diff --git a/.gitattributes b/.gitattributes index 6313b56..7989135 100644 --- a/.gitattributes +++ b/.gitattributes @@ -1 +1,6 @@ * text=auto eol=lf +*.pdf filter=lfs diff=lfs merge=lfs -text +*.docx filter=lfs diff=lfs merge=lfs -text +*.xlsx filter=lfs diff=lfs merge=lfs -text +*.pptx filter=lfs diff=lfs merge=lfs -text +*.apkg filter=lfs diff=lfs merge=lfs -text diff --git a/content/Biokemi/! Målbeskrivning.md b/content/Biokemi/! Målbeskrivning.md new file mode 100644 index 0000000..8b08ab4 --- /dev/null +++ b/content/Biokemi/! Målbeskrivning.md @@ -0,0 +1,198 @@ + +[[Biokemi/Kemisk binding och biologiska makromolekyler/index]] +### Lipider +• Energi-lager: fria fettsyror och triacylglycerol.  +• Membranlipider; amfipatibegreppet.  +• Kolesterol (struktur ska kunnas).  +• Fosfolipider (principiell struktur ska kunnas).  +• Glykolipider (principiell struktur ska kunnas).  +• Bildning av miceller och membran.  +• Transportformer: översikt om lipoproteiners struktur och funktion. +*Beskriva lipiders struktur och biologiska funktioner.*  +### Från aminosyror till proteiner +• Primära aminosyror: uppbyggnad och joniseringstillstånd.  +• Stereoisomerer.  +• De 20 aminosyrornas kemiska egenskaper och principiella struktur.  +• Kovalent modifiering av aminosyror.  +• Peptidbindningen; prolin och cystein – speciella egenskaper.  +• Primär-, sekundär-, tertiär- och kvartärstruktur.  +• a-helixar och b-flak: uppbyggnad och stabilisering.  +• Principer för proteinveckning; stabilisering av 3D-struktur.  +• Disulfidbindningar; protein-disulfidisomeras.  +• Chaperoner och chaperoniner.  +• Prioner.  +*Redogöra för aminosyrornas egenskaper och hur de kan interagera.*  +*Redogöra för de olika nivåerna av proteinveckning.*  +### Kolhydrater. Struktur +• Kolhydraters struktur: aldos/ketos, isomeri, ringbildning, glykosidisk bindning.  +• Monosackarider: glukos (struktur ska kunnas), galaktos, N-acetylglukosamin, N-acetylgalatosamin, fukos, sialinsyra.  +• Disackarider: laktos, galaktosemi, laktosintolerans.  +• Glykokonjugat: glykoproteiner (N-/O-länkade), glykolipider, proteoglykaner (principiell struktur ska kunnas), mucopolysackaridos.  +• Diversitet - AB0-systemet.  +*Beskriva kolhydraters struktur och biologiska roller.*  +### Att utforska proteiner +• Proteom-begreppet.  +• Proteiners kemiska/fysikaliska egenskaper som grund för rening.  +• Gelfiltrering, jonbytes- och affinitetskromatografi.  +• Elektrofores: SDS-PAGE, isoelektrisk fokusering.  +• Immunologiska tekniker och ”blottning”; antikropp/antigen.  +• Mono- vs polyklonala antikroppar.  +• ELISA-princip och kliniska exempel.  +• Struktur-bestämning: röntgenkristallografi, NMR, cryo-EM.  + +### Hemoglobin +• Receptor-ligand-interaktion.  +• Myoglobin och hemoglobin: struktur (porfyrinring, Fe).  +• Kooperativitet; syrebindningsförmåga.  +• Alloster reglering: CO₂, H⁺, BPG – molekylär bakgrund.  +• Mättnadskurvor; syretransport till vävnad.  +• HbF vs HbA – konsekvenser.  +• Sickle-cell-anemi: molekylär bakgrund.  +### Nukleotider +• Centrala dogmen: replikation, transkription, translation, genetisk kod, läsram.  +• Enzymer: DNA-pol, RNA-pol, ribosom.  +• Nukleotider/nukleosider: principiell struktur.  +• Komplementär basparning; stabilitet hos dsDNA/RNA.  +• Ribonukleotidreduktas.  + +### Biokemi ur ett evolutionsperspektiv + • Evolution: grundkoncept, livets evolution, RNA-värld, endosymbios; tillämpningar.  + • DNA-replikation: grundläggande processer; replikationsgaffel/repliosom.  + • Enzymaktiviteter: endo-/exonukleas, restriktionsendonukleaser, omvänt transkriptas, DNA-ligas.  + • Processivitet och proofreading.  + • DNA-topologi: superhelicitet, topoisomeraser.  + • Transkription: RNA-pol I/II/III; capping, polyadenylering, splicing; snRNA.  + • Prokaryot transkription: särdrag; koppling transkription-translation; operon; bakteriofag; plasmid.  + • Kromatin: DNA-organisation; nukleosom; kromatin-nybildning.  + • Replikationsstart i eukaryoter: ARS/ori; ORC, CDC6, MCM; cellcykelkoppling; telomerer.  + • Translation: tRNA-struktur/funktion; aminoacylering; ribosom; initiering/elongering/translokation/terminering; reglering.  + • Termodynamikens 3 lagar; H, S, G, ΔG, E0′; exergon/endregon; aktiveringsenergi; standardtillstånd; kopplade reaktioner.  + • Enzymer I: aktiveringsenergi, övergångstillstånd, katalys.  + • Enzymer II: aktiva säten; hastighetskonstanter; steady-state; Michaelis-Menten (KM, Vmax, kcat); inhibitorer (kompetitiv/okompetitiv/non-kompetitiv); kofaktorer; vitaminer; kopplade reaktioner; exempel: proteaser (chymotrypsin, katalytisk triad), Ser/Thr- och Tyr-kinaser, fosfataser, syntaser, oxidoreduktaser.  + • Introduktion till metabolism: energiomvandling; anabolism/katabolism; katabolismens stadier; metaboliter/vägar; ATP, NAD(P)H, FADH₂; fosforyltransferpotential; energikvot; oxidation/reduktion; hydrolys/kondensation; B-vitaminer.  + • Glykolys: reaktioner/metaboliter; enzymer; substratnivåfosforylering; reglering (alloster, feedforward, feedback); anaerob/aerob; GLUT; Warburg-effekten.  + • Glykogen: struktur (α-1,4/α-1,6); funktion i lever/muskel; glykogenolys; glykogenes; alloster/hormonell reglering.  + • Glukoneogenes: reaktioner/enzymer/reglering; PFK-2/FBP-2; substrat; laktatdehydrogenas; Cori-cykeln; laktatets öden.  + • Citronsyracykeln: PDH-komplex; prostetisk grupp; CoA/acetyl-CoA; reaktioner/enzymer; dekarboxylering; dehydrogenering; reglering; hypoxi, HIF-1.  + • Betaoxidation och TAG-syntes: fettsyrefrisättning; mitokondrietransport; betaoxidation; ketonkroppar; fettsyra/TAG-syntes.  + • Elektrontransportkedja/oxidativ fosforylering: mitokondriens suborganeller; redoxpotential; elektronbärare; NADH→O₂; respiration; protonpumpning; elektrokemisk gradient; ATP-syntas; frikopplare; membrantransport; inhibitorer; NADH-shuntar; ATP-utbyte.  + • Aminosyrametabolism: proteinogena/icke-proteinogena aminosyror; användning; upptag; essentiella/icke-essentiella; glukogena/ketogena; biosyntes; aminotransferaser; PKU; glutamat/glutamatdehydrogenas; ureacykel; extrahepatiska vävnader; kvävetransport; påfyllnadsreaktioner.  + • Nukleotidnedbrytning: puriner/pyrimidiner; pentoser; skillnader i slutprodukter; pentosfosfat till glykolysintermediär/acetyl-CoA; gikt; två behandlingsstrategier.  + • Pentosfosfatvägen: NADPH och ribos-5-fosfat – uppgifter; oxidativ/icke-oxidativ fas; koppling till glykolys/glukoneogenes; behovsstyrd slussning; G6PD-brist; oxidativ stress → hemolys.  + • Kolesterolsyntes: källor; position i metabolism; ATP-citratelyas; HMG-CoA-reduktas (fyra regleringsmekanismer); tre huvudmekanismer för intracellulär kolesterolkontroll; funktion; utsöndring; enterohepatiska kretsloppet.  + • Heme: syntes; nedbrytning; porfyrier (översikt).  + • Cellmembran: membranlipider/proteiner; barriärfunktion; membrandomäner; glykokalyx (struktur/igenkänning); cell-cell-interaktioner; adhesionsmolekyler.  + • Transport över membran: diffusion; faciliterad diffusion; bärarproteiner; aquaporiner; jonkanaler/aktivering; osmos; kanalfogar; aktiv transport (primär/sekundär; P-typ; Na⁺/K⁺-ATPase; ABC-transportörer; MDR-proteiner); uniport/antiport/symport.  + +Mål + • Beskriva hur olika bindningar bidrar till strukturen hos makromolekyler.  + • Beskriva lipiders struktur och biologiska funktioner.  + • Redogöra för aminosyrornas egenskaper och hur de kan interagera.  + • Redogöra för de olika nivåerna av proteinveckning.  + • Beskriva kolhydraters struktur och biologiska roller.  + • Beskriva metoder för undersökning av proteiners struktur och funktion.  + • Beskriva hur proteiners funktion beror på proteinstruktur, bindningspartner och enskilda aminosyrors egenskaper.  + • Beskriva byggstenarna för DNA och RNA, deras syntes och konsekvenser av störd nukleotidsyntes.  + • Kunna översiktligt beskriva stegen i den centrala dogmen.  + • Primär- och sekundärstruktur för DNA och RNA (kunna översiktligt).  + • Övergripande förståelse för utvecklingen av biologiska vägar och biomolekyler.  + • Beskriva hur DNA replikeras i eukaryota celler.  + • Funktionen hos enzymer som verkar på DNA.  + • Beskriva hur information i cellens DNA översätts till RNA.  + • Modifieringar av eukaryot mRNA (capping, poly(A), splicing).  + • De typer av DNA som finns i prokaryoter.  + • Överföring av genetisk information från DNA till RNA i prokaryoter.  + • Beskriva den eukaryota kromosomens uppbyggnad.  + • Beskriva hur replikation startar i eukaryota celler.  + • Beskriva överföringen av genetisk information från mRNA till protein.  + • Förstå sambandet mellan fri energi, entalpi, entropi och jämviktskonstanter.  + • Förstå kopplingen mellan biokemiska reaktioner och biomolekyler med högt energi-innehåll.  + • Redogöra för enzymkinetik och reglering av enzymkatalyserade reaktioner.  + • Beskriva enzymers och koenzymers struktur och funktion.  + • Beskriva mekanismer för reglering av proteiners aktivitet.  + • Redogöra för vad som karaktäriserar anabolism och katabolism, energirika molekyler och cellens energivaluta.  + • Redogöra för glykolysens reaktioner, enzymer och reglering.  + • Förstå skillnaden mellan anaerob och aerob glykolys.  + • Redogöra för glykogens funktion och strukturella uppbyggnad.  + • Beskriva hur glykogen syntetiseras och bryts ned.  + • Beskriva hur glykogenmetabolismen styrs via allostera mekanismer och hormonsignalering.  + • Redogöra för glukoneogenesens reaktioner, enzymer och reglering.  + • Redogöra för laktats roll i metabolismen.  + • Redogöra för länken mellan glykolys och citronsyracykeln och dess reglering.  + • Redogöra för citronsyracykelns reaktioner, enzymer och reglering.  + • Redogöra för omsättningen av triacylglycerol.  + • Redogöra för elektrontransporten och dess koppling till protonpumpning.  + • Redogöra för ATP-syntes via oxidativ fosforylering.  + • Beskriva hur celler får tillgång till aminosyror och vad dessa kan användas till.  + • Förstå skillnaden på essentiella och icke-essentiella aminosyror.  + • Översiktligt redogöra för varifrån aminosyrors α-aminogrupp och kolskelett kommer.  + • Beskriva reaktionerna katalyserade av ALAT och ASAT.  + • Beskriva den bakomliggande orsaken till PKU.  + • Översiktligt beskriva ureacykeln, dess funktion och huvudsakliga reglering.  + • Redogöra för extrahepatiska vävnaders samspel med levern i aminosyrakatabolism.  + • Översiktligt beskriva purinnukleotiders nedbrytning.  + • Redogöra för hur nedbrytning av puriner och pyrimidiner skiljer sig m.a.p. slutprodukter (kväven/kolskelett).  + • Redogöra för pentosfosfatvägens huvudsakliga funktion.  + • Ge exempel på vad NADPH och ribos-5-fosfat används till.  + • Översiktligt beskriva pentosfosfatvägens två faser och interaktion med glykolys/glukoneogenes.  + • Översiktligt beskriva varför G6PD-brist särskilt påverkar erytrocyter och kan ge hemolys vid oxidativ stress.  + • Redogöra för kolesterolets omsättning samt huvudprinciper för kolesterolsyntes och reglering.  + • Redogöra för omsättningen av heme.  + • Beskriva hur det eukaryota cellmembranet är uppbyggt.  + • Beskriva mekanismer för transport över cellens plasmamembran.  + + + + + + +- Beskriva metoder för undersökning av proteiners struktur och funktion.  +- Beskriva hur proteiners funktion beror på proteinstruktur, bindningspartner och enskilda aminosyrors egenskaper.  +- Beskriva byggstenarna för DNA och RNA, deras syntes och konsekvenser av störd nukleotidsyntes.  +- Kunna översiktligt beskriva stegen i den centrala dogmen.  +- Primär- och sekundärstruktur för DNA och RNA (kunna översiktligt).  +- Övergripande förståelse för utvecklingen av biologiska vägar och biomolekyler.  +- Beskriva hur DNA replikeras i eukaryota celler.  +- Funktionen hos enzymer som verkar på DNA.  +- Beskriva hur information i cellens DNA översätts till RNA.  +- Modifieringar av eukaryot mRNA (capping, poly(A), splicing).  +- De typer av DNA som finns i prokaryoter.  +- Överföring av genetisk information från DNA till RNA i prokaryoter.  +- Beskriva den eukaryota kromosomens uppbyggnad.  +- Beskriva hur replikation startar i eukaryota celler.  +- Beskriva överföringen av genetisk information från mRNA till protein.  +- Förstå sambandet mellan fri energi, entalpi, entropi och jämviktskonstanter.  +- Förstå kopplingen mellan biokemiska reaktioner och biomolekyler med högt energi-innehåll.  +- Redogöra för enzymkinetik och reglering av enzymkatalyserade reaktioner.  +- Beskriva enzymers och koenzymers struktur och funktion.  +- Beskriva mekanismer för reglering av proteiners aktivitet.  +- Redogöra för vad som karaktäriserar anabolism och katabolism, energirika molekyler och cellens energivaluta.  +- Redogöra för glykolysens reaktioner, enzymer och reglering.  +- Förstå skillnaden mellan anaerob och aerob glykolys.  +- Redogöra för glykogens funktion och strukturella uppbyggnad.  +- Beskriva hur glykogen syntetiseras och bryts ned.  +- Beskriva hur glykogenmetabolismen styrs via allostera mekanismer och hormonsignalering.  +- Redogöra för glukoneogenesens reaktioner, enzymer och reglering.  +- Redogöra för laktats roll i metabolismen.  +- Redogöra för länken mellan glykolys och citronsyracykeln och dess reglering.  +- Redogöra för citronsyracykelns reaktioner, enzymer och reglering.  +- Redogöra för omsättningen av triacylglycerol. +- Redogöra för elektrontransporten och dess koppling till protonpumpning.  +- Redogöra för ATP-syntes via oxidativ fosforylering.  +- Beskriva hur celler får tillgång till aminosyror och vad dessa kan användas till.  +- Förstå skillnaden på essentiella och icke-essentiella aminosyror.  +- Översiktligt redogöra för varifrån aminosyrors α-aminogrupp och kolskelett kommer.  +- Beskriva reaktionerna katalyserade av ALAT och ASAT.  +- Beskriva den bakomliggande orsaken till PKU.  +- Översiktligt beskriva ureacykeln, dess funktion och huvudsakliga reglering.  +- Redogöra för extrahepatiska vävnaders samspel med levern i aminosyrakatabolism.  +- Översiktligt beskriva purinnukleotiders nedbrytning.  +- Redogöra för hur nedbrytning av puriner och pyrimidiner skiljer sig m.a.p. slutprodukter (kväven/kolskelett).  +- Redogöra för pentosfosfatvägens huvudsakliga funktion.  +- Ge exempel på vad NADPH och ribos-5-fosfat används till.  +- Översiktligt beskriva pentosfosfatvägens två faser och interaktion med glykolys/glukoneogenes.  +- Översiktligt beskriva varför G6PD-brist särskilt påverkar erytrocyter och kan ge hemolys vid oxidativ stress.  +- Redogöra för kolesterolets omsättning samt huvudprinciper för kolesterolsyntes och reglering.  +- Redogöra för omsättningen av heme.  +- Beskriva hur det eukaryota cellmembranet är uppbyggt.  +- Beskriva mekanismer för transport över cellens plasmamembran. \ No newline at end of file diff --git a/content/Biokemi/.DS_Store b/content/Biokemi/.DS_Store index 7bded25..9dd4f87 100644 Binary files a/content/Biokemi/.DS_Store and b/content/Biokemi/.DS_Store differ diff --git a/content/Biokemi/Cellulära processer/.DS_Store b/content/Biokemi/Cellulära processer/.DS_Store index f256fea..0a40b7c 100644 Binary files a/content/Biokemi/Cellulära processer/.DS_Store and b/content/Biokemi/Cellulära processer/.DS_Store differ diff --git a/content/Biokemi/Cellulära processer/DNA replikation/DNA replikation_V2025-2.pdf b/content/Biokemi/Cellulära processer/DNA replikation/DNA replikation_V2025-2.pdf new file mode 100644 index 0000000..7e4d5c5 --- /dev/null +++ b/content/Biokemi/Cellulära processer/DNA replikation/DNA replikation_V2025-2.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:9bf3dd0dc84be4e1f06b3c9c8f36cff52158d5222e2ea7a9a1f6488e4647b76c +size 2132155 diff --git a/content/Biokemi/Cellulära processer/DNA replikation/Instuderingsfrågor_DNA replikation-5.pdf b/content/Biokemi/Cellulära processer/DNA replikation/Instuderingsfrågor_DNA replikation-5.pdf new file mode 100755 index 0000000..b340f3f --- /dev/null +++ b/content/Biokemi/Cellulära processer/DNA replikation/Instuderingsfrågor_DNA replikation-5.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:196352741d2396283ffa5a8d9a3406437fefaae06e3eea82f313ffabb4426c5a +size 120121 diff --git a/content/Biokemi/Kemisk binding och biologiska makromolekyler/Hydrofob effekt.md b/content/Biokemi/Kemisk binding och biologiska makromolekyler/Hydrofob effekt.md new file mode 100644 index 0000000..e69de29 diff --git a/content/Biokemi/Kemisk binding och biologiska makromolekyler/Jonbindningar.md b/content/Biokemi/Kemisk binding och biologiska makromolekyler/Jonbindningar.md new file mode 100644 index 0000000..e69de29 diff --git a/content/Biokemi/Kemisk binding och biologiska makromolekyler/Kovalenta bindningar.md b/content/Biokemi/Kemisk binding och biologiska makromolekyler/Kovalenta bindningar.md new file mode 100644 index 0000000..da7c6de --- /dev/null +++ b/content/Biokemi/Kemisk binding och biologiska makromolekyler/Kovalenta bindningar.md @@ -0,0 +1,26 @@ +en eller flera valenselektroner delas av molekyler + +typer: +* enkel +* dubbel 1.7x starkare +* trippel - ovanlig i kroppen + +enkel kan roteras, dubbel är rak + +elektroner kan delas av mer än 2 molekyler, kallas då resonansstabilisering + +### Enkelbinding + +Kan roteras + +Exempel: HCl +$$\ce{H. + .Cl: -> H:Cl}$$ +## Dubbelbinding + +Rak + +Exempel: $O +$$\ce{:O: + :O: -> O=O}$$ +## Resonans + +![[Pasted image 20251027205207.png]] \ No newline at end of file diff --git a/content/Biokemi/Kemisk binding och biologiska makromolekyler/Poläritet.md b/content/Biokemi/Kemisk binding och biologiska makromolekyler/Poläritet.md new file mode 100644 index 0000000..e69de29 diff --git a/content/Biokemi/Kemisk binding och biologiska makromolekyler/Syra-bas reaktioner.md b/content/Biokemi/Kemisk binding och biologiska makromolekyler/Syra-bas reaktioner.md new file mode 100644 index 0000000..e69de29 diff --git a/content/Biokemi/Kemisk binding och biologiska makromolekyler/Vätebindningar.md b/content/Biokemi/Kemisk binding och biologiska makromolekyler/Vätebindningar.md new file mode 100644 index 0000000..8b13789 --- /dev/null +++ b/content/Biokemi/Kemisk binding och biologiska makromolekyler/Vätebindningar.md @@ -0,0 +1 @@ + diff --git a/content/Biokemi/Kemisk binding och biologiska makromolekyler/index.md b/content/Biokemi/Kemisk binding och biologiska makromolekyler/index.md new file mode 100644 index 0000000..9f35530 --- /dev/null +++ b/content/Biokemi/Kemisk binding och biologiska makromolekyler/index.md @@ -0,0 +1,11 @@ +### Kemisk binding och biologiska makromolekyler +• [[Kovalenta bindningar]]. +• [[Jonbindningar]].  +• [[Vätebindningar]].  +• [[van der Waals krafter]].  +• [[Hydrofob effekt]].  +• [[Poläritet]].  +• [[Syra-bas reaktioner]].  +• Klasser av biomolekyler: [[nukleinsyror]], [[proteiner]], [[kolhydrater]], [[lipider]]. + +*Beskriva hur olika bindningar bidrar till strukturen hos makromolekyler.*  \ No newline at end of file diff --git a/content/Biokemi/Kemisk binding och biologiska makromolekyler/van der Waals krafter.md b/content/Biokemi/Kemisk binding och biologiska makromolekyler/van der Waals krafter.md new file mode 100644 index 0000000..e69de29 diff --git a/content/Biokemi/Lipider/index.md b/content/Biokemi/Lipider/index.md new file mode 100644 index 0000000..704d060 --- /dev/null +++ b/content/Biokemi/Lipider/index.md @@ -0,0 +1,10 @@ + +• Energi-lager: fria fettsyror och triacylglycerol.  +• Membranlipider; amfipatibegreppet.  +• Kolesterol (struktur ska kunnas).  +• Fosfolipider (principiell struktur ska kunnas).  +• Glykolipider (principiell struktur ska kunnas).  +• Bildning av miceller och membran.  +• Transportformer: översikt om lipoproteiners struktur och funktion. + +*Beskriva lipiders struktur och biologiska funktioner.*  \ No newline at end of file diff --git a/content/Biokemi/Metabolism/.DS_Store b/content/Biokemi/Metabolism/.DS_Store new file mode 100644 index 0000000..141b17a Binary files /dev/null and b/content/Biokemi/Metabolism/.DS_Store differ diff --git a/content/Biokemi/Metabolism/Enzymer/Biochemistry 10th edition Kap 5-6.pdf b/content/Biokemi/Metabolism/Enzymer/Biochemistry 10th edition Kap 5-6.pdf new file mode 100755 index 0000000..e0c20d2 --- /dev/null +++ b/content/Biokemi/Metabolism/Enzymer/Biochemistry 10th edition Kap 5-6.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:ee33d77b0153b4a9076641b932f11d05952f0888c97a5210f883172db72e4b5c +size 17861620 diff --git a/content/Biokemi/Metabolism/Enzymer/Enzymer_1_MO-6.pdf b/content/Biokemi/Metabolism/Enzymer/Enzymer_1_MO-6.pdf new file mode 100755 index 0000000..41766e5 --- /dev/null +++ b/content/Biokemi/Metabolism/Enzymer/Enzymer_1_MO-6.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:c5e83cf7ee11c3e2b25603b7eb169571369c39fac0db6047bd8f3ce3f654efa7 +size 2561665 diff --git a/content/Biokemi/Metabolism/Enzymer/Enzymer_2_MO-6.pdf b/content/Biokemi/Metabolism/Enzymer/Enzymer_2_MO-6.pdf new file mode 100755 index 0000000..7247932 --- /dev/null +++ b/content/Biokemi/Metabolism/Enzymer/Enzymer_2_MO-6.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:eba43e383c534d1c156580c976c8596204cdc9825bc6c666e964ce7deddb9c5f +size 3093878 diff --git a/content/Biokemi/Metabolism/Enzymer/Instuderingsfrågor enzymer-3.pdf b/content/Biokemi/Metabolism/Enzymer/Instuderingsfrågor enzymer-3.pdf new file mode 100755 index 0000000..93ffdd1 --- /dev/null +++ b/content/Biokemi/Metabolism/Enzymer/Instuderingsfrågor enzymer-3.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:e07bcc50ea4837f1030326bf8da910f1be089379bef16d5ae706c417af10e614 +size 123082 diff --git a/content/Biokemi/Metabolism/Termodynamik/Biochemistry 10th edition 449-456.pdf b/content/Biokemi/Metabolism/Termodynamik/Biochemistry 10th edition 449-456.pdf new file mode 100755 index 0000000..e0b967f --- /dev/null +++ b/content/Biokemi/Metabolism/Termodynamik/Biochemistry 10th edition 449-456.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:c933128d16820e62859ce6bb0c7ed8cc109f5983f0341f42a4f8551a58f948b8 +size 1393710 diff --git a/content/Biokemi/Metabolism/Termodynamik/Biochemistry 10th edition kap 1 12-15.pdf b/content/Biokemi/Metabolism/Termodynamik/Biochemistry 10th edition kap 1 12-15.pdf new file mode 100755 index 0000000..5d391fc --- /dev/null +++ b/content/Biokemi/Metabolism/Termodynamik/Biochemistry 10th edition kap 1 12-15.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:a6fc0212e3802aa7225f3cb51912a0b70658b4089f199d17255b77466adc0bf6 +size 186742 diff --git a/content/Biokemi/Metabolism/Termodynamik/Biochemistry 10th edition kap 5.1.pdf b/content/Biokemi/Metabolism/Termodynamik/Biochemistry 10th edition kap 5.1.pdf new file mode 100755 index 0000000..86520ef --- /dev/null +++ b/content/Biokemi/Metabolism/Termodynamik/Biochemistry 10th edition kap 5.1.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:33beed9d08738c79eb17618f753f2d9ab2940b9902db7fa3cbe3a484003b3fae +size 367049 diff --git a/content/Biokemi/Metabolism/Termodynamik/Instuderingsfrågor termodynamik-4.pdf b/content/Biokemi/Metabolism/Termodynamik/Instuderingsfrågor termodynamik-4.pdf new file mode 100755 index 0000000..5281fea --- /dev/null +++ b/content/Biokemi/Metabolism/Termodynamik/Instuderingsfrågor termodynamik-4.