ciliare benämns CAMERA POSTERIOR. CORPUS VITREUM är den vattniga och geléliknande transparenta kula som fyller merparten av ögongloben. +CORPUS VITREUM är den vattniga och geléliknande transparenta kula som fyller merparten av ögongloben. -LENS är upphängd mellan pupilla och corpus vitreum och dess form ändrar ljusbrytningsförmågan. Utan nervöst inflöde är FIBRAE ZONULARES spända så att de drar ut lens, vilken blir mindre convex och objekt på långa avstånd hamnar i fokus. När m. ciliaris kontraherar genom parasympatisk aktivering från n. oculomotorius (nc. III) minskar spänningen i fibrae zonulares, vilket relaxerar lens och gör den mer konvex. Objekt på nära håll hamnar i fokus. Processen att ändra lens form kallas ackomodering. Lens båda poler benämns POLUS ANTERIOR respektive POSTERIOR (figur 4.15). +LENS är upphängd mellan pupilla och corpus vitreum och dess form ändrar ljusbrytningsförmågan. Utan nervöst inflöde är FIBRAE ZONULARES spända så att de drar ut lens, vilken blir mindre convex och objekt på långa avstånd hamnar i fokus. När m. ciliaris kontraherar genom parasympatisk aktivering från n. oculomotorius (nc. III) minskar spänningen i fibrae zonulares, vilket relaxerar lens och gör den mer konvex. Objekt på nära håll hamnar i fokus. Processen att ändra lens form kallas ackomodering. -Visas är en detaljerad illustration av ögats inre struktur, specifikt iris och corpus ciliare, sedd från en posterior vy. Bilden visar en cirkulär struktur, där den yttre delen är en mörkare, räfflad ring som representerar **corpus ciliare**. Innanför denna ring, mot mitten, finns en ljusare, mer komplex struktur märkt **procc. ciliares**, som är utskott från ciliarkroppen. Tunna trådar, **fibrae zonulares**, sträcker sig från de ciliariska processerna mot mitten av ögat, där de fäster vid linsen (som dock inte är synlig i detalj här). I mitten av bilden finns en stor cirkulär öppning som representerar pupillen, och inramande denna är **iris**, med en vikad yta som beskrivs som **plicae iridis**. Till höger om mitten finns också mörkare, mer utpräglade veck som utgör den bakre ytan av iris, benämnd **iris, facies posterior**. Överst på bilden, i den övre delen av ciliarkroppen, finns en sektion som visar **cornea, facies posterior**, alltså baksidan av hornhinnan, vilket ger en anatomisk orientering till strukturen. Överlag ger bilden en tydlig visualisering av hur de olika delarna av ögat samverkar rent anatomiskt runt linsen och pupillen. - -FORFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR # 4 ORGANA SENSUM: AURIS ET OCULUS 183 ora serrata macula lutea