vault backup: 2025-12-20 14:22:27
All checks were successful
Deploy Quartz site to GitHub Pages / build (push) Successful in 1m46s
All checks were successful
Deploy Quartz site to GitHub Pages / build (push) Successful in 1m46s
This commit is contained in:
@@ -4,6 +4,7 @@
|
||||
"historyPriority": true,
|
||||
"historyLimit": 100,
|
||||
"history": [
|
||||
":white_check_mark:",
|
||||
":arrow_up_small:",
|
||||
":arrow_down_small:",
|
||||
":candy:",
|
||||
|
||||
@@ -1173,7 +1173,8 @@
|
||||
"Anatomi & Histologi 2/CNS histologi": {
|
||||
"children": [
|
||||
"Anatomi & Histologi 2/CNS histologi/12 Nerve Tissue.md",
|
||||
"Anatomi & Histologi 2/CNS histologi/12 Nerve Tissue.pdf"
|
||||
"Anatomi & Histologi 2/CNS histologi/12 Nerve Tissue.pdf",
|
||||
"Anatomi & Histologi 2/CNS histologi/Slides.pdf.pdf"
|
||||
],
|
||||
"sortOrder": "custom"
|
||||
},
|
||||
@@ -1244,8 +1245,8 @@
|
||||
},
|
||||
"Anatomi & Histologi 2/Öga anatomi": {
|
||||
"children": [
|
||||
"Anatomi & Histologi 2/Öga anatomi/4 - Organa sensum.md",
|
||||
"Anatomi & Histologi 2/Öga anatomi/4 - Organa sensum.pdf",
|
||||
"Anatomi & Histologi 2/Öga anatomi/Oculus.md.md",
|
||||
"Anatomi & Histologi 2/Öga anatomi/Organa sensum.pdf",
|
||||
"Anatomi & Histologi 2/Öga anatomi/Instuderingsfrågor.md",
|
||||
"Anatomi & Histologi 2/Öga anatomi/Målbeskrivning.md",
|
||||
"Anatomi & Histologi 2/Öga anatomi/Slides.md",
|
||||
@@ -1268,12 +1269,19 @@
|
||||
},
|
||||
"Anatomi & Histologi 2/Öra anatomi": {
|
||||
"children": [
|
||||
"Anatomi & Histologi 2/Öra anatomi/Organa sensum.pdf",
|
||||
"Anatomi & Histologi 2/Öra anatomi/Auris.md.md",
|
||||
"Anatomi & Histologi 2/Öra anatomi/Instuderingsfrågor.md",
|
||||
"Anatomi & Histologi 2/Öra anatomi/Målbeskrivning.md",
|
||||
"Anatomi & Histologi 2/Öra anatomi/Slides.md",
|
||||
"Anatomi & Histologi 2/Öra anatomi/Slides.pdf.pdf"
|
||||
],
|
||||
"sortOrder": "custom"
|
||||
},
|
||||
"Anatomi & Histologi 2/Öra histologi": {
|
||||
"children": [
|
||||
"Anatomi & Histologi 2/Öra histologi/Instuderingsfrågor.md",
|
||||
"Anatomi & Histologi 2/Öra histologi/Målbeskrivning.md",
|
||||
"Anatomi & Histologi 2/Öra histologi/~$Ögat histologi handout.pptx",
|
||||
"Anatomi & Histologi 2/Öra histologi/25 Ear.md",
|
||||
"Anatomi & Histologi 2/Öra histologi/25 Ear.pdf",
|
||||
|
||||
@@ -6,16 +6,16 @@
|
||||
"emojiStyle": "native",
|
||||
"iconColor": null,
|
||||
"recentlyUsedIcons": [
|
||||
"LiEar",
|
||||
"LiEye",
|
||||
"👂",
|
||||
"👁",
|
||||
"🥚",
|
||||
"🥩",
|
||||
"🧬",
|
||||
"🧈",
|
||||
"🦠",
|
||||
"🩸",
|
||||
"🤝",
|
||||
"🍬",
|
||||
"⛓",
|
||||
"⚒"
|
||||
"🩸"
|
||||
],
|
||||
"recentlyUsedIconsSize": 10,
|
||||
"rules": [],
|
||||
@@ -51,5 +51,9 @@
|
||||
"Biokemi/Makromolekyler/Cellmembran": "🦠",
|
||||
"Biokemi/Makromolekyler/Lipider": "🧈",
|
||||
"Biokemi/Makromolekyler/Nukleotider": "🧬",
|
||||
"Biokemi/Makromolekyler/Från aminosyror till proteiner": "🥚"
|
||||
"Biokemi/Makromolekyler/Från aminosyror till proteiner": "🥚",
|
||||
"Anatomi & Histologi 2/Öga histologi": "LiEye",
|
||||
"Anatomi & Histologi 2/Öra anatomi": "👂",
|
||||
"Anatomi & Histologi 2/Öga anatomi": "👁",
|
||||
"Anatomi & Histologi 2/Öra histologi": "LiEar"
|
||||
}
|
||||
63
content/.obsidian/workspace.json
vendored
63
content/.obsidian/workspace.json
vendored
@@ -10,7 +10,7 @@
|
||||
{
|
||||
"id": "3138dc1364a3ebb8",
|
||||
"type": "tabs",
|
||||
"dimension": 52.5,
|
||||
"dimension": 63.538205980066444,
|
||||
"children": [
|
||||
{
|
||||
"id": "c5854120d39261cd",
|
||||
@@ -34,21 +34,18 @@
|
||||
{
|
||||
"id": "25f93f29fda008a5",
|
||||
"type": "tabs",
|
||||
"dimension": 47.5,
|
||||
"dimension": 36.46179401993355,
|
||||
"children": [
|
||||
{
|
||||
"id": "9729a5dcefd4cee4",
|
||||
"type": "leaf",
|
||||
"state": {
|
||||
"type": "markdown",
|
||||
"type": "pdf",
|
||||
"state": {
|
||||
"file": "Anatomi & Histologi 2/Öga histologi/Målbeskrivning.md",
|
||||
"mode": "source",
|
||||
"source": false,
|
||||
"backlinks": false
|
||||
"file": "Anatomi & Histologi 2/CNS histologi/Slides.pdf.pdf"
|
||||
},
|
||||
"icon": "lucide-file",
|
||||
"title": "Målbeskrivning"
|
||||
"icon": "lucide-file-text",
|
||||
"title": "Slides.pdf"
|
||||
}
|
||||
}
|
||||
]
|
||||
@@ -185,10 +182,10 @@
|
||||
"state": {
|
||||
"type": "file-properties",
|
||||
"state": {
|
||||
"file": "Anatomi & Histologi 2/Öga histologi/Målbeskrivning.md"
|
||||
"file": "Anatomi & Histologi 2/Gamla tentor/Statistik.md"
|
||||
},
|
||||
"icon": "lucide-info",
|
||||
"title": "File properties for Målbeskrivning"
|
||||
"title": "File properties for Statistik"
|
||||
}
|
||||
},
|
||||
{
|
||||
@@ -202,7 +199,7 @@
|
||||
}
|
||||
}
|
||||
],
|
||||
"currentTab": 4
|
||||
"currentTab": 6
|
||||
}
|
||||
],
|
||||
"direction": "horizontal",
|
||||
@@ -222,44 +219,44 @@
|
||||
"agent-client:Open agent client": false
|
||||
}
|
||||
},
|
||||
"active": "9729a5dcefd4cee4",
|
||||
"active": "03afb117002fcdff",
|
||||
"lastOpenFiles": [
|
||||
"Anatomi & Histologi 2/Öga histologi/Slides.md",
|
||||
"Anatomi & Histologi 2/Öga histologi/Slides.pdf.pdf",
|
||||
"Anatomi & Histologi 2/Öga histologi/Målbeskrivning.md",
|
||||
"Anatomi & Histologi 2/CNS histologi/Slides.pdf.pdf",
|
||||
"Anatomi & Histologi 2/CNS histologi/12 Nerve Tissue.md",
|
||||
"Anatomi & Histologi 2/Gamla tentor/Statistik.md",
|
||||
"Anatomi & Histologi 2/Öga anatomi/Organa sensum.pdf",
|
||||
"Anatomi & Histologi 2/Öga anatomi/Oculus.md.md",
|
||||
"Anatomi & Histologi 2/Öra anatomi/Organa sensum.pdf",
|
||||
"Anatomi & Histologi 2/Öra anatomi/Auris.md.md",
|
||||
"Anatomi & Histologi 2/Öga anatomi/Slides.pdf.pdf",
|
||||
"Anatomi & Histologi 2/Öra anatomi/Slides.pdf.pdf",
|
||||
"Anatomi & Histologi 2/Öra anatomi/Slides.md",
|
||||
"Anatomi & Histologi 2/Öra histologi/Instuderingsfrågor.md",
|
||||
"Anatomi & Histologi 2/Öra anatomi/Instuderingsfrågor.md",
|
||||
"Anatomi & Histologi 2/Öga histologi/Instuderingsfrågor.md",
|
||||
"Anatomi & Histologi 2/Instuderingsfrågor.md",
|
||||
"Anatomi & Histologi 2/Öra anatomi/Målbeskrivning.md",
|
||||
"Anatomi & Histologi 2/Öga histologi/Målbeskrivning.md",
|
||||
"Anatomi & Histologi 2/Öra histologi/Målbeskrivning.md",
|
||||
"Anatomi & Histologi 2/Målbeskrivning.md",
|
||||
"Anatomi & Histologi 2/Öga histologi/Slides.md",
|
||||
"Anatomi & Histologi 2/Schema.md",
|
||||
"Anatomi & Histologi 2/Öga histologi/Slides.pdf.pdf",
|
||||
"Anatomi & Histologi 2/Öga histologi/24 Eye.md",
|
||||
"Anatomi & Histologi 2/Öga histologi/24 Eye.pdf",
|
||||
"Anatomi & Histologi 2/Öga anatomi/4 - Organa sensum.pdf",
|
||||