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:c4fbb272d5d8c3bf0a093391eaedc6b910e40b9e33d31fcffb372c4bf6921887 +size 106872 diff --git a/content/Biokemi/Metabolism/Termodynamik/Thermodynamik_MO-5.pdf b/content/Biokemi/Metabolism/Termodynamik/Thermodynamik_MO-5.pdf new file mode 100755 index 0000000..5027f94 --- /dev/null +++ b/content/Biokemi/Metabolism/Termodynamik/Thermodynamik_MO-5.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:463709469f0fb6ff8793184acfe4a5322420bae73bd107067f5f29e45aa4b410 +size 2065042 diff --git a/content/Instuderingsfrågor/1.1 Rörelseapparaten.md b/content/Instuderingsfrågor/1.1 Rörelseapparaten.md new file mode 100644 index 0000000..a6fc515 --- /dev/null +++ b/content/Instuderingsfrågor/1.1 Rörelseapparaten.md @@ -0,0 +1,35 @@ +Uppgifterna löses bäst i grupp. +Utgå från den detaljerade måbeskrivningen och kurslitteraturen när ni svarar på frågorna. +Skelettanatomi +1: Gå igenom hela listan på kroppens ben och leder. Palpera och lär dig hitta dessa på dig +själv eller på en kamrat. Fortsätt tills du kan peka ut och namnge dem utantill. +2: Titta på bilder på de skelettdelar som du enligt målbeskrivningen skall kunna i detalj. Lär +dig minst 5 utmärkande drag för var och en av dessa, så att du kan skilja dem åt om du ser +dem eller får dem beskrivna för dig. Ett tips är att fokusera på stora knölar och utskott, samt +på de delar som utgör ledytor. +3: Lär dig beskriva ett bens uppbyggnad, och vilka skillnader som finns mellan långa ben, +korta ben och platta ben avseende deras struktur. Lär dig att ge exempel på de olika typerna +av ben och var de finns i kroppen (vilket du ju redan kan efter att ha gått igenom fråga 1 +ovan) +Muskelanatomi och rörelselära +4: Gå igenom muskeltabellen och öva på ursprung, fäste och funktion för samtliga muskler. +Lär dig peka ut ursprung, fäste och förlopp på din egen kropp och visa rörelsen som är +muskelns funktion. +5: Studera de leder som tas upp i målbeskrivningen och som du skall kunna i detalj. Vilka +ben utgör ledhuvud och ledpanna i dessa leder? Runt vilka axlar sker rörelsen i dessa leder +och vad kallas de rörelserna på medicinskt latin? Vilka andra utmärkande drag finns för +dessa leder? +6: Lär dig använda begreppen ursprung, fäste och rörelseaxel för att förklara varför en +muskel har en viss funktion över en led. Öva på minst tio olika muskler. +Generell terminologi och medicinskt latin +7: Lär dig termerna för att ange riktningar och lägen i kroppen. Öva på att peka ut två +punkter på kroppen och beskriv deras läge i förhållande till varandra med korrekt anatomisk +terminologi. Passa också på att namnge de ben, muskler och organ som finns i närheten av +de punkter ni utgår ifrån. +8: Öva på att beskriva kroppen utifrån olika axlar och plan. Leta efter radiologiska bilder på +nätet eller i böcker och beskriv dessa utifrån vilka plan genom kroppen de visar. Ser du +kroppen framifrån, nedifrån eller från sidan? Bonuspoäng om du dessutom kan identifiera de +anatomiska strukturerna som visas. +9: Slå upp namnen på de minst tio muskler du gått igenom i fråga 6 ovan. Lär dig vad +musklernas namn betyder på svenska. Försök hitta andra muskler med liknande namn och +diskutera med en kamrat varför namnen liknar varandra. \ No newline at end of file diff --git a/content/Instuderingsfrågor/1.2 Hjärta och cirkulation.md b/content/Instuderingsfrågor/1.2 Hjärta och cirkulation.md new file mode 100644 index 0000000..d06c438 --- /dev/null +++ b/content/Instuderingsfrågor/1.2 Hjärta och cirkulation.md @@ -0,0 +1,27 @@ + +Dessa frågor kräver längre och mer resonerande svar. Jobba gärna ihop med en el flera +kurskamrater! +1. Rita en schematisk bild över vilka hjärtrum och blodkärlstyper som ingår i +cirkulationssystemet. +2. Hur säkerställs blodets flödesriktning genom hjärta och kärl (dvs, hur hindras backflöde)? +3. Vilka delar av hjärtat projiceras mest ventralt respektive dorsalt? +4. På vilka sätt skiljer sig artärer från vener? +5. Var sitter segelklaffarna och hur är de förankrade? Varför en sådan förankring? +6. Hur sprids den signal som får hjärtat att kontrahera? +7. Förklara kortfattat uppdelningen i stora och lilla kretsloppet. +8. Vilka typer av kapillärer finns? Hur hänger utseende och funktion ihop? Ge exempel på +vävnader med olika typer av kapillärer. +9. Under fostertiden finns en öppen förbindelse mellan de båda förmaken – denna stängs +normalt vid födseln. Vad heter denna förbindelse? Fundera över vilka konsekvenser en +ofullständig slutning av denna förbindelse skulle kunna få. +10. Beskriv kort funktion och uppbyggnad av hjärtvägg och hjärtsäck. +11. Vilka tre vener tömmer sig i atrium