vault backup: 2026-01-08 13:22:37

content/Anatomi & Histologi 2/IRprep/3 - Systema nervosum.md

@@ -9,7 +9,6 @@ Nervsystemet består av grå substans (cellkroppar; neuroner och glia) och vit s
 
 *Bildbeskrivning:* En saggitalsektion, en sidovy av den mänskliga hjärnan, som visar de rostrala delarna av nervsystemet. Cerebrum (storhjärnan), cerebellum (lillhjärnan), corpus callosum och corpus pineale är tydligt markerade. Mellanhjärnan, som kallas truncus encephali, är också illustrerad med sina delar: tegmentum, tectum, pons och medulla oblongata. Thalamus och hypothalamus är markerade som associerade strukturer. Hjärnstammen som består av mesencephalon, pons, medulla oblongata.
 
-FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR
 118 3 SYSTEMA NERVOSUM
 
 Insprängt i och mellan dessa strukturer återfinns de likvorfyllda ventriklarna som tar upp en signifikant del av volymen (två VENTRICULI LATERALES, en medial VENTRICULUS TERTIUS och en kaudal VENTRICULUS QUARTUS samt förbindelser mellan dessa).
@@ -52,7 +51,6 @@ De fyra bilderna visar hur **telencephalon**, **diencephalon**, **mesencephalon*
     *   **metencephalon** (grön, från rhombencephalon)
     *   **myelencephalon** (grön, från rhombencephalon, placerad under metencephalon).
 
-FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR
 3 SYSTEMA NERVOSUM 119
 
 MESENCEPHALON (2) behåller sitt namn under sin utveckling till hjärnblåsa (C) och vidare till hjärnstammens mest rostrala del.
@@ -148,7 +146,6 @@ Ett diagram som visar hjärnans funktionella indelning, med områden färgkodade
 
 **Figur 3.7 Cerebrums vindlingar och fåror med funktionell indelning, vänster sida, lateral vy.**
 
-© FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR
 3 SYSTEMA NERVOSUM 121
 
 **Bildbeskrivning:** En medicinsk illustration av högra hjärnhalvan som visar en sagittal snittvy från insidan. Olika delar av hjärnan är namngivna och färgkodade för att visa deras position och relation till varandra. Hjärnbarken och de inre strukturerna som talamus och limbiska loben är tydligt markerade. Pilarna pekar på specifika gyri (vindlingar) och sulci (fåror) inom hjärnan.
@@ -168,7 +165,7 @@ Utöver den grå substansen i *cortex cerebri* återfinns i cerebrums bas fyra v
 
 NUCLEUS LENTIFORMIS (1) avskiljs till två delar av en vertikal platta axonstråk. Den mediala delen benämns GLOBUS PALLIDUS medan den laterala benämns PUTAMEN. Den sistnämnda går vid dess anteriora slut över i NUCLEUS CAUDATUS (2). Namnet härstammar från dess svansformade utseende och strukturen ligger precis lateralt om thalamus i
 
-© FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR
+
 122 3 SYSTEMA NERVOSUM
 
 Beskrivning av bild: Överst på sidan är en stor illustration av den mänskliga hjärnan sedd från undersidan (inferior vy). Hjärnan är detaljerat ritad och olika delar av den är färgade i vitt, ljusblått, mörkblått och lila. Från dessa delar går svarta linjer ut till textetiketter som identifierar specifika anatomiska strukturer:
@@ -194,8 +191,6 @@ Under den stora bilden finns en mindre illustration av hjärnan, också sedd fr
 
 **Figur 3.10** Insula. Delar av lobus temporalis och lobus parietalis borttagna.
 
-© FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR
-
 **3 SYSTEMA NERVOSUM** 123
 diencephalon samt ventriculus lateralis (lateral ventrikel). Strukturen omnämns ofta som att den har ett huvud, en kropp och en svans. Svansen övergår i CORPUS AMYGDALOIDEUM (3, "AMYGDALA"). Medan amygdala anses vara en del av det limbiska systemet (nedan) betraktas nucleus lentiformis (globus pallidus + putamen) och nucleus caudatus som de basala ganglierna (figur 3.11-3.13).
 
@@ -220,8 +215,6 @@ Notera att nästan alla funktioner använder sig av flera, om inte alla, lober s
 
 \*\*Se limbiska systemet nedan.
 
-FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR
-
 # 3 SYSTEMA NERVOSUM
 
 **Figur 3.11 De basala gangliernas plats i cerebrum.**
@@ -240,7 +233,6 @@ När de basala ganglierna omtalas finns ett flertal parallella terminologier i b
 
 ---
 
-© FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR
 3 SYSTEMA NERVOSUM 125
 
 [En illustration som visar en coronal sektion av den mänskliga hjärnan, uppifrån sedd. Olika delar av hjärnan är noggrant märkta med linjer som pekar från namnen till motsvarande strukturer. Den övre delen visar kortikala gyrusar och sulci, medan de djupare strukturerna inkluderar basala ganglierna, limbiska systemet och delar av diencephalon. Linjer markerar bl.a.: gyrus frontalis superior, gyrus cinguli, nucleus caudatus (caput och cauda), fornix (corpus och pars libera/tecta), nucleus lentiformis (putamen, globus pallidus lateralis och medialis), gyri insulae, claustrum, corpus amygdaloideum, a. communicans posterior, hypothalamus, chiasma opticum, hypophysis, fissura longitudinalis cerebri, corpus callosum, ventriculus lateralis, capsula interna, capsula externa, capsula extrema, commissura anterior, tractus opticus, och gyrus parahippocampalis.]
@@ -255,7 +247,6 @@ från thalamus och lägre nivåer till cortex cerebri samt kortikospinala och ko
 **DET LIMBISKA SYSTEMET**
 Det limbiska systemet är en historisk, funktionell indelning av struk-turer tillhörande cerebrum (gyrus cinguli, hippocampus, amygdala, olfaktorisk bark m.m.), diencephalon (t.ex. hypothalamus) och mesen-cephalon. Namnet härstammar från latinets *limbus* (gräns eller kant) och strukturerna är centrerade kring thalamus. Dessutom bygger indel-ningen på det faktum att flera av dess kortikala strukturer till skillnad från *neocortex* med sina sex cell-lager endast har tre cell-lager, *allocortex*. Strukturerna är inblandade i emotioner, motivation, luktsinne samt
 
-© FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR
 126 3 SYSTEMA NERVOSUM
 inkodning av minnen. För det sistnämnda tros HIPPOCAMPUS (lat. sjöhäst, en del av lobus temporalis) som har förbindelser med stora delar av cerebrum vara central. Strukturen är också viktig för spatiell orientering. CORPUS AMYGDALOIDEUM (lat. mandelkropp), i gyrus parahippocampalis i den mediala temporalloben, är viktig för inlärning och emotioner, särskilt rädsla.
 FORNIX (lat. valv) består av axon som förbinder hippocampus med hypothalamus, ncll. septales och CORPUS MAMILLARE (figurer 3.14-3.15). Corpus mamillare är en rund kärna vid fornix anteriora slut på var sida som tar emot signaler från hippocampus och amygdala och har efferenta kopplingar med thalamus.
@@ -283,7 +274,6 @@ Beskrivning av bild 3.15: En mer detaljerad schematisk illustration av djupare h
 
 Bildtext: Figur 3.15 Fornix och commissura anterior, vy från vänster.
 
-© FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR
 3 SYSTEMA NERVOSUM 127
 STORA FÖRBINDELSER INOM OCH MELLAN HEMISFÄRERNA
 Den största förbindelsen mellan hemisfärerna, CORPUS CALLOSUM ("hjärnbalken" eller den "kolossala kommissuren”), är också den största strukturen av vit substans i CNS. Hundratals miljoner axoner kommunicerar med motsvarande områden i motsatt hemisfär.
@@ -300,7 +290,6 @@ Förbindelser inom hemisfärerna illustreras i figur 3.17. FASCICULUS LONGITUDIN
 
 **Figur 3.17** Förbindelser inom hemisfärerna, vänster hemisfär, lateral vy.
 
-© FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR
 128 3 SYSTEMA NERVOSUM
 
 Figur 3.18 **Thalamus** kärnor och projektioner. Färger indikerar vilka delar av thalamus som kommunicerar med motsvarande delar av cortex. a) Horisontalsnitt, thalamus sinister och cerebrums vänstra hemisfär, b–c) lateral respektive medial vy över thalamus projektionsområden, d) thalamus sinister och thalamus dexter isolerade.
@@ -332,7 +321,7 @@ a
 *   Mitten högra sidan (c): En medial vy av hjärnan som visar samma färgkodade projektionsområden som i (b).
 *   Nedre högra sidan (d): En isolerad, tredimensionell vy av thalamus, både den vänstra (sinister) och den högra (dexter), där olika kärnor är färgkodade för att visa deras position och relation till varandra.
 
-FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR
+
 3 SYSTEMA NERVOSUM 129
 Denna bild visar en sagittalvy av hypotalamus som illustrerar dess olika kärnor och deras relation till adenohypofysen och neurohypofysen. Den övre delen av bilden visar en schematisk teckning av hjärnan där hypotalamus och dess omgivande strukturer är markerade för att visa dess placering och sammankopplingar. Speciella kärngrupper inom hypotalamus och deras respektive funktioner är tydligt namngivna med pilar som pekar från boxar med text till rätt område. De markerade kärnorna är:
 
@@ -372,7 +361,7 @@ Hypophysis och glandula pinealis (inferioposteriort om thalamus; bildar tillsamm
 | Ncl. dorsomedialis          | Magtarmkanalens funktioner                    |
 | Ncl. ventromedialis         | Mättnadskänsla                                |
 
-© FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR
+© 
 # 130 3 SYSTEMA NERVOSUM
 
 ## CEREBELLUM
@@ -392,7 +381,7 @@ Grå substans återfinns förutom i cortex cerebelli i de så kallade djupa kär
 
 TRUNCUS ENCEPHALI (lat. hjärnstam) består av mesencephalon, pons och medulla oblongata (figurer 3.22-3.24). En stor del av volymen utgörs av axoner i de motoriska och sensoriska systemen (t.ex. tractus corticospinalis, lemniscus medialis, tractus spinothalamicus), samt av kranialnervskärnorna och deras axoner. Medvetandegrad, sömncykel, hjärtrytm och andning regleras av neurala nätverk i hjärnstammen.
 
-© FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR
+© 
 ```markdown
 3 SYSTEMA NERVOSUM 131
 
@@ -447,7 +436,7 @@ Från den högra sidan syns:
 
 Figur 3.20 Cerebellum. a) Vermis olika avsnitt, mediansnitt, b) cerebellums anteriora yta efter dissektion av pedunculi cerebellares, anterior vy, c) posteroinferior vy.
 
-© FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR
+© 
 ```
 132 3 SYSTEMA NERVOSUM
 
@@ -497,7 +486,7 @@ Figur 3.20 Cerebellum. a) Vermis olika avsnitt, mediansnitt, b) cerebellums ante
 *   n. spinalis C1, radices anteriores
 *   pyramides, decussatio
 
-© FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR
+© 
 3 SYSTEMA NERVOSUM 133
 
 [En detaljerad illustration av hjärnstammen sedd från sidan, uppdelad i olika anatomiska regioner och nerver som förgrenar sig från den.]
@@ -555,7 +544,7 @@ Figur 3.20 Cerebellum. a) Vermis olika avsnitt, mediansnitt, b) cerebellums ante
 *   -fasciculus cuneatus
 *   -fasciculus gracilis
 
-© FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR
+© 
 # 134 3 SYSTEMA NERVOSUM
 
 ## Mesencephalon
@@ -577,7 +566,7 @@ Mesencephalons grå substans utgörs även av kärnor tillhörande nervi cranial
 *En detaljerad beskrivning av bilden är inte tillgänglig på svenska, men den visar en illustration av Mesencephalon och dess associerade strukturer.*
 *The image shows an anatomical illustration of the human brain, focusing on the mesencephalon (midbrain) and its sub-structures.*
 
-FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR
+
 3 SYSTEMA NERVOSUM 135
 
 **[Bildbeskrivning]**
@@ -595,7 +584,7 @@ Nervus trigeminus (nc. V) framträder ungefär i mellanhöjd på pons laterala v
 
 Pons innehåller dels delar av kranialnervskärnorna för nc. V-VIII (t.ex. sträcker sig trigeminuskärnorna hela vägen från medulla oblongata till mesencephalon), dels det så kallade *pontine respiratory group, PRG*, som reglerar andning, samt kärnor involverade i sömn, blåskontroll och balans med mera.
 
-© FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR
+© 
 # 3 SYSTEMA NERVOSUM
 ## Medulla oblongata
 På ventralsidan av MEDULLA OBLONGATA (förlängda märgen) skådas makroanatomiskt en långsträckt ås belägen medialt, på var sida om mittlinjen. Denna struktur, **PYRAMIS** (pl. *pyramides*), utgörs av axoner i tractus corticospinalis, det vill säga axoner tillhörande övre motorneuron som bildar synapser med nedre motorneuron i medulla spinalis ventralhorn. Lateralt om pyramis ses nervrötterna till n. hypoglossus (nc. XII, nedan) träda fram, och lateralt om dessa **OLIVA**. Denna ovala utbuktning innehåller **NUCLEUS OLIVARIS SUPERIOR** som är involverad i hörselsystemet samt **NUCLEI OLIVARES INFERIORES** som kommunicerar med cerebellum och reglerar inlärning där. Vidare lateralt om oliva ses nervrötterna till nervi craniales IX-XI.
@@ -611,7 +600,7 @@ Kranialnerverna tillhör egentligen det perifera nervsystemet (PNS) men beskrivs
 