"Anatomi & Histologi 2/Öra anatomi/Slides.pdf.pdf",
|
||||
"Anatomi & Histologi 2/Öga anatomi/Slides.md",
|
||||
"Anatomi & Histologi 2/Öga anatomi/Målbeskrivning.md",
|
||||
"Anatomi & Histologi 2/Öga anatomi/Instuderingsfrågor.md",
|
||||
"Anatomi & Histologi 2/Gamla tentor/2025-08-08/2025-08-08-0030-SHJ.md",
|
||||
"Anatomi & Histologi 2/Gamla tentor/2025-08-08/2025-08-08-0030-SHJ.pdf",
|
||||
"Anatomi & Histologi 2/Gamla tentor/Statistik.md",
|
||||
"Anatomi & Histologi 2/TBL CNS",
|
||||
"Anatomi & Histologi 2/TBL Öga & öra",
|
||||
"Anatomi & Histologi 2/ANS",
|
||||
"Anatomi & Histologi 2/PNS",
|
||||
"Anatomi & Histologi 2/Schema.md",
|
||||
"Anatomi & Histologi 2/CNS hinnor, hålrum och kärl",
|
||||
"Anatomi & Histologi 2/CNS histologi/12 Nerve Tissue.md",
|
||||
"Anatomi & Histologi 2/Demokompendium.md",
|
||||
"Anatomi & Histologi 2/Öga anatomi/4 - Organa sensum.md",
|
||||
"Anatomi & Histologi 2/Öra histologi/25 Ear.md",
|
||||
"Anatomi & Histologi 2/! Översikt.md",
|
||||
"Anatomi & Histologi 2/Instuderingsfrågor.md",
|
||||
"Anatomi & Histologi 2/Målbeskrivning.md",
|
||||
"Anatomi & Histologi 2/Untitled.md",
|
||||
"Biokemi/Metabolism/🩸 Heme/Stoff.md",
|
||||
"Biokemi/Gamla tentor/2024-12-20/3.md",
|
||||
"Biokemi/Gamla tentor/2023-05-15/16.md",
|
||||
"attachments/Pasted image 20251129235154.png",
|
||||
"Biokemi/Makromolekyler/Cellmembran/Provfrågor.md",
|
||||
"Biokemi/Makromolekyler/Lipider/Instuderingsuppgifter.md",
|
||||
"Biokemi/Makromolekyler/Lipider/Lärandemål.md",
|
||||
"Biokemi/Metabolism/🩸 Heme/Studera.md",
|
||||
"attachments/Pasted image 20251129235131.png",
|
||||
"attachments/Pasted image 20251128085625.png",
|
||||
"attachments/Pasted image 20251128085603.png",
|
||||
|
||||
BIN
content/Anatomi & Histologi 2/CNS histologi/Slides.pdf.pdf
LFS
Normal file
BIN
content/Anatomi & Histologi 2/CNS histologi/Slides.pdf.pdf
LFS
Normal file
Binary file not shown.
@@ -12,26 +12,42 @@
|
||||
| 2025-06-03 | 16 | 4 | 2 | 3 | 2 | 3 | 30 |
|
||||
| 2025-08-08 | 17 | 3 | 5 | 3 | 4 | 2 | 31 |
|
||||
Föreläsningar
|
||||
1. Öga Anatomi 2h
|
||||
2. Öra Anatomi 2h
|
||||
3. Öga Histologi 2h
|
||||
4. Öra Histologi 2h
|
||||
5. TBL Öga/Öra 3h
|
||||
6. CNS I 3h
|
||||
1. Översikt och celler 1h
|
||||
2. Cerebrum/Telencephalon 1h
|
||||
3. Diencephalon och Limbiska systemet 1h
|
||||
1. Diencephalon
|
||||
2. Limbiska systemet
|
||||
7. CNS II 3h
|
||||
1. CNS: Truncus encephali & Cerebellum 1h
|
||||
2. CNS: Medulla spinalis 1h
|
||||
3. CNS: Hinnor hålrum och kärl 1h
|
||||
1. Meninges
|
||||
2. Ventrikelsystem
|
||||
3. Blodkärl
|
||||
8. CNS: Histologi (1h)
|
||||
9. CNS III 2h
|
||||
1. PNS 1h
|
||||
2. ANS 1h
|
||||
10. TBL CNS 3h
|
||||
- [ ] Öga Anatomi 2h
|
||||
- [ ] Öra Anatomi 2h
|
||||
- [ ] Öga Histologi 2h
|
||||
- [ ] Öra Histologi 2h
|
||||
- [ ] TBL Öga/Öra 3h
|
||||
- [ ] CNS I 3h
|
||||
- [ ] Översikt och celler 1h
|
||||
- [ ] Cerebrum/Telencephalon 1h
|
||||
- [ ] Diencephalon och Limbiska systemet 1h
|
||||
- [ ] Diencephalon
|
||||
- [ ] Limbiska systemet
|
||||
- [ ] CNS II 3h
|
||||
- [ ] CNS: Truncus encephali & Cerebellum 1h
|
||||
- [ ] CNS: Medulla spinalis 1h
|
||||
- [ ] CNS: Hinnor hålrum och kärl 1h
|
||||
- [ ] Meninges
|
||||
- [ ] Ventrikelsystem
|
||||
- [ ] Blodkärl
|
||||
- [ ] CNS: Histologi (1h)
|
||||
- [ ] CNS III 2h
|
||||
- [ ] PNS 1h
|
||||
- [ ] ANS 1h
|
||||
- [ ] TBL CNS 3h
|
||||
|
||||
|
||||
### Tentor
|
||||
|
||||
| Datum | OCR | Split | Kategori | Svar | Bild |
|
||||
| ---------- | --- | ----- | -------- | ---- | ---- |
|
||||
| 2025-08-08 | ✅ | | | | |
|
||||
| 2025-06-03 | | | | | |
|
||||
| 2025-02-08 | | | | | |
|
||||
| 2025-01-15 | | | | | |
|
||||
| 2024-05-29 | | | | | |
|
||||
| 2024-01-10 | | | | | |
|
||||
| 2023-05-31 | | | | | |
|
||||
| 2023-01-11 | | | | | |
|
||||
| 2022-06-01 | | | | | |
|
||||
| 2022-01-15 | | | | | |
|
||||
|
||||
@@ -1,204 +1,3 @@
|
||||
Organa sensum: Auris et oculus
|
||||
|
||||
Detta kapitel beskriver endast syn- och hörselsinnen. Smak, lukt och sensorisk innervering för känsel beskrivs i Systema nervosum.
|
||||
|
||||
### Auris
|
||||
|
||||
AURIS (örat) delas in i auris externa, media och interna (ytter-, mellan- och inneröra).
|
||||
|
||||
AURIS EXTERNA (figur 4.1) består av den yttre hörselgången MEATUS ACUSTICUS EXTERNUS samt öronmusslan AURICULA som beskrivs efter dess utmärkande konturer. Den fria kanten benämns HELIX och broskåsen, som ligger framför den, kallas ANTIHELIX. Med utgångspunkten framför PORUS ACUSTICUS EXTERNUS (öppningen till den yttre hörselgången) finns broskfliken TRAGUS, som delvis överlappar öppningen. ANTITRAGUS är en upphöjd flik där antihelix slutar nedåt. CONCHA AURICULAE är musslans hålighet som avgränsas av tragus, antitragus och antihelix. Den nedre djupa halvan av concha auriculae kallas CAVITAS CONCHAE. Örsnibben, den broskfria nedre delen av ytterörat, benämns LOBULUS AURICULAE.
|
||||
|
||||
**Bildbeskrivning (Figur 4.1):** En detaljerad anatomisk bild av människoörat, sedd framifrån från höger sida, med fokus på ytterörat, mellanörat och innerörat. Benämningarna för de olika delarna är tydligt markerade.
|
||||
|
||||
* **Ytterörat:**
|
||||
* m. temporalis
|
||||
* auricula (öronmusslan)
|
||||
* helix (öronmusslans yttre kant)
|
||||
* meatus acusticus externus (yttre hörselgången)
|
||||
* crus helicis
|
||||
* antihelix (broskåsen innanför helix)
|
||||
* tragus (broskfliken framför hörselgången)
|
||||
* porus acusticus externus (öppningen till yttre hörselgången)
|
||||
* cavitas conchae (musslans hålighet)
|
||||
* antitragus (broskfliken mittemot tragus)
|
||||
* lobulus auriculae (örsnibben)
|
||||
* nodi lymphoidei parotidei
|
||||
* gl. parotidea
|
||||
|
||||
* **Mellanörat:**
|
||||
* malleus (hammaren, ett av hörselbenen)
|
||||
* incus (städet, ett av hörselbenen)
|
||||
* stapes (stigbygeln, ett av hörselbenen)
|
||||
* cavitas tympani (trumhålan)
|
||||
* membrana tympanica (trumhinnan)
|
||||
* tuba auditiva (örontrumpeten, förbinder mellanörat med svalget)
|
||||
|
||||
* **Innerörat:**
|
||||
* canales semicirculares (båggångarna, del av balansorganet)
|
||||
* n. vestibularis (vestibularisnerven, del av balansnerven)
|
||||
* n. facialis (ansiktsnerven)
|
||||
* n. vestibulocochlearis (balans- och hörselnerven)
|
||||
* n. cochlearis (cochleanerven, del av hörselnerven)
|
||||
* cochlea (snäckan, hörselorganet)
|
||||
|
||||
*FORFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR*
|
||||
174 4 ORGANA SENSUM: AURIS ET OCULUS
|
||||
|
||||
huvudsakliga funktion är att fånga upp ljudvågor och rikta dem mot hörselgången.