dextrum? +12. Vilka delar består aorta thoracica av? +13. Beskriv med en teckning utseendet på aorta abdominalis och avgående stora kärl. +Namnge dessa på latin och ange vilket organ/organsystem de primärt försörjer med blod. +14. Vad är en bifurkation? Exemplifiera! +15. Du är ute på VFU och får i uppgift att dels mäta blodtrycket på en patient, dels göra en +venprovtagning. Vilken ”rekvisita” behöver du? Hur går du till väga för att skapa bra +förutsättningar för ett gott resultat? Fundera över vilka parametrar som är viktigast. +16. Vid en hjärtauskultation placeras stetoskopet inte bara på ett ställe utan flera – vilken är +den anatomiska orsaken till att man gör så? \ No newline at end of file diff --git a/content/Instuderingsfrågor/Zoom meeting.md b/content/Instuderingsfrågor/Zoom meeting.md new file mode 100644 index 0000000..8dc1616 --- /dev/null +++ b/content/Instuderingsfrågor/Zoom meeting.md @@ -0,0 +1,5 @@ +foo + +foobar +hej +Hello! How can I help you today? \ No newline at end of file diff --git a/content/Instuderingsfrågor/index.md b/content/Instuderingsfrågor/index.md new file mode 100644 index 0000000..b545714 --- /dev/null +++ b/content/Instuderingsfrågor/index.md @@ -0,0 +1,6 @@ + + +```dataview +LIST +WHERE file.name != "index" and contains(file.folder, this.file.folder) +``` diff --git a/content/Målbeskrivning/Alla mål.md b/content/Målbeskrivning/Alla mål.md new file mode 100644 index 0000000..b8fce41 --- /dev/null +++ b/content/Målbeskrivning/Alla mål.md @@ -0,0 +1,124 @@ + +## 1. Rörelseapparaten +- Förstå hur muskler, leder och skelett samverkar för rörelse. +- Redogöra för hur muskelns läge och kraftöverföring ger upphov till rörelse. +- Förklara skillnaden mellan koncentrisk, excentrisk och isometrisk kontraktion. +- Förklara hur agonist, synergist och antagonist samverkar. +- Förstå skillnaden mellan tvärstrimmig, hjärt- och glatt muskel (struktur, innervering, funktion). +- Förklara muskelns mikroskopiska uppbyggnad och kontraktionsmekanism (aktin–myosin). +- Förklara principen för muskelspole och motorisk enhet (motor unit). +- Beskriva skelettets uppbyggnad: kompakt/spongiöst ben, periost, endost, benmärg. +- Redogöra för benbildning: + - Intramembranös (direkt) + - Endokondral (indirekt, via broskmodell) + - Zonindelning i epifysplattan +- Förklara benremodellering och skillnad mellan omoget (filtben) och lammelärt ben. +- Förstå broskets typer (hyalint, elastiskt, fibrillärt) och dess funktion. +- Beskriva leder (synovialledens uppbyggnad, broskfogar, bindvävsfogar, bursor, senskidor). + +--- + +## 2. Cirkulation och hjärta +- Förklara hjärtats pumpcykel (systole/diastole). +- Förstå hur hjärtklaffar och retledningssystem samverkar. +- Beskriva blodflödet genom hjärtat och de stora kärlen. +- Förklara funktionen hos SA-knutan, AV-knutan, His’ bunt och Purkinjefibrer. +- Förklara hjärtats vägglager (endokard, myokard, epikard) och perikardiets roll. +- Beskriva kärlväggens lager (tunica intima, media, adventitia). +- Förstå skillnader mellan artärer, vener, arterioler, venoler och kapillärer. +- Förklara hur blodtrycksreglering och muskelpump fungerar. +- Beskriva blodets sammansättning och cellernas funktion. +- Förklara blodbildning (hematopoes) och utvecklingslinjer: + - Myeloid och erytroid linje + - Granulocytutveckling + - Trombocytbildning från megakaryocyt +- Förklara neutrofilens vandring från blod till vävnad (diapedes). + +--- + +## 3. Hud +- Förklara hudens lager och keratiniseringsprocessen (stratum basale → corneum). +- Beskriva melaninsyntes och överföring till keratinocyter. +- Förklara funktionen hos Langerhans-, Merkel- och melanocyter. +- Redogöra för svettkörtlars sekretionstyper (merokrin, apokrin). +- Förklara talgkörtelns holokrina sekretion. +- Förstå hårsäckens struktur, tillväxt och stamceller. +- Beskriva bröstkörtelns uppbyggnad och skillnaden mellan lakterande och icke-lakterande tillstånd. + +--- + +## 4. Lymfatiska och immunologiska processer +- Förstå lymfcirkulationen (från vävnad till venvinkel). +- Förklara funktionen för lymfnod, mjälte och thymus. +- Redogöra för lymfknutans filtrering och aktivering av immunsvar. +- Förstå T-cellsselektion i thymus (positiv/negativ). +- Förklara mjältens blodflöde, funktion i blodfiltrering och immunövervakning. + +--- + +## 5. Nervsystemet +- Förstå signalöverföring i neuron (aktionspotential, synapsöverföring). +- Beskriva gliacellernas funktioner (astrocyter, oligodendrocyter, Schwannceller, mikroglia). +- Förstå uppbyggnaden av CNS (grå/vit substans, bark, banor, kärnor). +- Förklara hjärnhinnornas funktion (pia, arachnoidea, dura). +- Förstå