1
0

vault backup: 2025-12-03 14:08:21
All checks were successful
Deploy Quartz site to GitHub Pages / build (push) Successful in 2m28s

This commit is contained in:
2025-12-03 14:08:21 +01:00
parent 5e14a3efc3
commit 36cba13e7f
8 changed files with 140 additions and 0 deletions

View File

@@ -6,3 +6,128 @@ tags:
- anteckningar - anteckningar
date: 2025-12-03 date: 2025-12-03
--- ---
## Varför glukoneogenes?
- Blodglukos bör inte sjunka under ~4 mM.
- CNS kräver cirka 120g glukos/dygn (även under sömn) men kan inte utnyttja fettsyror p.g.a. blod-hjärnbarriären.
- Totalt glukosbehov ≈160g/dygn, varav ~75% går till CNS.
- Blodet innehåller endast ~20g glukos; muskler använder sina egna lager.
- Levern (~190g glykogen) måste därför nybilda glukos så att blodnivån hålls stabil mellan måltider.
| Kompartment | Mängd/glukoskrav |
| ----------- | ---------------- |
| CNS | ~120g/dygn |
| Totalt | ~160g/dygn |
| Blod | ~20g |
| Leverlager | ~190g |
---
## Vad är glukoneogenes?
- Syntes av glukos från icke-kolhydratkällor: pyruvat, laktat, glycerol och glukogena aminosyror.
- Glykolysen innehåller sju reversibla enzymsteg som återanvänds. De tre irreversibla glykolysstegen byts ut mot fyra glukoneogenetiska reaktionssteg.
![[Pasted image 20251203132330.png]]
---
## Steg 1 Pyruvatkarboxylas
![[Pasted image 20251203132940.png|300]]
- Sker i mitokondriens matrix.
- Enzymet består av fyra identiska subenheter/domäner.
- Biotin (vitamin B₇) är en prostetisk grupp kovalent bunden till en lysinrest och fungerar som en "svängarm" som förflyttar aktiverat koldioxid.
Reaktionsserie:
1. **Bildning av karboxyfosfat:** $HCO_3^- + ATP \rightarrow$ ADP + HO-$CO_2$-$P_i$
2. **Aktivering av $CO_2$ på biotin:** biotin-enzym + HO-$CO_2$-$P_i \rightarrow CO_2$-biotin-enzym + $P_i$ (irreversibelt)
3. **Bildning av oxalacetat:** pyruvat + $CO_2$-biotin-enzym ⇌ oxalacetat + biotin-enzym
Resultatet är oxalacetat i matrix ett substrat som måste transporteras till cytosolen.
---
## Malataspartat-shunten
Shunt = transport under samtidig omvandling. Oxalacetat kan inte passera mitokondriemembranet direkt, så det reduceras till malat i matrix och oxideras tillbaka i cytosolen. Samtidigt flyttas ett NADH.
| Substrat in | Produkt ut | Plats | Enzym |
| ----------------------------- | ------------------------- | -------- | ------------------ |
| $H^+ + NADH +$ oxalacetat | malat + $NAD^+$ | Matrix | Malatdehydrogenas |
| $NAD^+ +$ malat | oxalacetat + $H^+ + NADH$ | Cytosol | Malatdehydrogenas |
Det cytosoliska NADH behövs senare i glukoneogenesen (t.ex. för 1,3-BPG → glyceraldehyd-3-P).
![[Pasted image 20251203133759.png]]
---
## Steg 2 Fosfoenolpyruvatkarboxykinas (PEPCK)
![[Pasted image 20251203133837.png|400]]
- Lokaliserat i cytosolen (finns även en mitokondriell variant i vissa vävnader).
- Dekarboxylerar och fosforylerar oxalacetat → fosfoenolpyruvat (PEP).
- Reaktionen kräver GTP; ett Pi lämnar via fosfatasaktivitet.
- Efter detta kan flera reversibla glykolyssteg användas baklänges.