|
||||
|
||||
Meatus acusticus externus är drygt två centimeter lång och slutar vid bindvävshinnan MEMBRANA TYMPANICA (trumhinnan, figur 4.2) som utgör gränsen till auris media. Membrana tympanica omges av en fibrös ring, ANULUS FIBROCARTILAGINEUS, och består av en superior, liten och slapp del, PARS FLACCIDA, samt en inferior, större, spänd och ljudförmedlande del, PARS TENSA. UMBO MEMBRANAE TYMPANICAE är en konliknande inbuktning centralt i hinnan. Där bendelen manubrium mallei ("hammarens handtag") lyser igenom membrana tympanica syns en strimma som kallas STRIA MALLEARIS. Luftvibrationer (ljudvågor) som fokuseras av auricula och leds genom meatus acusticus externus sätter membrana tympanica i vibrerande rörelse.
|
||||
|
||||
AURIS MEDIA tar vid medialt om membrana tympanica som samtidigt utgör den laterala väggen till CAVITAS TYMPANI (figur 4.3), ett luftfyllt utrymme beläget i pars petrosa som utgör utrymmets övriga begräns-
|
||||
|
||||
**[Bildbeskrivning av Figur 4.2: En stiliserad lateral vy av höger trumhinna (membrana tympanica). Trumhinnan är avlång och oval med en central inbuktning. Den övre, mindre delen är benämnd "pars flaccida", medan den större, nedre delen har en långsträckt sträcka benämnd "stria mallearis". I den centrala inbuktningen finns "umbo membranae tympanicae" som markerar naveln på trumhinnan. En stråle linje utgår från denna punkt som pekar mot "ljusreflektion vid undersökning", vilket indikerar hur ljus reflekteras under en otoskopisk undersökning. Bilden illustrerar trumhinnans anatomiska struktur och viktiga landmärken.]**
|
||||
|
||||
Figur 4.2 Membrana tympanica, höger öra.
|
||||
|
||||
**[Bildbeskrivning av Figur 4.3: En medial vy av mellanörat (cavitas tympani) med dess omgivande strukturer. Från vänster ses "canalis caroticus" längst ner och ovanför den "membrana tympanica" (trumhinnan) med "manubrium mallei" (hammarskaftet) som går genom den. Vidare uppåt finns "tuba auditiva" (örontrumpeten) och "m. tensor tympani" (trumhinnans spännarmuskel). Mellanörat innehåller också hörselbenen: "incus" med anslutningen "m. tensor tympani, tendo" och "chorda tympani" till mallei, och ”caput mallei” som sticker upp i "recessus epitympanicus". Längst bort till höger, under mellanörat, finns "n. facialis (nc. VII)" (ansiktsnerven).]**
|
||||
|
||||
Figur 4.3 Cavitas tympani, medial vy.
|
||||
|
||||
©FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR
|
||||
## 4 ORGANA SENSUM: AURIS ET OCULUS
|
||||
|
||||
ningar (s. 108). Det tunna bensegmentet tegmen tympani separerar utrymmet från direkt överliggande dura mater i fossa cranii media.
|
||||
|
||||
Cavitas tympani innehåller de tre hörselbenen MALLEUS (hammaren), INCUS (städet) och STAPES (stigbygeln). MANUBRIUM MALLEI, hammarens "handtag" fäster vid trumhinnan medan stapes fäster vid FENESTRA VESTIBULI (ibland även kallad *fenestra ovalis*,
|
||||
Image: A detailed description in Swedish of a diagram showing fenestra ovalis, a key part of the ear anatomy. This image would illustrate the oval window, an opening in the bone that houses the inner ear, and how it relates to the stapes.
|
||||
, figur 4.5), den membrantäckta öppning som leder in till AURIS INTERNA (innerörat). Ljudvågor fortplantas
|
||||
Image: A detailed description in Swedish of a diagram illustrating sound wave propagation through the ear. This image would show how sound waves travel from the tympanic membrane to the ossicles (malleus, incus, stapes) and then into the inner ear via the oval window, eventually exiting through the round window. The diagram would emphasize the vibrational transfer.
|
||||
(figur 4.7) från membrana tympanica över hörselbenen, in i innerörat genom fenestra vestibuli och tillbaka ut genom FENESTRA COCHLEAE (även kallad *fenestra rotunda*,
|
||||
Image: A detailed description in Swedish of a diagram showing fenestra rotunda. This image would illustrate the round window, another opening in the bone of the inner ear, playing a crucial role in pressure equalization during sound transmission. It would be shown in relation to the cochlea.
|
||||
, figur 4.4). Konstruktionen gör att vibrationskraften multipliceras flerfaldigt samtidigt som amplituden på svängningarna minskar från membrana tympanica till stapes bas.
|
||||
|
||||
I cavitas tympani återfinns även M. TENSOR TYMPANI som spänner membrana tympanica och M. STAPEDIUS som drar ut stapes från fenestra vestibuli. Effekten av bådas kontraktioner blir att amplituden på svängningarna minskar. M. tensor tympani aktiveras kraftigast för att stänga ute starka ljud som annars kan orsaka skada. M. stapedius är kroppens minsta skelettmuskel (kring 1 mm) och löper från en urgröpning i cavitas tympanis posteriora vägg till stapes (inte illustrerad).
|
||||
|
||||
Anteriort och medialt i cavitas tympani ansluter TUBA AUDITIVA ("örontrumpeten") som förbinder trumhålan med pharynx. Tuba auditiva utjämnar lufttrycket på båda sidor om membrana tympanica vilket tillåter att denna får vibrera fritt. Muskulatur i palatum molle (m. levator veli palatini och m. tensor veli palatini) kontraherar aktivt för att öppna tuba auditiva vars väggar annars ligger an mot varandra. Nervgrenen chorda tympani (s. 146) passerar genom auris media längs med den övre kanten av membrana tympanica.
|
||||
|
||||
Den del av cavitas tympani som är belägen superiort om membrana tympanica benämns RECESSUS EPITYMPANICUS och är genom *antrum mastoideum* i kontakt med CELLULAE MASTOIDEAE (små hålrum i processus mastoideus), vilket är en kliniskt relevant spridningsväg för infektioner.
|
||||
|
||||
Auris interna innehåller ORGANUM VESTIBULOCOCHLEARE vars sinnesceller ger upphov till hörselintryck och bidrar till balansen. En membranös labyrint, LABYRINTHUS MEMBRANACEUS, som innehåller sinnescellerna och endolymfatisk vätska, är upphängd i och omsluten av den beniga labyrinten LABYRINTHUS OSSEUS
|
||||
Image: A detailed description in Swedish of a diagram of the osseous labyrinth. This image would show a cross-section or 3D rendering of the bony labyrinth of the inner ear, including the cochlea, vestibule, and semicircular canals, highlighting its intricate structure and how it encases the membranous labyrinth.
|
||||
(figur 4.5-4.6) som innehåller perilymfatisk vätska. Labyrinterna består av tre sektioner: cochlea (hörsel), vestibulum (balans) och canales semicirculares (balans).
|
||||
|
||||
COCHLEA är det snäckformade segmentet av labyrinten och utgörs av tre gångsystem. DUCTUS COCHLEARIS (även kallad scala media) med dess ORGANUM SPIRALE (som innehåller hörselreceptorer) ligger mellan SCALA
|
||||
|
||||
FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR
|
||||
|
||||
176 4 ORGANA SENSUM: AURIS ET OCULUS
|
||||
|
||||
Figur 4.4 Labyrinthus osseus, vy från sned posterior vinkel, höger sida.
|
||||
*Bildbeskrivning: En detaljerad bild av det mänskliga benlabyrinten, sedd från en snett posterior vinkel. Olika delar är märkta med linjer och etiketter, inklusive "canalis semicircularis anterior", "canalis semicircularis posterior", "canalis semicircularis lateralis", "ampulla ossea anterior", "ampulla ossea posterior", "vestibulum", "cochlea", och "fenestra cochleae".*
|
||||
|
||||
Figur 4.5 Labyrinthus osseus med urholkade håligheter, anterolateral vy, höger sida.
|
||||
*Bildbeskrivning: En detaljerad bild av det mänskliga benlabyrinten, sedd från en anterolateral vinkel. Olika delar är märkta med linjer och etiketter: "fenestra vestibuli", "ampulla ossea posterior", "crista fenestrae cochleae", "scala vestibuli", och "scala tympani".*
|
||||
|
||||
Figur 4.6 Canalis spiralis cochleae, genomskärning.
|
||||
*Bildbeskrivning: En detaljerad genomskärning av Canalis spiralis cochleae. Olika delar är märkta med linjer och etiketter: "helicotrema", "scala vestibuli", "ductus cochlearis", "scala tympani", och "n. cochlearis".*
|
||||
|
||||
VESTIBULI OCH SCALA TYMPANI som båda innehåller perilymfatisk vätska. Scala vestibuli och scala tympani förbinds av HELICOTREMA. De tre gångarna benämns tillsammans som CANALIS SPIRALIS COCHLEAE (figur 4.6).