 Längst lateralt ligger en somato-afferent kolumn vars neuroner mottar hudsensorik. Medialt om denna ligger en viscero-afferent kolumn som tar emot sensorik från viscerala organ. Vidare medialt återfinns en viscero-efferent kolumn vars celler framför allt innerverar glatt muskulatur och körtlar i det parasympatiska autonoma nervsys-
 
-© FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR
+© 
 Här är texten extraherad från bilden i Markdown-format, med strukturen intakt:
 
 3 SYSTEMA NERVOSUM 137
@@ -642,7 +631,7 @@ Enskilda kranialnerver kan sedan bestå av axoner från en eller flera av dessa
 *   **Smak:** ncc. VII, IX, X
 *   **Salivproduktion:** VII, IX
 
-© FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR
+© 
 138 3 SYSTEMA NERVOSUM
 
 första överblick över kranialnervernas viktigaste funktioner. Nerverna numreras traditionsenligt efter dessas rostrokaudala utträde istället för funktion.
@@ -678,7 +667,7 @@ Till höger, horisontellt placerade från topp till botten:
 * **corpus amygdaloideum**
 * **gyrus parahippocampalis**
 
-©FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR
+©
 3 SYSTEMA NERVOSUM 139
 
 "Diagram föreställande optiska banor och synfält. Överst syns ett "gemensamt synfält", uppdelat i en röd (vänster) och en grön (höger) del. Därunder finns två ögon, vardera med ett "nasalt synfält" (rött) och ett "temporalt synfält" (grönt) visade. Nervbanor utgår från ögonen, de gröna representerar temporala synfält och de röda nasala synfält.
@@ -693,7 +682,7 @@ Figur 3.28 Nervus opticus (nc. II). Schematisk representation av nervus opticus
 
 Med cellkroppar i retina (dess ganglieceller) och axon som löper omslutna av meninges genom canalis opticus till fossa cranii media är N. OPTICUS, nc. II, egentligen inte en kranialnerv. Den har indelats så av historiska skäl men är i strikt bemärkelse del av encephalon på ett sätt som de andra "riktiga" kranielnerverna inte är. I fossa cranii media bildar de CHIASMA OPTICUM ("synnervkorsningen") där fibrer temporalt
 
-© FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR
+© 
 # 140 3 SYSTEMA NERVOSUM
 
 (mot os temporale) om fovea fortsätter ipsilateralt medan fibrer nasalt (mot nasus) om fovea korsar över till kontralaterala sidan. Efter chiasma opticum sker namnbyte till TRACTUS OPTICUS trots att någon synapsbildning inte har skett. De flesta av fibrerna bildar synapser i CORPUS GENICULATUM LATERALE som är en av thalamus kärnor (s. 128 och 133).
@@ -708,7 +697,7 @@ NERVUS VESTIBULOCOCHLEARIS, nc. VIII, (balans och hörsel) utgörs av två nerve
 
 Hörseldelen av nc. VIII består även av axoner från bipolära celler (GANGLION SPIRALE) vars perifera processer kontaktar sinnesceller för hörsel (s. 177) och vars centrala processer (n. cochlearis) löper tillsammans med n. vestibularis genom meatus acusticus internus för att sedan avvika till två nuclei COCHLEARES i medulla oblongata och pons. Notera att även n. facialis (nc. VII) samt a. och v. labyrinthi löper genom samma kanal.
 
-© FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR
+© 
 3 SYSTEMA NERVOSUM 141
 
 **Figurbeskrivning:** En detaljerad diagram över innerörat och dess nervsystem. Bilden visar cochlean (snäckan), vestibularis (balansorganet) samt de relaterade nervganglierna och kärnorna. Pilarna och linjerna pekar på och namnger de olika delarna, som ganglion spirale cochleae, ganglion vestibulare, n. vestibularis, n. cochlearis och n. vestibulocochlearis (nc. VIII). Den nedre delen av bilden visar också de cochleära och vestibulära kärnorna (nucleus cochlearis anterior, lateralis, superior, posterior, inferior och medialis). Texten ”Figur 3.29 Nervus vestibulocochlearis (nc. VIII), superior vy” är placerad bredvid illustrationen. Illustrationen är i en ljusgul/beige färg för de neuralsbanorna och en rosa/grå färg för övriga strukturer, med blåa nervändar som ser ut som bubblor.
@@ -722,7 +711,7 @@ De fem kranialnerver som har rent motorisk funktion är ncc. III, IV, VI, XI, XI
 **Ögonnerverna:** N. oculomotorius, N. trochlearis och N. abducens
 **NERVUS OCULOMOTORIUS**, nc. III, bildas av axoner från flera hjärnstamskärnor. **NUCLEUS NERVI OCULOMOTORII**, i den mest mediala somato-efferenta kolumnen kring acqueductus cerebri i mesencephalon, innerverar tvärstrimmig muskulatur (fyra av de sex musculi externi bulbi oculi, se s. 183). **NUCLEI ACCESSORII NERVI OCULOMOTORII** (Edinger-Westphals kärna) bryter dock mot den generella arkitekturen genom att denna visceroefferenta kärna snarast ligger i samma somato-efferenta kolumn, superiort om nucleus nervi oculomotorii. Axon från den accessoriska kärnan ger parasympatisk aktivering av **GANGLION CILIARE** vars postsynaptiska fibrer kontraherar pupilla och ackomoderar lens enligt s. 182.
 
-© FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR
+© 
 Här är texten i markdown-format, med beskrivningar av bilderna:
 
 142 3 SYSTEMA NERVOSUM
@@ -742,7 +731,7 @@ Alla tre ögonnerver ansvarar även för proprioception i mm. externi bulbi ocul
 
 *(Här skulle en bild av nätverket av nerver runt ögat, sedd från vänster sida, finnas. Bilden visar hur nervus oculomotorius (nc. III), nervus trochlearis (nc. IV) och nervus abducens (nc. VI) förgrenar sig och innerverar de olika ögonmusklerna. Specifika delar av nervsystemet, såsom "radix sensoria (nasociliaris) ganglii ciliaris" och "radix sympathica ganglii ciliaris", tillsammans med "n. oculomotorius (nc. III), r. superior" och "r. parasympathica (oculomotoria) ganglii ciliaris", är också markerade, liksom "n. ciliaris longus" och "nn. ciliares breves". Kärnorna för dessa nerver, som "nucleus accessorius nervi oculomotorii", "nucleus nervi oculomotorii", "nucleus nervi trochlearis", "nucleus nervi abducentis", visas som referenspunkter längre bort från ögat. Kopplingen till "n. opthalmicus (nc. V₁)" är också angiven.)*
 
-FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR
+
 3 SYSTEMA NERVOSUM 143
 
 Nervus accessorius
@@ -753,7 +742,7 @@ NERVUS ACCESSORIUS, nc. XI, definieras som en kranialnerv men är egentligen en
 