cerebrospinalvätskans produktion och cirkulation. +- Förklara skillnaden mellan CNS och PNS: neuronens väg, ganglier och nervers lager (endo-/peri-/epineurium). +- Förstå skillnaden mellan sympaticus och parasympaticus (ursprung, koppling, effekt). +- Förklara reflexbågens princip. + +--- + +## 6. Respiration +- Förstå luftvägarnas struktur och gradvisa förändring från trakea till alveol. +- Förklara gasutbytet i alveoler (diffusionsbarriär, typ I- och II-pneumocyter). +- Förstå surfaktantens roll och produktion. +- Förklara lungans elastiska egenskaper och pleurans funktion. +- Förstå skillnaden mellan respiratoriskt och olfaktoriskt epitel. + +--- + +## 7. Digestionssystemet +- Förklara slemhinnans generella uppbyggnad (mucosa, submucosa, muscularis, serosa/adventitia). +- Beskriva epitelvariationer längs GI-kanalen (esofagus → rektum). +- Förklara magens körtelceller (parietal-, huvud-, mukösa och endokrina celler). +- Förstå tunntarmens absorptionsmekanismer (villi, mikrovilli, kryptor). +- Förklara tjocktarmens sekretion och resorption. +- Förstå leverns lobulusstruktur och blodflöde (vena porta → centralven). +- Förklara gallbildning och gallflöde. +- Beskriva pankreas exokrina och endokrina delar (acinus, Langerhansöar). +- Förklara hormonell reglering (insulin, glukagon) och diabetesprinciper. + +--- + +## 8. Urogenitalorgan +- Förstå njurens filtrationsprocess (glomerulus, Bowmans kapsel). +- Beskriva tubulära funktioner: reabsorption, sekretion, koncentration. +- Förklara miktionens nervreglering och sfinktrars roll. +- Förstå spermatogenes (meios I–II, spermiogenes). +- Förklara sertolicellers och leydigcellers funktion. +- Förstå oogenes, follikelutveckling och ovulation. +- Förklara endometriets cykliska förändringar (menstruation, proliferation, sekretion). +- Förstå corpus luteums bildning och regression. +- Beskriva placentans struktur, barriär och näringsutbyte. +- Förklara uppbyggnad och funktion av navelsträngen. + +--- + +## 9. Endokrina systemet +- Förstå hormonell reglering via feedback (negativ återkoppling). +- Förklara hypofysens uppbyggnad (adeno-/neurohypofys) och hormoner. +- Beskriva sköldkörtelns hormonproduktion (tyroxin, T3, calcitonin). +- Förklara paratyroideans PTH-effekt på kalciumreglering. +- Förstå binjurens zoner och hormonproduktion (aldosteron, kortisol, androgener, adrenalin/noradrenalin). +- Förklara pankreas endokrina funktion (insulin/glukagon). +- Beskriva epifysens (corpus pineale) roll i melatoninsekretion. + +--- + +## 10. Allmän cell- och vävnadsnivå +- Förstå cell–cell och cell–matrix-förbindelser (tight junctions, desmosomer, hemidesmosomer, gap junctions). +- Förklara basalmembranets uppbyggnad och funktion. +- Beskriva epitelens polaritet och förnyelse. +- Förstå ECM:s komponenter (fibrer, grundsubstans, proteoglykaner, GAG). +- Förklara skillnaden mellan olika bindvävstyper (lucker, stram, elastisk, retikulär, mesenkymal). +- Förstå principen för vävnadsregeneration och stamcellers roll. \ No newline at end of file diff --git a/content/Målbeskrivning/Plan.md b/content/Målbeskrivning/Plan.md new file mode 100644 index 0000000..bd065df --- /dev/null +++ b/content/Målbeskrivning/Plan.md @@ -0,0 +1,24 @@ + +Fredag: +- Gör klart Epitel/Bindväv/Ben 30min +- Blod 2h +- Muskler 2h +- Nerv 2h +- Hud 2h +- Anki 300 + +Lördag +* Lymfatiska 2h +* Endokrina 2h +* GI 2h +* Respiratoriska 2h +* Anki 300 + +Söndag +* Njure 1h +* MUG 3h +* KUG 3h +* Anki 300 + +Måndag +* Anki 1000 \ No newline at end of file diff --git a/content/Studieteknik/Minnespalats.md b/content/Studieteknik/Minnespalats.md new file mode 100644 index 0000000..5899d6d --- /dev/null +++ b/content/Studieteknik/Minnespalats.md @@ -0,0 +1,41 @@ + +### Alfabet +Arnold +Bamse +Chaplin +Darth Vader +Einstein +Forrest Gump +Greta +Håkan +Ingmar Bergman +Jesus +Kungen +Lenin +Mario +Napoleon +Ozzy +Pippi +Quentin +Rick Ashley +Stephen Hawkins +Tarzan +Ulf Kristersen +Volvo +Walter White +X11 +Yoda +Zlatan +Åsna +Älg +Ödla +1 sol +2 glasögon +3 tre vise men +4 beatles +5 pentagon +6 tärning +7 seven-up +8 råtta +9 kub +0 Zorro \ No newline at end of file diff --git a/content/attachments/Pasted image 20251027185923.png b/content/attachments/Pasted image 20251027185923.png new file mode 100644 index 0000000..8899eb8 Binary files /dev/null and b/content/attachments/Pasted image 20251027185923.png differ diff --git a/content/attachments/Pasted image 20251027205207.png b/content/attachments/Pasted image 20251027205207.png new file mode 100644 index 0000000..432e720 Binary files /dev/null and b/content/attachments/Pasted image 20251027205207.png differ