|
||||
Stapes vibrationer skapar tryckvågor i den perilymfatiska vätskan i scala vestibuli och fortplantas genom helicotrema till och genom scala tympani (figur 4.7). Sinnescellerna i ORGANUM SPIRALE COCHLEAE (figur
|
||||
|
||||
© FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR
|
||||
**4 ORGANA SENSUM: AURIS ET OCULUS** 177
|
||||
|
||||
4.8) vilar på ductus cochlearis golv, LAMINA BASILARIS, och reagerar på att ductus cochlearis deformeras av hydrauliska tryckvågor i den perilymfatiska vätskan. Sinnescellerna har cilier som projicerar in i det ovanliggande geléliknande MEMBRANA TECTORIA.
|
||||
Ductus cochlearis tak benämns MEMBRANA VESTIBULARIS. Hörselcellerna innerveras av bipolära ganglieceller i GANGLION SPIRALE COCHLEAE vars axon bildar n. cochlearis som löper samman med n. vestibularis och då utgör n. vestibulocochlearis (nc. VIII, s. 140).
|
||||
|
||||
VESTIBULUM är en oval kammare som innehåller de två otolitorganen SACCULUS OCH UTRICULUS vilka detekterar linjär acceleration och är viktiga för balansen. Deras förtjockningar med sinnesceller kallas MACULA SACCULI respektive MACULA UTRICULI.
|
||||
Posteriort övergår vestibulum i CANALES SEMICIRCULARES (anterior, posterior och lateralis).
|
||||
|
||||
*Bildbeskrivning 1: Ett diagram över örats anatomi som visar hur ljudvågor fortleds. På vänster sida finns yttre och mellanörat detaljerat:
|
||||
* **fenestra vestibuli** (ovali fönstret)
|
||||
* **stapes** (stigbygeln)
|
||||
* **malleus** (hammaren)
|
||||
* **incus** (städet)
|
||||
* **meatus acusticus externus** (yttre hörselgången) med en pil som indikerar inåtgående ljudvågor.
|
||||
* **membrana tympanica** (trumhinnan)
|
||||
* **fenestra cochleae** (runda fönstret)
|
||||
Från mellanörat leder strukturer in i innerörat, som avbildas som en snigelliknande cochlea. Inuti cochlean markeras:
|
||||
* **scala vestibuli**
|
||||
* **n. vestibulo-cochlearis (nc. VIII)** (vestibulocochlearisnerven)
|
||||
* **ductus cochlearis** (snäckgången)
|
||||
* **organum spirale** (spirorganet)
|
||||
* **scala tympani**
|
||||
Pilar visar vägen för ljudvågorna genom innerörat. Under diagrammet står: **"Figur 4.7 Fortledning av ljudvågor."***
|
||||
|
||||
*Bildbeskrivning 2: Ett detaljerat diagram som visar en sektion av spirorganet (Organum Spirale) från innerörat. Diagrammet inkluderar:
|
||||
* **membrana tectoria** (tektorialmembranet), som ligger ovanpå.
|
||||
* **sinnesceller** (hårceller), arrangerade i rader med cilier som sticker upp mot membrantektorian.
|
||||
* **membrana basilaris** (basilarmembranet), som sinnescellerna vilar på.
|
||||
* **lamina basilaris** (basilarplattan), som stöder membranbasilaris.
|
||||
Under diagrammet står: **"Figur 4.8 Organum spirale."***
|
||||
|
||||
FORFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR
|
||||
178
|
||||
4 ORGANA SENSUM: AURIS ET OCULUS
|
||||
|
||||
Dessa semicirkulära kanaler (delar av labyrinthus osseus) innehåller, precis som cochlea, två separerade utrymmen för endolymfatisk och perilymfatisk vätska. DUCTUS SEMICIRCULARIS ANTERIOR, POSTERIOR och LATERALIS (labyrinthus membranaceus, figur 4.9) innehåller endolymfatisk vätska medan det externa utrymmet innehåller perilymfatisk vätska. Gångarna är placerade i räta vinklar mot varandra och leder ut till vestibulum.
|
||||
|
||||
Sinnescellerna reagerar på rotatorisk acceleration genom att detekera relativa förflyttningar av endolymfatisk vätska och återfinns i en förtjockning av varje benig canalis semicircularis och avspeglande utvidgning av ductus semicircularis. Dessa förtjockningar benämns AMPULLA OSSEA - respektive AMPULLA MEMBRANACEA - ANTERIOR, POSTERIOR, och LATERALIS. Den struktur inuti ampulla där receptorerna sitter kallas CRISTA AMPULLARIS (figur 4.10). Sinnescellernas cilier projicerar in i en
|
||||
|
||||
**Bildbeskrivning (Figur 4.9 Labyrinthus membranaceus, dorsal vy):**
|
||||
|
||||
En illustration visar en detaljerad anatomisk vy av innerörat, specifikt det membrantiga labyrinten, från en dorsal vy.
|
||||
|
||||
Till vänster syns:
|
||||
* **utriculus**
|
||||
* **ductus cochlearis** (snäckgången)
|
||||
* **n. cochlearis** (hörselnerven)
|
||||
* **n. vestibularis** (balansnerven)
|
||||
* **sacculus**
|
||||
|
||||
Från cochleat och sacculus sträcker sig en serie halvcirculära bågar uppåt och bakåt, som är de semicirkulära kanalerna och deras ampullae. Noterbara etiketter till höger om de halvcirculära bågarna är:
|
||||
* **ductus semicircularis anterior** (främre semicirkulära gången)
|
||||
* **ampulla membranacea anterior** (främre membrantiga ampullan)
|
||||
* **ampulla membranacea lateralis** (laterala membrantiga ampullan)
|
||||
* **ductus semicircularis posterior** (bakre semicirkulära gången)
|
||||
* **ductus endolymphaticus** (endolymfatiska gången)
|
||||
* **ductus semicircularis lateralis** (laterala semicirkulära gången)
|
||||
* **ampulla membranacea posterior** (bakre membrantiga ampullan)
|
||||
|
||||
**Bildbeskrivning (Figur 4.10 Crista ampullaris):**
|
||||
|
||||
En illustration visar en tvärsnittsvy av en crista ampullaris, en receptorstruktur som finns i ampullan av de semicirkulära kanalerna.
|
||||
|
||||
Överst i bilden finns en stor kupolformad struktur märkt **cupula ampullaris**. Under cupulan finns ett lager av celler som kallas **sinnesceller**, vilka är utrustade med cilier som sträcker sig in i cupulan. Under sinnescellerna finns en samling nervfibrer, märkta **nerv**.
|
||||
|
||||
Till vänster om denna struktur finns etiketter som pekar på olika vätskerum och strukturer:
|
||||
* **perilymfatisk vätska** (ytterst)
|
||||
* **endolymfatisk vätska** (närmast sinnescellerna, inuti cupulan)
|
||||
* **cupula ampullaris** (kupolformen)
|
||||
* **sinnesceller**
|
||||
* **nerv**
|
||||
* **ampulla** (en referens till den större strukturen som cristan är en del av)
|
||||
|
||||
© FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR
|
||||
Här är texten från sidan i Markdown-format, där tabeller och listor har bibehållits. Bilder har ersatts med detaljerade svenska beskrivningar:
|
||||
|
||||
4 ORGANA SENSUM: AURIS ET OCULUS 179
|
||||
|
||||
**[Bildbeskrivning: En detaljerad schematisk illustration av örats inre strukturer. Bilden visar hörselgången och innerörat med halvcirkelformade kanaler, hörselsnäckan (cochlea) och anslutande nerver. Olika delar är märkta med linjer och etiketter, som t.ex. "canales semicirculares" och "cochlea". Nervbanor med "n. facialis" och "n. vestibulocochlearis" är också tydligt markerade. Figurtexten under bilden anger "Auris interna", vilket indikerar att det är en illustration av örats inre del.]**
|
||||
* canales semicirculares
|
||||
* ductus semicircularis
|
||||
* vestibulum
|
||||
* membrana tympanica
|
||||
* tuba auditiva
|
||||
* n. acusticus
|
||||
* meatus acusticus internus
|
||||
* n. facialis (nc. VII)
|
||||
* n. vestibulocochlearis (nc. VIII)
|
||||
* n. cochlearis
|
||||
* n. facialis (nc. VII)
|
||||
* cochlea
|
||||
* ductus cochlearis
|
||||
|
||||
gelatinös substans, CUPULA AMPULLARIS, som svänger med den endolymfatiska vätskans rörelser.
|
||||
|
||||
**Figur 4.11** Auris internas innervering.
|
||||
|
||||
MEATUS ACUSTICUS INTERNUS (den inre hörselgången) är en cirka 10 mm lång benkanal i pars petrosa vari n. vestibulocochlearis (nc. VIII), n. facialis (nc. VII), se figur 4.11, samt a. och v. labyrinthi löper.
|
||||
|
||||
## Oculus et regio orbitalis
|
||||
|
||||
Ögat (OCULUS) och ögonhålans region (regio orbitalis) innehåller förutom sinnesorganet även ögonlock, tårapparat, muskulatur, nerver och kärl (se figur 4.12). Orbitas ben beskrivs på s. 110.