 **En detaljerad beskrivning av bilden saknas men visas istället: En anatomisk schematisk teckning som visar kranialnerver, specifikt nervus accessorius (kranialnerv XI) och dess relation till omgivande strukturer. Teckningen presenterar en främre vy av nacken och övre bröstryggen, där benstrukturer som kotor och kraniebasen är synliga i en neutral färg. Stora muskler som m. sternocleidomastoideus och m. trapezius är bortskurna eller delvis borttagna för att exponera djupare strukturer. Nervus accessorius avbildas med sina kraniala och spinala rötter, som möts och löper genom foramen magnum. Nerven fortsätter sedan ut genom foramen jugulare, tillsammans med nervus vagus (kranialnerv X). Grenar från nervus accessorius och cervikala nerver (C2, C3, C4) visas innervtera relevanta muskler.**
 
-© FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR
+© 
 
 Figur 3.31 Nervus accessorius (nc. XI), anterior vy, m. sternocleidomastoideus avklippt och m. trapezius till större delen borttagen.
 144
@@ -770,7 +759,7 @@ NERVUS HYPOGLOSSUS, nc. XII, är den enda kranialnerven från medulla oblongata
 
 Figur 3.32 Nervus hypoglossus (nc. XII), schematiskt mediansnitt, vy från vänster.
 
-© FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR
+© 
 
 # DE FYRA BLANDADE KRANIALNERVERNA
 
@@ -793,7 +782,7 @@ Från GANGLION TRIGEMINALE avgår n. trigeminus i tre stora grenar:
 N. ophthalmicus innerverar hud och membran i ansiktet ovan ögon-höjd (inklusive näsrygg och cornea, samt anterior och supratentoriell dura mater). N. maxillaris innerverar framför allt hud och membran i ansiktet mellan ögon och mun (samt dura mater i anteriora fossa cranii media). N. mandibularis slutligen innerverar den inferiora tandraden,
 
 ---
-© FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR
+© 
 146
 3 SYSTEMA NERVOSUM
 
@@ -805,7 +794,7 @@ Den motoriska roten löper inferiort om ganglion trigeminale, blandar sig med n.
 
 **Figur 3.33** En detaljerad illustration från sidan av ett mänskligt huvud som visar trigeminusnerven (Nervus trigeminus, nc. V) och dess förgreningar. Illustrationen visar olika delar av nervsystemet, såsom kärnor i hjärnstammen och nervbanor som sträcker sig genom ansiktet och käken. Nerver som *n. ophthalmicus (V1)* syns övre delen av ansiktet, *n. maxillaris (V2)* i mitten, och *n. mandibularis (V3)* i underkäken. Ganglion och olika nervgrenar som **ganglion ciliare**, **n. infraorbitalis**, **n. lingualis**, **n. alveolaris inferior**, och **ganglion submandibulare** är tydligt märkta. Bilden ger en översikt över hur trigeminusnerven är strukturerad och var dess olika grenar befinner sig anatomiskt.
 
-FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR
+
 # 3 SYSTEMA NERVOSUM 147
 
 Bildbeskrivning: En medicinsk illustration visar nervus facialis (ansiktsnerven) och dess grenar i en lateral vy av vänster sida av huvudet. Centralt syns ansiktsnerven och dess förgreningar som når olika delar av ansiktet. Flera nervbanor är markerade med text.
@@ -843,7 +832,7 @@ Den största komponenten är den blandat somatiska och motoriska med ursprung i
 
 Övriga tre divisioner har sina kärnor i medulla oblongata och löper i en del av n. facialis, benämnd n. intermedius. En visceromotorisk komponent med ursprung i NUCLEUS SALIVATORIUS SUPERIOR löper via n. petrosus major respektive chorda tympani till tår- och salivkörtlar. De två sensoriska divisionerna utgörs av axoner från bipolära neuron i GANGLION GENICULI. Smakafferenter från tungans främre två tredjedelar
 
-© FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR
+© 
 148 3 SYSTEMA NERVOSUM
 
 samt palatum molle löper via chorda tympani till NUCLEI TRACTUS SOLI-TARII, medan somatisk sensorik kring ytterörat förmedlas till nucleus spinalis nervi trigemini (trots namnet mottar celler här alltså även information från andra kranialnerver). Den sensoriska innerveringen kring ytterörat betraktas ofta som insignifikant.
@@ -876,7 +865,7 @@ De anatomiska strukturerna som visas och pekas ut med etiketter är:
 
 Illustrationen visar flera nervgrenar med tunna linjer, kärnor som skissade strukturer i hjärnan, och ganglier som små ovala eller runda strukturer längs nervbanorna. Skelettdelar av kraniet och käken är skissade i grått för anatomisk orientering. Färger används för att skilja på olika nervstrukturer, exempelvis röda linjer för några nervbanor och blåvita för andra kärnor.
 
-© FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR
+© 
 ### 3 SYSTEMA NERVOSUM 149
 
 spottkörteln gl. parotidea efter omkoppling i ganglion oticum, medan axoner från NUCLEUS AMBIGUUS (somatisk efferent) innerverar en enda muskel, m. stylopharyngeus.
@@ -900,7 +889,7 @@ Samtliga fyra kärnor relaterade till n. vagus återfinns i medulla oblongata oc
 
 Nervens mycket stora antal förgreningar beskrivs inte i detalj här.
 
-_FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR_
+__
 
 150 3 SYSTEMA NERVOSUM
 
@@ -951,7 +940,7 @@ Figur 3.36 Nervus
 vagus (nc. X), schematisk
 representation.
 
-© FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR
+© 
 3 SYSTEMA NERVOSUM 151
 
 * **Funktion**: smak, sväljrörelser, talmotorik, lyfter gommen, visceral afferens och efferens.
@@ -988,10 +977,10 @@ Tabell 3.3 Sammanfattning nervi craniales.
 
 Notera hur nära ncl tractus solitarii, ncl ambiguus och ncc vestibulare ligger varandra. Samförekomst av symptom kan ge mycket precis skadelokalisation.
 
-© FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR
+© 
 # 3 SYSTEMA NERVOSUM
 