Glukoneogenes har hittills förbrukat 1 ATP (pyruvatkarboxylas) + 1 GTP (PEPCK).
---
## Steg 3 Fruktos-1,6-bisfosfatas
- Hydrolyserar fruktos-1,6-bisfosfat → fruktos-6-fosfat + Pi.
- Irreversibelt, regleras starkt:
- hämmas av fruktos-2,6-bisfosfat (en central regulator som även stimulerar PFK-1 i glykolysen)
- hämmas av AMP (lågt energiläge)
- aktiveras av citrat (signal om gott om acetyl-CoA/energi)
---
## Steg 4 Glukos-6-fosfatas
- Sitter i ER-lumen i lever och (till viss del) njure; saknas i vävnader som inte ska exportera glukos.
- Omvandlar glukos-6-fosfat → glukos + Pi som transporteras tillbaka till cytosolen och vidare ut via GLUT2.
- Tre transportörer krävs: för glukos-6-fosfat in i ER, för Pi ut och för glukos ut.
---
## Reglering av glukoneogenes
### Energiläge
- Högt ATP/citrat/acetyl-CoA stimulerar glukoneogenes (och hämmar glykolys).
- Högt AMP/ADP aktiverar glykolys och hämmar glukoneogenes.
### Feedforward/feedback
- Fruktos-6-fosfat → fruktos-2,6-bisfosfat som aktiverar PFK-1 och hämmar fruktos-1,6-bisfosfatas.
- Alanin (pyruvatkälla) och AMP signalerar låg energi → hämmar glukoneogenes.
### Hormonell styrning
| Hormon | Effekter |
| -------- | ---------------------------------------------------------------- |
| Glukagon | ↑ pyruvatkarboxylas, ↑ PEPCK, ↓ glukokinas/hexokinas, ↓ PFK-1, ↓ pyruvatkinas |
| Insulin | ↑ PFK-1, ↑ pyruvatkinas, ↑ fruktos-2,6-bisfosfatas-2 (PFK-2/FBPase-2) aktivitet för glykolys |
Transkriptionsnivåer anpassas vid längre fasta (t.ex. uppreglering av PEPCK).
---
## Reflektionsfrågor
- Varför måste glukoneogenes regleras hårt? (För att undvika futile cycles och säkerställa att glukos produceras endast när nödvändigt.)
- Varför stänger inte glukagon av alla glykolysenzymer fullständigt? (Muskler behöver kunna köra glykolys parallellt; reglering måste vara vävnadsspecifik.)
![[Pasted image 20251203134701.png]]
Varför behöver glukoneogenes regleras?
- pyruvat + 4ATP + 2 GTP + 3NADH + 6H20 → glukos + 4ADP + 2GDP + 2NAD+ + 2H + 6Pi
- delta g = -11kcal/mol
- glykolys = -22 kcal/mol
kostar mer att göra glykos via glukoneogenes

View File

@@ -0,0 +1,7 @@
```
Glykolysen har 7 st reversibla steg som också kan användas i glukoneogensen
4 steg glukoneogensen ersätter de 3 irreversibla stegen från glykolysen
Koppling kan driva energikrävande reaktioner
I första steget i glykoneogenes karboxyleras pyruvat till oxalacetat av pyruvatkarboxylas
```

View File

@@ -0,0 +1,8 @@
pyruvat + 4ATP + 2 GTP + 3NADH + 6H20 →
glukos + 4ADP + 2GDP + 2NAD+ + 2H + 6Pi
delta g = -11kcal/mol
glykolys = -22 kcal/mol
kostar mer att göra glykos via glukoneogenes

Binary file not shown.

After

Width:  |  Height:  |  Size: 52 KiB

Binary file not shown.

After

Width:  |  Height:  |  Size: 69 KiB

Binary file not shown.

After

Width:  |  Height:  |  Size: 265 KiB

Binary file not shown.

After

Width:  |  Height:  |  Size: 85 KiB

Binary file not shown.

After

Width:  |  Height:  |  Size: 199 KiB