|
||||
@@ -1,13 +1,15 @@
|
||||
- Retina: histologiska lager
|
||||
- Retinas celltyper:
|
||||
|
||||
### Retina: histologiska lager
|
||||
|
||||
### Retinas celltyper:
|
||||
- Fotoreceptorer (stavar, tappar)
|
||||
- Bipolära celler
|
||||
- Ganglieceller
|
||||
- Horisontalceller
|
||||
- Amakrina celler
|
||||
- Müller-celler
|
||||
- Specialiserade områden:
|
||||
### Specialiserade områden:
|
||||
- Papilla / discus opticus
|
||||
- Macula lutea
|
||||
- Fovea centralis
|
||||
- Koppling mellan retina och nervus opticus på cellnivå
|
||||
### Koppling mellan retina och nervus opticus på cellnivå
|
||||
|
||||
201
content/Anatomi & Histologi 2/Öra anatomi/Auris.md.md
Normal file
201
content/Anatomi & Histologi 2/Öra anatomi/Auris.md.md
Normal file
@@ -0,0 +1,201 @@
|
||||
|
||||
Organa sensum: Auris et oculus
|
||||
|
||||
Detta kapitel beskriver endast syn- och hörselsinnen. Smak, lukt och sensorisk innervering för känsel beskrivs i Systema nervosum.
|
||||
### Auris
|
||||
|
||||
AURIS (örat) delas in i auris externa, media och interna (ytter-, mellan- och inneröra).
|
||||
|
||||
AURIS EXTERNA (figur 4.1) består av den yttre hörselgången MEATUS ACUSTICUS EXTERNUS samt öronmusslan AURICULA som beskrivs efter dess utmärkande konturer. Den fria kanten benämns HELIX och broskåsen, som ligger framför den, kallas ANTIHELIX. Med utgångspunkten framför PORUS ACUSTICUS EXTERNUS (öppningen till den yttre hörselgången) finns broskfliken TRAGUS, som delvis överlappar öppningen. ANTITRAGUS är en upphöjd flik där antihelix slutar nedåt. CONCHA AURICULAE är musslans hålighet som avgränsas av tragus, antitragus och antihelix. Den nedre djupa halvan av concha auriculae kallas CAVITAS CONCHAE. Örsnibben, den broskfria nedre delen av ytterörat, benämns LOBULUS AURICULAE.
|
||||
|
||||
**Bildbeskrivning (Figur 4.1):** En detaljerad anatomisk bild av människoörat, sedd framifrån från höger sida, med fokus på ytterörat, mellanörat och innerörat. Benämningarna för de olika delarna är tydligt markerade.
|
||||
|
||||
* **Ytterörat:**
|
||||
* m. temporalis
|
||||
* auricula (öronmusslan)
|
||||
* helix (öronmusslans yttre kant)
|
||||
* meatus acusticus externus (yttre hörselgången)
|
||||
* crus helicis
|
||||
* antihelix (broskåsen innanför helix)
|
||||
* tragus (broskfliken framför hörselgången)
|
||||
* porus acusticus externus (öppningen till yttre hörselgången)
|
||||
* cavitas conchae (musslans hålighet)
|
||||
* antitragus (broskfliken mittemot tragus)
|
||||
* lobulus auriculae (örsnibben)
|
||||
* nodi lymphoidei parotidei
|
||||
* gl. parotidea
|
||||
|
||||
* **Mellanörat:**
|
||||
* malleus (hammaren, ett av hörselbenen)
|
||||
* incus (städet, ett av hörselbenen)
|
||||
* stapes (stigbygeln, ett av hörselbenen)
|
||||
* cavitas tympani (trumhålan)
|
||||
* membrana tympanica (trumhinnan)
|
||||
* tuba auditiva (örontrumpeten, förbinder mellanörat med svalget)
|
||||
|
||||
* **Innerörat:**
|
||||
* canales semicirculares (båggångarna, del av balansorganet)
|
||||
* n. vestibularis (vestibularisnerven, del av balansnerven)
|
||||
* n. facialis (ansiktsnerven)
|
||||
* n. vestibulocochlearis (balans- och hörselnerven)
|
||||
* n. cochlearis (cochleanerven, del av hörselnerven)
|
||||
* cochlea (snäckan, hörselorganet)
|
||||
|
||||
*FORFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR*
|
||||
174 4 ORGANA SENSUM: AURIS ET OCULUS
|
||||
|
||||
huvudsakliga funktion är att fånga upp ljudvågor och rikta dem mot hörselgången.
|
||||
|
||||
Meatus acusticus externus är drygt två centimeter lång och slutar vid bindvävshinnan MEMBRANA TYMPANICA (trumhinnan, figur 4.2) som utgör gränsen till auris media. Membrana tympanica omges av en fibrös ring, ANULUS FIBROCARTILAGINEUS, och består av en superior, liten och slapp del, PARS FLACCIDA, samt en inferior, större, spänd och ljudförmedlande del, PARS TENSA. UMBO MEMBRANAE TYMPANICAE är en konliknande inbuktning centralt i hinnan. Där bendelen manubrium mallei ("hammarens handtag") lyser igenom membrana tympanica syns en strimma som kallas STRIA MALLEARIS. Luftvibrationer (ljudvågor) som fokuseras av auricula och leds genom meatus acusticus externus sätter membrana tympanica i vibrerande rörelse.
|
||||
|
||||
AURIS MEDIA tar vid medialt om membrana tympanica som samtidigt utgör den laterala väggen till CAVITAS TYMPANI (figur 4.3), ett luftfyllt utrymme beläget i pars petrosa som utgör utrymmets övriga begräns-
|
||||
|
||||
**[Bildbeskrivning av Figur 4.2: En stiliserad lateral vy av höger trumhinna (membrana tympanica). Trumhinnan är avlång och oval med en central inbuktning. Den övre, mindre delen är benämnd "pars flaccida", medan den större, nedre delen har en långsträckt sträcka benämnd "stria mallearis". I den centrala inbuktningen finns "umbo membranae tympanicae" som markerar naveln på trumhinnan. En stråle linje utgår från denna punkt som pekar mot "ljusreflektion vid undersökning", vilket indikerar hur ljus reflekteras under en otoskopisk undersökning. Bilden illustrerar trumhinnans anatomiska struktur och viktiga landmärken.]**
|
||||
|
||||
Figur 4.2 Membrana tympanica, höger öra.
|
||||
|
||||
**[Bildbeskrivning av Figur 4.3: En medial vy av mellanörat (cavitas tympani) med dess omgivande strukturer. Från vänster ses "canalis caroticus" längst ner och ovanför den "membrana tympanica" (trumhinnan) med "manubrium mallei" (hammarskaftet) som går genom den. Vidare uppåt finns "tuba auditiva" (örontrumpeten) och "m. tensor tympani" (trumhinnans spännarmuskel). Mellanörat innehåller också hörselbenen: "incus" med anslutningen "m. tensor tympani, tendo" och "chorda tympani" till mallei, och ”caput mallei” som sticker upp i "recessus epitympanicus". Längst bort till höger, under mellanörat, finns "n. facialis (nc. VII)" (ansiktsnerven).]**
|
||||
|
||||
Figur 4.3 Cavitas tympani, medial vy.
|
||||
|
||||
©FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR
|
||||
## 4 ORGANA SENSUM: AURIS ET OCULUS
|
||||
|
||||
ningar (s. 108). Det tunna bensegmentet tegmen tympani separerar utrymmet från direkt överliggande dura mater i fossa cranii media.
|
||||
|
||||
Cavitas tympani innehåller de tre hörselbenen MALLEUS (hammaren), INCUS (städet) och STAPES (stigbygeln). MANUBRIUM MALLEI, hammarens "handtag" fäster vid trumhinnan medan stapes fäster vid FENESTRA VESTIBULI (ibland även kallad *fenestra ovalis*,
|
||||
Image: A detailed description in Swedish of a diagram showing fenestra ovalis, a key part of the ear anatomy. This image would illustrate the oval window, an opening in the bone that houses the inner ear, and how it relates to the stapes.
|
||||
, figur 4.5), den membrantäckta öppning som leder in till AURIS INTERNA (innerörat). Ljudvågor fortplantas
|
||||
Image: A detailed description in Swedish of a diagram illustrating sound wave propagation through the ear. This image would show how sound waves travel from the tympanic membrane to the ossicles (malleus, incus, stapes) and then into the inner ear via the oval window, eventually exiting through the round window. The diagram would emphasize the vibrational transfer.
|
||||
(figur 4.7) från membrana tympanica över hörselbenen, in i innerörat genom fenestra vestibuli och tillbaka ut genom FENESTRA COCHLEAE (även kallad *fenestra rotunda*,
|
||||
Image: A detailed description in Swedish of a diagram showing fenestra rotunda. This image would illustrate the round window, another opening in the bone of the inner ear, playing a crucial role in pressure equalization during sound transmission. It would be shown in relation to the cochlea.
|
||||
, figur 4.4). Konstruktionen gör att vibrationskraften multipliceras flerfaldigt samtidigt som amplituden på svängningarna minskar från membrana tympanica till stapes bas.
|
||||
|
||||
I cavitas tympani återfinns även M. TENSOR TYMPANI som spänner membrana tympanica och M. STAPEDIUS som drar ut stapes från fenestra vestibuli. Effekten av bådas kontraktioner blir att amplituden på svängningarna minskar. M. tensor tympani aktiveras kraftigast för att stänga ute starka ljud som annars kan orsaka skada. M. stapedius är kroppens minsta skelettmuskel (kring 1 mm) och löper från en urgröpning i cavitas tympanis posteriora vägg till stapes (inte illustrerad).