-`En detaljerad medicinsk illustration som visar en schematisk representation av kranialnerverna III-XII i medialplanet (a) och i posterior vy (b). Bilden är en utsnittad del av en medicinsk lärobokssida, med en sidrubrik "152 3 SYSTEMA NERVOSUM" i övre vänstra hörnet och "FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR" längst ner till höger. Texten beskriver olika nervstrukturer. Färgade linjer representerar nervbanor som strålar ut från olika kärnor i hjärnstammen.`
+`En detaljerad medicinsk illustration som visar en schematisk representation av kranialnerverna III-XII i medialplanet (a) och i posterior vy (b). Bilden är en utsnittad del av en medicinsk lärobokssida, med en sidrubrik "152 3 SYSTEMA NERVOSUM" i övre vänstra hörnet och "" längst ner till höger. Texten beskriver olika nervstrukturer. Färgade linjer representerar nervbanor som strålar ut från olika kärnor i hjärnstammen.`
 
 ```
 | Struktur på vänster sida av bilden (a)           | Struktur på höger sida av bilden (a)               |
@@ -1050,7 +1039,7 @@ Nuclei craniales III-XII, schematisk representation i a) medianplanet och b) pos
 **Allmänna anteckningar:**
 
 *   **SYSTEMA NERVOSUM** och sidnummer **153** är placerade i övre högra hörnet.
-*   "© FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR" står i sidfoten.
+*   "© " står i sidfoten.
 154 3 SYSTEMA NERVOSUM
 
 ### MEDULLA SPINALIS OCH BANSYSTEM
@@ -1071,7 +1060,7 @@ Brevid varje segmente ser man en rad med romerska siffror som indikerar position
 
 Figur 3.38 Medulla spinalis uppdelning i segment, transversalsnitt.
 
-© FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR
+© 
 3 Systema Nervosum 155
 
 förstoringar benämns INTUMESCENTIA CERVICALIS (C3-T2) respektive INTUMESCENTIA LUMBOSACRALIS (T11-S3). Övriga viktiga landmärken är dels FISSURA MEDIANA ANTERIOR, en fåra på ventralissidan, vari a. spinalis anterior löper, dels CONUS MEDULLARIS, det konformade slutet av medulla spinalis innan cauda equina tar vid.
@@ -1084,7 +1073,7 @@ Där nerverna utträder från ryggmärgen benämns "nervrötterna" RADIX VENTRAL
 
 SUBSTANTIA ALBA (vit substans) omger den grå och utgörs till större delen av de långa bansystemen. En kliniskt viktig kunskap gällande dessa är att veta om och på vilken nivå axoner i bansystemet korsar medellinjen. Notera att namnen anger från vilken struktur axonerna härstammar och var de terminerar. Notera även att de flesta har inverterade motsvarigheter (t.ex. tractus spintotectalis och tractus tectospinalis). Nedan följer en beskrivning som utgår i bansystemens funktion, men makroanatomiskt talar vi också om FUNICULUS ANTERIOR, LATERALIS och POSTERIOR som enkom beskriver den främre, laterala och bakre vita substansen.
 
-© FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR
+© 
 156 3 SYSTEMA NERVOSUM
 
 Här finns en bild som visar tvärsnitt av ryggmärgen på tre olika nivåer: a) cervikal del, b) thorakal del, och c) lumbal del. Varje sektion är märkt med olika anatomiska strukturer.
@@ -1139,7 +1128,7 @@ Afferenta bansystem
 
 Afferenta bansystem illustreras i (figurer 3.40-3.42). TRACTUS SPINO- THALAMICUS LATERALIS består av axoner som förmedlar information om smärta, klåda och temperatur (även grov känslosensorik genom TRACTUS SPINOTHALAMICUS ANTERIOR) till thalamus och vidare till cortex cerebri. TRACTUS SPINORETICULARIS (inte illustrerad) når formatio reticularis och bidrar till att man blir alert som respons på smärtfulla stimuli. TRACTUS SPINOTECTALIS (fibrer blandade med tractus spintohalamicus anterior) terminerar i tectum. En känd funktion är att signalering i detta ban- system leder till att colliculi superiores i tectum orienterar ögonen mot plötsliga externa stimuli. TRACTUS SPINOOLIVARIS förmedlar propriocep- tion till nuclei olivares och vidare till bland annat cerebellum. Dessa
 
-© FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR
+© 
 
 3 SYSTEMA NERVOSUM 157
 
@@ -1151,7 +1140,7 @@ _En översiktlig bild av de sensoriska bansystemen för huden, som sträcker sig
 
 **Figur 3.41** Bansystem för hudsensorik, schematisk representation. Grön färg indikerar bansystem som förmedlar information om smärta, klåda, temperatur och grov sensorik. Blå färg indikerar bansystem som förmedlar finare känsel (stereognosis).
 
-© FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR
+© 
 158
 3 SYSTEMA NERVOSUM
 <!-- En schematisk illustration som visar bansystem för proprioception. I den övre mitten finns en sektionsvy av hjärnan som visar cerebellum (lillhjärnan) och dess pedunklar. Från cerebellum sträcker sig nervbanor nedåt mot ryggmärgen. Till vänster om ryggmärgen, på ungefär samma horisontella nivå, är en muskel avbildad (märkt "muskel"). Nervfibrer från muskeln går in i ryggmärgen via en dorsalrot (märkt "ganglion sensorium nervi spinalis" och "n. spinalis"), passerar "cornu anterius" och ansluter till "nucleus thoracicus posterior". Nervtrådar från denna kärna och andra delar av ryggmärgen (märkt "tractus spinocerebellaris posterior" och "tractus spinocerebellaris anterior") fortsätter uppåt mot hjärnan. En bana ("tractus spinoolivaris") går mot hjärnstammen. Nervbanorna visualiseras som linjer som förbinder olika strukturer, och deras korsningar och förlopp är tydligt markerade. Begrepp som "pedunculus cerebellaris superior", "vermis cerebelli", "pedunculus cerebellaris inferior" är märkta i relation till cerebellum. -->
@@ -1160,7 +1149,7 @@ banor formar tillsammans det så kallade anterolaterala systemet (varav en del n
 
 TRACTUS SPINOCEREBELLARIS ANTERIOR respektive POSTERIOR förmedlar proprioception till ipsilaterala cerebellum. Axonerna i tractus spino- cerebellaris posterior korsar inte över alls, medan de i tractus spino- cerebellaris anterior korsar över till kontralaterala sidan på spinal nivå och sedan korsar över igen på hjärnstamsnivå för att terminera i den ipsilaterala sidan av cerebellum.
 
-©FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR
+©
 3 SYSTEMA NERVOSUM 159
 
 De tidigare nämnda fasciculus cuneatus och fasciculus gracilis ("dorsalkolumnen”) förmedlar både proprioception och stereognosis (precis taktil känsel, förmågan att känna form, textur, storlek m.m.). Överkorsning sker i hjärnstammen efter synaps i nucleus cuneatus (övre kroppshalvan) respektive gracilis (nedre kroppshalvan). Kom dock ihåg att en del taktil (grov) känsel förmedlas genom det direkt överkorsande anterolaterala bansystemet.
@@ -1194,7 +1183,7 @@ Följande strukturer och banor är markerade med textetiketter och pilar:
 *   **tractus vestibulospinalis**
 *   **tractus tectospinalis**
 
-FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR
+
 De kortikobulbära fibrerna korsar över precis innan de når sitt mål i hjärnstammen. Cirka 80 procent av fibrerna i `tracti corticospinales` korsar över i `medulla oblongatas decussatio pyramidum` (dessa formar den större delen av `tractus corticospinalis lateralis`), medan cirka 10 procent fortsätter ner på samma sida i den laterala banan. Resterande fibrer formar `tractus corticospinalis anterior` och korsar över i `medulla spinalis` på den nivå de kontaktar neuron i ventralhornet.
 
 **TRACTUS RUBROSPINALIS** består av axoner med ursprung i `nucleus ruber`. Bansystemet, litet till storleken, bidrar till motorisk kontroll av den övre extremiteten. Överkorsning sker i `mesencephalon` där `nucleus ruber` är belägen.
@@ -1236,7 +1225,7 @@ Efter falx cerebri är TENTORIUM CEREBELLI (lat. tentorium, tält) den största
 
 FALX CEREBELLI liknar falx cerebri och separerar på samma vis cerebellums hemisfärer medan DIAPHRAGMA SELLAE bildar ett tak över hypophysis vars infundibulum penetrerar duplikaturen.
 
-FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR
+
 162 3 SYSTEMA NERVOSUM
 
 **(Bildbeskrivning):** En schematisk illustration av hjärnans och kraniumets interna strukturer, med fokus på de venösa bihålorna (sinus) och durabladsstrukturer. Bilden visar en sagittal sektion av huvudet där skallen är antydd som en yttre linje. Inuti skallen syns hjärnan, och de olika durabladsveckningarna samt de anslutna venösa bihålorna är tydligt märkta. De venösa bihålorna är markerade med blå linjer. Några av de namngivna strukturerna inkluderar:
@@ -1261,7 +1250,7 @@ FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR
 Durabladen separeras också från varandra av stora venösa utrymmen _(sinus)_ vari encephalons stora vener tömmer sig. Dessa beskrivs i kapitel 10, Systema cardiovasculare (s. 235).
 Den mellersta kärlfria hinnan, ARACHNOIDEA MATER, får sitt namn från nätliknande förbindelser med den innersta hinnan PIA MATER. Dessa båda har gemensamt embryonalt ursprung. Arachnoidea mater är inte förankrat vid dura mater men pressas mot denna av likvor som fyller utrymmet SPATIUM SUBARACHNOIDEUM mellan arachnoidea och pia mater. Denna konstruktion fungerar som en stötdämpare för nervvävnaden som delvis ”flyter” i likvor (se Likvorrum, nedan). Pia mater ligger an mot hjärnans och hjärnstammens yta medan det yttre skiktet av arachnoidea mater ligger an mot dura maters inre yta. På vissa platser kommer därför spatium subarachnoideum att vara relativt sett större vilket ger upphov till de så kallade subaraknoidala cisternerna (figur 3.46). CISTERNA CEREBELLOMEDULLARIS POSTERIOR (även omtalad som CISTERNA MAGNA), belägen mellan cerebellum och medulla oblongata, är den största av cisternerna och unik bland dessa genom sina kommunikationskanaler med ventriculus quartus (nedan). Två andra stora cisterner är CISTERNA PONTOCEREBELLARIS ventralt om inferiora pons och CISTERNA INTERPEDUNCULARIS mellan storhjärnans pedunculi (ovan).
 
-© FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR
+© 
 # 3 SYSTEMA NERVOSUM 163
 
 [En detaljerad ritning av hjärnans ventrikelsystem och omgivande strukturer. Ritningen visar olika delar av hjärnan och hur de relaterar till vätskefyllda rum.
@@ -1288,7 +1277,7 @@ Två stora VENTRICULI LATERALES, en i varje hemisfär (figurer 3.48–3.49), dr
 
 Inferiort smalnar ventrikeln av till CANALIS CENTRALIS som löper centralt i caudala medulla oblongata och medulla spinalis. De tre andra
 
-© FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR
+© 
 **164 3 SYSTEMA NERVOSUM**
 
 En detaljerad beskrivning av en bild som illustrerar likvorcirkulationen och hjärnventriklarna. Bilden är uppdelad i två huvuddelar.
@@ -1346,7 +1335,7 @@ Delar som visas på höger sida av ventrikelsystemet:
 
 öppningarna låter likvor passera till spatium subarachnoideum. **APERTURA MEDIANA VENTRICULI QUARTI** (även kallad *foramen Magendie*) och de två **APERTURAE LATERALES VENTRICULI QUARTI** (även kallade *foramina Luschkae*) öppnar alla till cisterna cerebellomedullaris. Produktionen av likvor är konstant. Cirkulation sker genom att likvorn, som bildats från blod, också dräneras till kärlträdet. **GRANULATIONES ARACHNOIDEAE** är utvidningar av arachnoidea mater som sticker in i sinus sagittalis superior genom vilka likvor förs till det venösa systemet.
 
-© FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR
+© 
 3 SYSTEMA NERVOSUM 165
 
 Det finns en skiss av hjärnan från en posteriör vy. Bilden visar huvudsakligen ventrikelsystemet i hjärnan.
@@ -1388,7 +1377,7 @@ De olika delarna som markeras i skissen är:
 * area postrema
 
 Figur 3.50 Cirkumventrikulära organ, schematisk representation.
-© FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR
+© 
 # 166 3 SYSTEMA NERVOSUM
 
 En känd funktion för area postrema är att dess kemoreceptorer kan detektera toxiner och framkalla en kräkreflex. I ventriculus tertius anteriora vägg återfinns ORGANUM VASCULOSUM LAMINAE TERMINALIS som framför allt bidrar till att reglera kroppens vätskebalans.
@@ -1406,7 +1395,7 @@ På var sida columna vertebralis ligger TRUNCUS SYMPATHICUS, en kedja av kommuni
 GANGLION CERVICALE SUPERIUS, MEDIUM OCH INFERIORIS följs av tolv GANGLIA THORACICA. Det nedre halsgangliet är sammanvuxet med det översta eller de två översta torakalganglierna till GANGLION CERVICOTHORACICUM (kallas även GANGLION STELLATUM). På lumbal och sakralnivå benämns ganglierna GANGLIA LUMBALIA OCH GANGLIA SACRALES. Truncus sympathicus dx och sin möts anteriort om coccyx i GANGLION IMPAR.
 
 ---
-©FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR
+©