|
||||
|
||||
Anteriort och medialt i cavitas tympani ansluter TUBA AUDITIVA ("örontrumpeten") som förbinder trumhålan med pharynx. Tuba auditiva utjämnar lufttrycket på båda sidor om membrana tympanica vilket tillåter att denna får vibrera fritt. Muskulatur i palatum molle (m. levator veli palatini och m. tensor veli palatini) kontraherar aktivt för att öppna tuba auditiva vars väggar annars ligger an mot varandra. Nervgrenen chorda tympani (s. 146) passerar genom auris media längs med den övre kanten av membrana tympanica.
|
||||
|
||||
Den del av cavitas tympani som är belägen superiort om membrana tympanica benämns RECESSUS EPITYMPANICUS och är genom *antrum mastoideum* i kontakt med CELLULAE MASTOIDEAE (små hålrum i processus mastoideus), vilket är en kliniskt relevant spridningsväg för infektioner.
|
||||
|
||||
Auris interna innehåller ORGANUM VESTIBULOCOCHLEARE vars sinnesceller ger upphov till hörselintryck och bidrar till balansen. En membranös labyrint, LABYRINTHUS MEMBRANACEUS, som innehåller sinnescellerna och endolymfatisk vätska, är upphängd i och omsluten av den beniga labyrinten LABYRINTHUS OSSEUS
|
||||
Image: A detailed description in Swedish of a diagram of the osseous labyrinth. This image would show a cross-section or 3D rendering of the bony labyrinth of the inner ear, including the cochlea, vestibule, and semicircular canals, highlighting its intricate structure and how it encases the membranous labyrinth.
|
||||
(figur 4.5-4.6) som innehåller perilymfatisk vätska. Labyrinterna består av tre sektioner: cochlea (hörsel), vestibulum (balans) och canales semicirculares (balans).
|
||||
|
||||
COCHLEA är det snäckformade segmentet av labyrinten och utgörs av tre gångsystem. DUCTUS COCHLEARIS (även kallad scala media) med dess ORGANUM SPIRALE (som innehåller hörselreceptorer) ligger mellan SCALA
|
||||
|
||||
FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR
|
||||
|
||||
176 4 ORGANA SENSUM: AURIS ET OCULUS
|
||||
|
||||
Figur 4.4 Labyrinthus osseus, vy från sned posterior vinkel, höger sida.
|
||||
*Bildbeskrivning: En detaljerad bild av det mänskliga benlabyrinten, sedd från en snett posterior vinkel. Olika delar är märkta med linjer och etiketter, inklusive "canalis semicircularis anterior", "canalis semicircularis posterior", "canalis semicircularis lateralis", "ampulla ossea anterior", "ampulla ossea posterior", "vestibulum", "cochlea", och "fenestra cochleae".*
|
||||
|
||||
Figur 4.5 Labyrinthus osseus med urholkade håligheter, anterolateral vy, höger sida.
|
||||
*Bildbeskrivning: En detaljerad bild av det mänskliga benlabyrinten, sedd från en anterolateral vinkel. Olika delar är märkta med linjer och etiketter: "fenestra vestibuli", "ampulla ossea posterior", "crista fenestrae cochleae", "scala vestibuli", och "scala tympani".*
|
||||
|
||||
Figur 4.6 Canalis spiralis cochleae, genomskärning.
|
||||
*Bildbeskrivning: En detaljerad genomskärning av Canalis spiralis cochleae. Olika delar är märkta med linjer och etiketter: "helicotrema", "scala vestibuli", "ductus cochlearis", "scala tympani", och "n. cochlearis".*
|
||||
|
||||
VESTIBULI OCH SCALA TYMPANI som båda innehåller perilymfatisk vätska. Scala vestibuli och scala tympani förbinds av HELICOTREMA. De tre gångarna benämns tillsammans som CANALIS SPIRALIS COCHLEAE (figur 4.6).
|
||||
Stapes vibrationer skapar tryckvågor i den perilymfatiska vätskan i scala vestibuli och fortplantas genom helicotrema till och genom scala tympani (figur 4.7). Sinnescellerna i ORGANUM SPIRALE COCHLEAE (figur
|
||||
|
||||
© FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR
|
||||
**4 ORGANA SENSUM: AURIS ET OCULUS** 177
|
||||
|
||||
4.8) vilar på ductus cochlearis golv, LAMINA BASILARIS, och reagerar på att ductus cochlearis deformeras av hydrauliska tryckvågor i den perilymfatiska vätskan. Sinnescellerna har cilier som projicerar in i det ovanliggande geléliknande MEMBRANA TECTORIA.
|
||||
Ductus cochlearis tak benämns MEMBRANA VESTIBULARIS. Hörselcellerna innerveras av bipolära ganglieceller i GANGLION SPIRALE COCHLEAE vars axon bildar n. cochlearis som löper samman med n. vestibularis och då utgör n. vestibulocochlearis (nc. VIII, s. 140).
|
||||
|
||||
VESTIBULUM är en oval kammare som innehåller de två otolitorganen SACCULUS OCH UTRICULUS vilka detekterar linjär acceleration och är viktiga för balansen. Deras förtjockningar med sinnesceller kallas MACULA SACCULI respektive MACULA UTRICULI.
|
||||
Posteriort övergår vestibulum i CANALES SEMICIRCULARES (anterior, posterior och lateralis).
|
||||
|
||||
*Bildbeskrivning 1: Ett diagram över örats anatomi som visar hur ljudvågor fortleds. På vänster sida finns yttre och mellanörat detaljerat:
|
||||
* **fenestra vestibuli** (ovali fönstret)
|
||||
* **stapes** (stigbygeln)
|
||||
* **malleus** (hammaren)
|
||||
* **incus** (städet)
|
||||
* **meatus acusticus externus** (yttre hörselgången) med en pil som indikerar inåtgående ljudvågor.
|
||||
* **membrana tympanica** (trumhinnan)
|
||||
* **fenestra cochleae** (runda fönstret)
|
||||
Från mellanörat leder strukturer in i innerörat, som avbildas som en snigelliknande cochlea. Inuti cochlean markeras:
|
||||
* **scala vestibuli**
|
||||
* **n. vestibulo-cochlearis (nc. VIII)** (vestibulocochlearisnerven)
|
||||
* **ductus cochlearis** (snäckgången)
|
||||
* **organum spirale** (spirorganet)
|
||||
* **scala tympani**
|
||||
Pilar visar vägen för ljudvågorna genom innerörat. Under diagrammet står: **"Figur 4.7 Fortledning av ljudvågor."***
|
||||
|
||||
*Bildbeskrivning 2: Ett detaljerat diagram som visar en sektion av spirorganet (Organum Spirale) från innerörat. Diagrammet inkluderar:
|
||||
* **membrana tectoria** (tektorialmembranet), som ligger ovanpå.
|
||||
* **sinnesceller** (hårceller), arrangerade i rader med cilier som sticker upp mot membrantektorian.
|
||||
* **membrana basilaris** (basilarmembranet), som sinnescellerna vilar på.
|
||||
* **lamina basilaris** (basilarplattan), som stöder membranbasilaris.
|
||||
Under diagrammet står: **"Figur 4.8 Organum spirale."***
|
||||
|
||||
FORFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR
|
||||
178
|
||||
4 ORGANA SENSUM: AURIS ET OCULUS
|
||||
|
||||
Dessa semicirkulära kanaler (delar av labyrinthus osseus) innehåller, precis som cochlea, två separerade utrymmen för endolymfatisk och perilymfatisk vätska. DUCTUS SEMICIRCULARIS ANTERIOR, POSTERIOR och LATERALIS (labyrinthus membranaceus, figur 4.9) innehåller endolymfatisk vätska medan det externa utrymmet innehåller perilymfatisk vätska. Gångarna är placerade i räta vinklar mot varandra och leder ut till vestibulum.
|
||||
|
||||
Sinnescellerna reagerar på rotatorisk acceleration genom att detekera relativa förflyttningar av endolymfatisk vätska och återfinns i en förtjockning av varje benig canalis semicircularis och avspeglande utvidgning av ductus semicircularis. Dessa förtjockningar benämns AMPULLA OSSEA - respektive AMPULLA MEMBRANACEA - ANTERIOR, POSTERIOR, och LATERALIS. Den struktur inuti ampulla där receptorerna sitter kallas CRISTA AMPULLARIS (figur 4.10). Sinnescellernas cilier projicerar in i en
|
||||
|
||||
**Bildbeskrivning (Figur 4.9 Labyrinthus membranaceus, dorsal vy):**
|
||||
|
||||
En illustration visar en detaljerad anatomisk vy av innerörat, specifikt det membrantiga labyrinten, från en dorsal vy.
|
||||
|
||||
Till vänster syns:
|
||||
* **utriculus**
|
||||
* **ductus cochlearis** (snäckgången)
|
||||
* **n. cochlearis** (hörselnerven)
|
||||
* **n. vestibularis** (balansnerven)
|
||||
* **sacculus**
|
||||
|
||||
Från cochleat och sacculus sträcker sig en serie halvcirculära bågar uppåt och bakåt, som är de semicirkulära kanalerna och deras ampullae. Noterbara etiketter till höger om de halvcirculära bågarna är:
|
||||
* **ductus semicircularis anterior** (främre semicirkulära gången)
|
||||
* **ampulla membranacea anterior** (främre membrantiga ampullan)
|
||||
* **ampulla membranacea lateralis** (laterala membrantiga ampullan)
|
||||
* **ductus semicircularis posterior** (bakre semicirkulära gången)
|
||||
* **ductus endolymphaticus** (endolymfatiska gången)
|
||||
* **ductus semicircularis lateralis** (laterala semicirkulära gången)
|
||||
* **ampulla membranacea posterior** (bakre membrantiga ampullan)
|
||||
|
||||
**Bildbeskrivning (Figur 4.10 Crista ampullaris):**
|
||||
|
||||
En illustration visar en tvärsnittsvy av en crista ampullaris, en receptorstruktur som finns i ampullan av de semicirkulära kanalerna.