 3 SYSTEMA NERVOSUM 167
 
 **Image Description:** En detaljerad schematisk representation av det mänskliga nervsystemet, med fokus på somatiska och viscerala nervplexor. Bilden visar en central kolumn bestående av ryggmärgssegment från halskotpelaren (C1) ner till sakrala kotor (S5), med nerver som förgrenar sig ut från varje segment. Till vänster om kolumnen finns beskrivningar av olika plexor och nervgrupper kopplade till dessa segment. Till höger illustreras det sympatiska och parasympatiska nervsystemets kopplingar till organ som hjärta, lungor och mag-tarmkanalen. Linjer och punkter används för att indikera innervation och nervbanor, med distinktion mellan olika nervfibergrupper. Textetiketter förklarar specifika nervstrukturer och deras funktionella relationer.
@@ -1450,14 +1439,14 @@ GANGLION CERVICALE SUPERIUS, MEDIUM OCH INFERIORIS följs av tolv GANGLIA THORAC
 och viscerala nervplexa,
 schematisk representation.
 
-© FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR
+© 
 168 3 SYSTEMA NERVOSUM
 
 *(En bild som visar en schematisk illustration av det perifera nervsystemet hos en människa. Personen är avbildad framifrån (anterior vy) och en sektion visar även från baksidan (posterior vy). Flertalet nerver är namngivna och kopplade till respektive del av kroppen de innerverar. Nervsystemet är markerat i gult mot en ljus bakgrund. Kroppens segment är också numrerade (t.ex. C4, T1, L1, S2).)*
 
 Figur 3.52 Perifera nerver, a) anterior vy, b) posterior vy.
 
-©FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR
+©
 3 SYSTEMA NERVOSUM 169
 
 **Bildbeskrivning:** Bilden visar en anatomisk illustration av det mänskliga nervsystemet från baksidan (ryggen). Kroppen är avbildad schematiskt med nerverna utritade som linjer. De olika nervgrenarna är märkta med sina latinska namn och kopplade till motsvarande nervrötter i ryggraden. Nerverna som visas täcker nacke, axlar, armar, bål, höfter och ben. En lista med nervnamn och tillhörande ryggradsområden (som C2,3 för halsryggen, T1,2 för bröstryggen och S1,2,3 för sakralryggen) är placerad till vänster om kroppen.
@@ -1487,7 +1476,7 @@ Figur 3.52 Perifera nerver, a) anterior vy, b) posterior vy.
 *   n. plantaris lateralis (yttre fotsulenerven)
 *   n. plantaris medialis (inre fotsulenerven)
 
-© FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR
+© 
 # 170 3 SYSTEMA NERVOSUM
 
 Här återfinns en detaljerad schematisk illustration av det autonoma nervsystemet, som visar dess uppdelning i sympatiska och parasympatiska delar och hur de innerverar olika organ i kroppen. Illustrationen är centrerad kring en stiliserad representation av en mänsklig kropp med fokus på hjärnan, ryggraden, och inre organ.
@@ -1524,7 +1513,7 @@ Här återfinns en detaljerad schematisk illustration av det autonoma nervsystem
 
 **Figur 3.53 Divisio autonomica, schematisk representation.**
 
-© FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR
+© 
 3 SYSTEMA NERVOSUM 171
 
 För den sympatiska innervationen av vissa organ, fram för allt av magtarmkanalen, sker ingen omkoppling mellan pre- och postsynaptiska neuron i truncus sympaticus. Där fortsätter de presynaptiska neuronens axoner från truncus sympaticus som specialiserade sympatiska nerver (nn. splanchnici) till så kallade prevertebrala ganglier (GANGLIA COELIACA, GANGLION MESENTERICUM SUPERIUS, GANGLION MESENTERICUM INFE-RIUS) belägna på bukaorta i anslutning till dess stora avgångar.
@@ -1537,4 +1526,4 @@ Relevanta enskilda nerver och nervflätor beskrivs i motsvarande kapitel.
 
 *En bild av en kvadratisk ikon med en inåtriktad pil upptill till höger, som pekar på texten "Övningar Kapitel 3".*
 
-© FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR
+© 

content/Anatomi & Histologi 2/IRprep/Begrepp.md

@@ -0,0 +1,431 @@
+öga;övergripande;palpebrae
+öga;övergripande;conjunctiva
+öga;övergripande;sclera
+öga;övergripande;choroidea
+öga;övergripande;retina
+öga;övergripande;corpus vitreum
+
+öga;yttersta lagret;sclera
+öga;yttersta lagret;cornea
+
+öga;mellersta lagret;choroidea
+öga;mellersta lagret;corpus ciliare
+öga;mellersta lagret;processus ciliares
+öga;mellersta lagret;lens
+öga;mellersta lagret;iris
+öga;mellersta lagret;pupilla
+öga;mellersta lagret;corpus vitreum
+öga;mellersta lagret;retina
+
+öga;innersta lagret;retina
+öga;innersta lagret;papilla
+öga;innersta lagret;discus opticus
+öga;innersta lagret;macula lutea
+öga;innersta lagret;fovea centralis
+öga;innersta lagret;retinas histologiska lager
+öga;innersta lagret;retinas celltyper
+öga;innersta lagret;nervus opticus
+
+öga;synbanor;nervus opticus
+öga;synbanor;chiasma opticum
+öga;synbanor;tractus opticus
+öga;synbanor;radiatio optica
+öga;synbanor;synkortex
+
+öra;ytteröra;auricula
+öra;ytteröra;meatus acusticus externus
+
+öra;mellanöra;membrana tympani
+öra;mellanöra;malleus
+öra;mellanöra;incus
+öra;mellanöra;stapes
+öra;mellanöra;fenestra ovalis
+öra;mellanöra;fenestra vestibularis
+öra;mellanöra;fenestra rotunda
+öra;mellanöra;fenestra cochlearis
+öra;mellanöra;tuba auditiva
+
+öra;inneröra översikt;benlabyrint
+öra;inneröra översikt;hinnlabyrint
+öra;inneröra översikt;canalis semicircularis
+öra;inneröra översikt;vestibulum
+öra;inneröra översikt;cochlea
+
+öra;balans;ductus semicircularis
+öra;balans;ampulla
+öra;balans;crista ampullaris
+öra;balans;utriculus
+öra;balans;sacculus
+öra;balans;macula
+öra;balans;ganglion scarpae
+öra;balans;nervus vestibularis
+öra;balans;centrala balansbanor
+öra;balans;balanscentrum
+öra;balans;cerebellum
+
+öra;hörsel;ductus cochlearis
+öra;hörsel;scala vestibuli
+öra;hörsel;scala media
+öra;hörsel;scala tympani
+öra;hörsel;lamina basilaris
+öra;hörsel;stria vascularis
+öra;hörsel;cortiska organet
+öra;hörsel;membrana tectoria
+öra;hörsel;ganglion spirale
+öra;hörsel;nervus cochlearis
+öra;hörsel;centrala hörselbanor
+öra;hörsel;hörselcentrum
+öra;balans;vestibulariskärnor
+öra;balans;superiora vestibulariskärnan
+öra;balans;mediala vestibulariskärnan
+öra;balans;laterala vestibulariskärnan
+öra;balans;inferiora vestibulariskärnan
+öra;balans;vestibulospinala banor
+öra;balans;vestibulo-okulära reflexbanor