|
||||
|
||||
Överst i bilden finns en stor kupolformad struktur märkt **cupula ampullaris**. Under cupulan finns ett lager av celler som kallas **sinnesceller**, vilka är utrustade med cilier som sträcker sig in i cupulan. Under sinnescellerna finns en samling nervfibrer, märkta **nerv**.
|
||||
|
||||
Till vänster om denna struktur finns etiketter som pekar på olika vätskerum och strukturer:
|
||||
* **perilymfatisk vätska** (ytterst)
|
||||
* **endolymfatisk vätska** (närmast sinnescellerna, inuti cupulan)
|
||||
* **cupula ampullaris** (kupolformen)
|
||||
* **sinnesceller**
|
||||
* **nerv**
|
||||
* **ampulla** (en referens till den större strukturen som cristan är en del av)
|
||||
|
||||
© FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR
|
||||
Här är texten från sidan i Markdown-format, där tabeller och listor har bibehållits. Bilder har ersatts med detaljerade svenska beskrivningar:
|
||||
|
||||
4 ORGANA SENSUM: AURIS ET OCULUS 179
|
||||
|
||||
**[Bildbeskrivning: En detaljerad schematisk illustration av örats inre strukturer. Bilden visar hörselgången och innerörat med halvcirkelformade kanaler, hörselsnäckan (cochlea) och anslutande nerver. Olika delar är märkta med linjer och etiketter, som t.ex. "canales semicirculares" och "cochlea". Nervbanor med "n. facialis" och "n. vestibulocochlearis" är också tydligt markerade. Figurtexten under bilden anger "Auris interna", vilket indikerar att det är en illustration av örats inre del.]**
|
||||
* canales semicirculares
|
||||
* ductus semicircularis
|
||||
* vestibulum
|
||||
* membrana tympanica
|
||||
* tuba auditiva
|
||||
* n. acusticus
|
||||
* meatus acusticus internus
|
||||
* n. facialis (nc. VII)
|
||||
* n. vestibulocochlearis (nc. VIII)
|
||||
* n. cochlearis
|
||||
* n. facialis (nc. VII)
|
||||
* cochlea
|
||||
* ductus cochlearis
|
||||
|
||||
gelatinös substans, CUPULA AMPULLARIS, som svänger med den endolymfatiska vätskans rörelser.
|
||||
|
||||
**Figur 4.11** Auris internas innervering.
|
||||
|
||||
MEATUS ACUSTICUS INTERNUS (den inre hörselgången) är en cirka 10 mm lång benkanal i pars petrosa vari n. vestibulocochlearis (nc. VIII), n. facialis (nc. VII), se figur 4.11, samt a. och v. labyrinthi löper.
|
||||
|
||||
@@ -0,0 +1,83 @@
|
||||
|
||||
#### Örats indelning
|
||||
Örat delas in i ytteröra (auris externa), mellanöra (auris media) och inneröra (auris interna).
|
||||
|
||||
#### Auricula (öronmusslan)
|
||||
Består av elastiskt brosk täckt av hud; formar och samlar in ljudvågor.
|
||||
|
||||
#### Meatus acusticus externus
|
||||
Yttre hörselgången som leder ljudet mot trumhinnan.
|
||||
|
||||
#### Apokrina körtlar
|
||||
Finns i hörselgångens hud; producerar cerumen (öronvax) som skyddar och smörjer.
|
||||
|
||||
#### Membrana tympani
|
||||
Trumhinnan; skiljer ytter- och mellanöra och överför ljudvibrationer mekaniskt.
|
||||
|
||||
#### Hörselbenen
|
||||
Malleus, incus och stapes; förstärker och överför vibrationer från trumhinnan till innerörat.
|
||||
|
||||
#### Fästen
|
||||
Malleus fäster mot membrana tympani, stapes mot ovala fönstret (fenestra vestibuli).
|
||||
|
||||
#### Mellanörat
|
||||
Luftfylld hålighet som innehåller hörselbenen och förstärker ljud.
|
||||
|
||||
#### Tuba auditiva
|
||||
Förbinder mellanörat med nasofarynx; tryckutjämning.
|
||||
|
||||
#### Benlabyrint och hinnlabyrint
|
||||
Benlabyrinten är hålrum i os temporale; hinnlabyrinten är mjukvävnadsstrukturer inuti.
|
||||
|
||||
#### Vätskefördelning
|
||||
Perilymfa i benlabyrinten (scala vestibuli och scala tympani); endolymfa i hinnlabyrinten (ductus cochlearis, ductus semicirculares, utriculus, sacculus).
|
||||
|
||||
#### Endolymfa vs perilymfa
|
||||
Endolymfa: hög K⁺, låg Na⁺.
|
||||
Perilymfa: låg K⁺, hög Na⁺.
|
||||
|
||||
#### Mekanosensorik – översikt
|
||||
Mekanisk rörelse → böjning av hårceller → jonkanaler öppnas → receptorpotential → nervimpuls.
|
||||
|
||||
#### Ampulla och crista ampullaris
|
||||
Finns i båggångarna; registrerar rotationsrörelser.
|
||||
|
||||
#### Macula
|
||||
Finns i utriculus och sacculus; registrerar linjär acceleration och huvudets lutning.
|
||||
|
||||
#### Modiolus
|
||||
Central benaxel i cochlean där spiralgangliet och nervfibrer löper.
|
||||
|
||||
#### Ductus cochlearis
|
||||
Hinnsnäckan; innehåller endolymfa och cortiska organet.
|
||||
|
||||
#### Perilymfa-fyllda kanaler
|
||||
Scala vestibuli och scala tympani.
|
||||
|
||||
#### Avgränsande membran
|
||||
Reissners membran och basilarmembranet.
|
||||
|
||||
#### Cortiska organet – lokalisation och funktion
|
||||
Sitter på lamina basilaris i ductus cochlearis; omvandlar ljudvibrationer till nervsignaler.
|
||||
|
||||
#### Båggångarna
|
||||
Tre vinkelräta kanaler; registrerar rotation.
|
||||
|
||||
#### Hinnsäckarna
|
||||
Utriculus och sacculus; registrerar linjär acceleration.
|
||||
|
||||
#### Cochlean
|
||||
Ansvarar för hörsel; tonotopisk organisation.
|
||||
|
||||
#### Kranialnerv
|
||||
Nervus vestibulocochlearis (N. VIII).
|
||||
|
||||
#### Ganglier
|
||||
Ganglion Scarpa (balans) och ganglion spirale (hörsel); innehåller bipolära neuron.
|
||||
|
||||
#### Centrum i CNS
|
||||
Balans: vestibulära kärnor och cerebellum.
|
||||
Hörsel: temporalloben (Heschls gyrus).
|
||||
|
||||
#### Hörsel – från ljudvåg till perception
|
||||
Ljud → auricula → hörselgång → trumhinna → hörselben → ovala fönstret → vätskeförskjutning i cochlea → basilarmembranets svängning → hårcellsdepolarisation → N. cochlearis → hörselkortex.
|
||||
53
content/Anatomi & Histologi 2/Öra anatomi/Målbeskrivning.md
Normal file
53
content/Anatomi & Histologi 2/Öra anatomi/Målbeskrivning.md
Normal file
@@ -0,0 +1,53 @@
|
||||
### Ytteröra (auris externa)
|
||||
- **Auricula** (öronmusslan)
|
||||
- **Meatus acusticus externus** (yttre hörselgången)
|
||||
- Funktion: Samlar och leder ljudvågor mot trumhinnan
|
||||
|
||||
### Mellanöra (auris media)
|
||||
- **Membrana tympani** (trumhinnan)
|
||||
- Hörselben:
|
||||
- **Malleus** (hammaren)
|
||||
- **Incus** (städet)
|
||||
- **Stapes** (stigbygeln)
|
||||
- **Fenestra ovalis (vestibularis)**
|
||||
- **Fenestra rotunda (cochlearis)**
|
||||
- **Tuba auditiva**
|
||||
- Funktion: Mekanisk förstärkning och överföring av ljud till innerörat, tryckutjämning
|
||||
|
||||
### Inneröra – översikt (auris interna)
|
||||
- **Benlabyrint**
|
||||
- Canales semicirculares
|
||||
- Vestibulum
|
||||
- Cochlea
|
||||
- **Hinnlabyrint**
|
||||
- Ductus semicirculares
|
||||
- Utriculus
|
||||
- Sacculus
|
||||
- Ductus cochlearis
|
||||
- Funktion: Omvandlar mekaniska signaler till nervsignaler (balans och hörsel)
|
||||
|
||||
### Inneröra – balansapparaten
|
||||
- **Ductus semicirculares**
|
||||
- Ampulla
|
||||
- Crista ampullaris (rotation)
|
||||
- **Utriculus och sacculus**
|
||||
- Maculae (linjär acceleration)
|
||||
- **Ganglion Scarpa**
|
||||
- **Nervus vestibularis**
|
||||
- Centrala banor:
|
||||
- Vestibulära kärnor
|
||||
- Cerebellum
|
||||
- Funktion: Registrerar huvudets rörelser och position
|
||||
|
||||
### Inneröra – hörselapparaten
|
||||
- **Scala vestibuli**
|
||||
- **Scala media (ductus cochlearis)**
|
||||
- **Scala tympani**
|
||||
- **Lamina basilaris**
|
||||
- **Stria vascularis**
|
||||
- **Cortiska organet**
|
||||
- **Membrana tectoria**
|
||||
- **Ganglion spirale**
|
||||
- **Nervus cochlearis**
|
||||
- Centrala banor och hörselcentrum (temporalloben)
|
||||
- Funktion: Mekanisk → elektrisk signal (ljud)
|
||||
BIN
content/Anatomi & Histologi 2/Öra anatomi/Organa sensum.pdf
LFS
Normal file
BIN
content/Anatomi & Histologi 2/Öra anatomi/Organa sensum.pdf
LFS
Normal file
Binary file not shown.
138
content/Anatomi & Histologi 2/Öra anatomi/Slides.md
Normal file
138
content/Anatomi & Histologi 2/Öra anatomi/Slides.md
Normal file
@@ -0,0 +1,138 @@
|
||||
# Sinnesorgan – Öra
|
||||
GÖTEBORGS UNIVERSITET | SAHLGRENSKA AKADEMIN
|
||||
**Magnus Rudenholm**
|
||||
Specialist neurologi, ST klinisk neurofysiologi
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Örat (lat. Auris)
|
||||
- Ytteröra (auris externa)
|
||||
- Mellanöra (auris media)
|
||||
- Inneröra (auris interna)
|
||||
- Os temporale
|
||||
- Nervus vestibulocochlearis
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Ytterörat (Auris externa)
|
||||
- Auricula
|
||||
- Öronmusslan (“örat”)
|
||||
- Meatus acusticus externus
|
||||
- Yttre hörselgången
|
||||
- Membrana tympani
|
||||
- Trumhinnan
|
||||
- Gräns mellan ytter- och mellanörat
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Mellanörat (Auris media)
|
||||
- Membrana tympani
|
||||
- Trumhinnan
|
||||
- Gräns mellan ytter- och mellanörat
|
||||
- Hörselbenen
|
||||
- Malleus (hammaren)
|
||||
- Incus (städet)
|
||||
- Stapes (stigbygeln)
|
||||
- Ovala och runda fönstret
|
||||
- Fenestra vestibuli et cochleae
|
||||
- Tuba auditiva
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Innerörat (Auris interna)
|
||||
- Benlabyrinten och hinnlabyrinten
|
||||
- Ovala och runda fönstret (mot mellanörat)
|
||||
- Nervus vestibulocochlearis (N. VIII)
|
||||
- Balans och hörsel till CNS
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Benlabyrinten (Labyrinthus osseus)
|
||||
- Ligger i os temporale
|
||||
- Tre delar:
|
||||
- Canalis semicircularis (benbåggångar)
|
||||
- Vestibulum (vestibularapparat)
|
||||
- Cochlea (öronsnäcka)
|
||||
- Innehåller perilymfa
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Hinnlabyrinten
|
||||
- Ligger inne i benlabyrinten
|
||||
- Tre delar:
|
||||
- Ductus semicircularis (båggångar)
|
||||
- Sacculus och utriculus (hinnsäckar)
|
||||
- Ductus cochlearis (hinnsnäcka)
|
||||
- Innehåller endolymfa
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Balans
|
||||
- Ductus semicircularis
|
||||
- 3 st på vardera sida, vinkelräta
|
||||
- Ampulla med crista ampullaris
|
||||
- Registrerar rotation
|
||||
- Utriculus och sacculus
|
||||
- Vertikal och horisontell acceleration
|
||||
- Macula med otoliter (“kristaller”)
|
||||
- Linjär acceleration
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Mekanisk signal → elektrisk signal
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Hörsel
|
||||
- Scala vestibuli och scala tympani
|
||||
- Del av benlabyrinten
|
||||
- Innehåller perilymfa
|
||||
- Ductus cochlearis (scala media)
|
||||
- Del av hinnlabyrinten
|
||||
- Innehåller endolymfa
|
||||
- Cortiska organet (organum spirale)
|
||||
- Sinnesceller
|
||||
- Mekanisk signal → elektrisk signal
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Hörsel – detaljer
|
||||
- Lamina basilaris
|
||||
- Avgränsande bindvävshinna
|
||||
- Stria vascularis
|
||||
- Epitel rikt på kapillärer
|
||||
- Endolymfatisk gräns, ↑ K⁺
|
||||
- Cortiska organet
|
||||
- Sinnesceller (“hår”)
|
||||
- Membrana tectoria
|
||||
- Gel-lik struktur
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Nervus vestibulocochlearis (N. VIII)
|
||||
- Två delar:
|
||||
- Nervus vestibularis
|
||||
- Ganglion Scarpa
|
||||
- Nervus cochlearis
|
||||
- Ganglion spirale
|
||||
- Går in i hjärnstammen
|
||||
- Balans
|
||||
- Kring lateralfåran (perisylviskt)
|
||||
- Hörsel
|
||||
- Lobus temporalis, Heschl’s gyrus
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Läsning / upplägg
|
||||
- Läs kap. 4
|
||||
- Läs kap. 26
|
||||
- Detaljerade målbeskrivningen anger nivå (tenteras)
|
||||
- Bägge böckerna innehåller detaljer som återkommer T2 och T3
|
||||
- Instuderingsfrågor
|
||||
- Modellgenomgång / gruppundervisning
|
||||
- Tag med detaljerade målbeskrivningen
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Tack för uppmärksamheten
|
||||
Anne och Magnus
|
||||
@@ -0,0 +1,42 @@
|
||||
## HISTOLOGI – ÖRAT
|
||||
|
||||
#### Ytteröra
|
||||
Hud med flerskiktat skivepitel, hårfolliklar, talg- och apokrina körtlar; elastiskt brosk i auricula.
|
||||
|
||||
#### Hörselgångens epitel
|
||||
Flerskiktat förhornat skivepitel.
|
||||
|
||||
#### Membrana tympani
|
||||
Yttre lager: skivepitel
|
||||
Mellersta lager: bindväv
|
||||
Inre lager: slemhinneepitel
|
||||
|
||||
#### Mellanörat
|
||||
Slemhinna med enkelt kubiskt eller cylindriskt epitel; hörselben täckta av slemhinna.
|
||||
|
||||
#### Tuba auditiva
|
||||
Respiratoriskt epitel (flerradigt cilierat cylinderepitel med bägarceller).
|
||||
|
||||
#### Benlabyrinten
|
||||
Hålrum i kompakt ben; innehåller perilymfa.
|
||||
|
||||
#### Hinnlabyrinten
|
||||
Epitelklädda gångar och säckar; innehåller endolymfa.
|
||||
|
||||
#### Crista ampullaris
|
||||
Sensoriska hårceller och stödceller; täckta av cupula.
|
||||
|
||||
#### Macula
|
||||
Hårceller täckta av otolitmembran med otoliter (CaCO₃).
|
||||
|
||||
#### Cortiska organet – uppbyggnad
|
||||
Inre och yttre hårceller, pelarceller och stödceller på basilarmembranet.
|
||||
|
||||
#### Mekanotransduktion
|
||||
Böjning av stereocilier → K⁺-inflöde från endolymfa → depolarisation → Ca²⁺-inflöde → neurotransmittorfrisättning.
|
||||
|
||||
#### Stria vascularis
|
||||
Kärlrikt epitel i ductus cochlearis; producerar K⁺-rik endolymfa.
|
||||
|
||||
#### Ganglier
|
||||
Ganglion spirale och Scarpa innehåller bipolära neuron som förmedlar signaler till CNS.
|
||||
@@ -0,0 +1,46 @@
|
||||
### Ytteröra
|
||||
- Hudklätt epitel
|
||||
- Hår, talg- och ceruminalkörtlar i meatus acusticus externus
|
||||
- Brosk (auricula)
|
||||
|
||||
### Trumhinnan (membrana tympani)
|
||||
- Yttre: flerskiktat skivepitel
|
||||
- Mellersta: bindväv (kollagen)
|
||||
- Inre: slemhinneepitel
|
||||
|
||||
### Mellanöra
|
||||
- Slemhinna (enkelt kubiskt/cylindriskt epitel)
|
||||
- Hörselben täckta av slemhinna
|
||||
- Luftfylld hålighet
|
||||
|
||||
### Inneröra – benlabyrint
|
||||
- Omges av kompakt ben
|
||||
- Innehåller **perilymfa**
|
||||
|
||||
### Inneröra – hinnlabyrint
|
||||
- Epitelklädda gångar och säckar
|
||||
- Innehåller **endolymfa**
|
||||
|
||||
### Balansorgan – histologi
|
||||
- **Crista ampullaris**
|
||||
- Sensoriska hårceller
|
||||
- Gelélik cupula
|
||||
- **Macula (utriculus/sacculus)**
|
||||
- Hårceller
|
||||
- Otolitmembran med otoliter (CaCO₃)
|
||||
- Stödceller och sensoriska celler
|
||||
|
||||
### Hörselorgan – histologi
|
||||
- **Cortiska organet**
|
||||
- Inre och yttre hårceller
|
||||
- Stödceller
|
||||
- **Lamina basilaris**
|
||||
- **Membrana tectoria**
|
||||
- **Stria vascularis**
|
||||
- Kärlrikt epitel
|
||||
- Skapar K⁺-rik endolymfa
|
||||
- Spiralganglieceller (ganglion spirale)
|
||||
|
||||
### Nervkoppling
|
||||
- Bipolära neuron i ganglion Scarpa och ganglion spirale
|
||||
- Axon → N. vestibulocochlearis (N. VIII)
|
||||
Reference in New Issue
Block a user