+öra;balans;mediala longitudinella fascikeln
+öra;balans;thalamus
+öra;balans;vestibulära cortexområden
+
+öra;hörsel;cochleariskärnor
+öra;hörsel;ventrala cochleariskärnan
+öra;hörsel;dorsala cochleariskärnan
+öra;hörsel;corpus trapezoideum
+öra;hörsel;oliva superior
+öra;hörsel;laterala lemnisken
+öra;hörsel;colliculus inferior
+öra;hörsel;corpus geniculatum mediale
+öra;hörsel;radiatio acustica
+öra;hörsel;primära hörselkortex
+
+```
+nervsystem;övergripande;CNS
+nervsystem;övergripande;PNS
+nervsystem;övergripande;afferens
+nervsystem;övergripande;efferens
+nervsystem;övergripande;integration
+nervsystem;övergripande;somatiskt nervsystem
+nervsystem;övergripande;visceralt nervsystem
+nervsystem;övergripande;autonoma nervsystemet
+
+nervsystem;neuronets uppbyggnad;soma
+nervsystem;neuronets uppbyggnad;nucleus
+nervsystem;neuronets uppbyggnad;nucleolus
+nervsystem;neuronets uppbyggnad;nissl-substans
+nervsystem;neuronets uppbyggnad;dendrit
+nervsystem;neuronets uppbyggnad;dendritic spine
+nervsystem;neuronets uppbyggnad;axon
+nervsystem;neuronets uppbyggnad;axonkägla
+nervsystem;neuronets uppbyggnad;axonterminal
+nervsystem;neuronets uppbyggnad;synaps
+nervsystem;neuronets uppbyggnad;myelin
+nervsystem;neuronets uppbyggnad;retrograd axonal transport
+nervsystem;neuronets uppbyggnad;anterograd axonal transport
+
+nervsystem;neurontyper;multipolära neuron
+nervsystem;neurontyper;bipolära neuron
+nervsystem;neurontyper;pseudounipolära neuron
+nervsystem;neurontyper;motoriska neuron
+nervsystem;neurontyper;sensoriska neuron
+nervsystem;neurontyper;interneuron
+
+nervsystem;synaps;presynaptiskt neuron
+nervsystem;synaps;postsynaptiskt neuron
+nervsystem;synaps;synaptisk klyfta
+nervsystem;synaps;vesikel
+nervsystem;synaps;transmittorsubstans
+nervsystem;synaps;receptor
+
+nervsystem;gliaceller;schwannceller
+nervsystem;gliaceller;satellitceller
+nervsystem;gliaceller;oligodendrocyter
+nervsystem;gliaceller;astrocyter
+nervsystem;gliaceller;microglia
+nervsystem;gliaceller;ependymceller
+```
+
+storhjärna;allmän anatomi;hemispherium cerebri
+storhjärna;allmän anatomi;fissura longitudinalis cerebri
+storhjärna;allmän anatomi;fissura transversa cerebri
+storhjärna;allmän anatomi;ventriculus lateralis I
+storhjärna;allmän anatomi;ventriculus lateralis II
+
+storhjärna;cortex cerebri;gyri
+storhjärna;cortex cerebri;sulci
+storhjärna;cortex cerebri;gyrus precentralis
+storhjärna;cortex cerebri;gyrus postcentralis
+storhjärna;cortex cerebri;sulcus centralis
+storhjärna;cortex cerebri;sulcus lateralis
+storhjärna;cortex cerebri;lobus frontalis
+storhjärna;cortex cerebri;lobus parietalis
+storhjärna;cortex cerebri;uncus
+storhjärna;cortex cerebri;lobus temporalis
+storhjärna;cortex cerebri;lobus occipitalis
+storhjärna;cortex cerebri;insula
+
+storhjärna;funktionella centra;motorik
+storhjärna;funktionella centra;somatosensorik
+storhjärna;funktionella centra;hörsel
+storhjärna;funktionella centra;lukt
+storhjärna;funktionella centra;smak
+storhjärna;funktionella centra;balans
+storhjärna;funktionella centra;syn
+storhjärna;funktionella centra;högre kognitiva funktioner
+storhjärna;funktionella centra;limbiska funktioner
+
+storhjärna;histologi cortex;lamina molecularis
+storhjärna;histologi cortex;lamina granularis externa
+storhjärna;histologi cortex;lamina pyramidalis externa
+storhjärna;histologi cortex;lamina granularis interna
+storhjärna;histologi cortex;lamina pyramidalis interna
+storhjärna;histologi cortex;lamina multiformis
+
+storhjärna;substantia alba;associationsbanor
+storhjärna;substantia alba;fasciculi
+storhjärna;substantia alba;commissurbanor
+storhjärna;substantia alba;corpus callosum
+storhjärna;substantia alba;projektionsbanor
+storhjärna;substantia alba;capsula interna
+storhjärna;substantia alba;pyramidbanan
+storhjärna;substantia alba;baksträngsbanan
+storhjärna;substantia alba;spinothalamiska banan
+
+storhjärna;nuclei basales;nucleus caudatus
+storhjärna;nuclei basales;nucleus lentiformis
+storhjärna;nuclei basales;putamen
+storhjärna;nuclei basales;globus pallidus
+storhjärna;nuclei basales;striatum
+
+diencephalon;thalamus;thalamus
+diencephalon;thalamus;thalamiska kärnor
+diencephalon;thalamus;afferenta banor
+diencephalon;thalamus;efferenta banor
+diencephalon;thalamus;metathalamus
+diencephalon;thalamus;tredje ventrikeln
+
+diencephalon;hypothalamus;hypothalamus
+diencephalon;hypothalamus;hypothalamiska kärnor
+diencephalon;hypothalamus;corpora mammillaria
+diencephalon;hypothalamus;hypophysis
+diencephalon;hypothalamus;tredje ventrikeln
+
+diencephalon;epithalamus;epithalamus
+diencephalon;epithalamus;corpus pineale
+
+diencephalon;subthalamus;subthalamus
+diencephalon;subthalamus;nucleus subthalamicus
+
+diencephalon;limbiska systemet;hippocampus
+diencephalon;limbiska systemet;nucleus amygdaloideus
+diencephalon;limbiska systemet;amygdala
+diencephalon;limbiska systemet;gyrus cinguli
+diencephalon;limbiska systemet;fornix
+diencephalon;limbiska systemet;corpora mammillaria
+
+
+
+```
+truncus encephali;allmän anatomi;vit substans
+truncus encephali;allmän anatomi;banor
+truncus encephali;allmän anatomi;grå substans
+truncus encephali;allmän anatomi;kranialnervskärnor
+truncus encephali;allmän anatomi;formatio reticularis
+truncus encephali;allmän anatomi;övriga kärnor
+
+truncus encephali;mesencephalon;crus cerebri
+truncus encephali;mesencephalon;pedunculus cerebri
+truncus encephali;mesencephalon;substantia nigra
+truncus encephali;mesencephalon;nucleus ruber
+truncus encephali;mesencephalon;aqueductus cerebri
+truncus encephali;mesencephalon;periaqueductal grey
+truncus encephali;mesencephalon;colliculus superior
+truncus encephali;mesencephalon;colliculus inferior
+
+truncus encephali;pons;nuclei pontis
+truncus encephali;pons;cerebellära banor
+
+truncus encephali;medulla oblongata;nucleus olivaris
+truncus encephali;medulla oblongata;oliva
+truncus encephali;medulla oblongata;decussatio pyramidum
+truncus encephali;medulla oblongata;pyramis
+truncus encephali;medulla oblongata;andningscentrum
+truncus encephali;medulla oblongata;blodtryckscentrum
+truncus encephali;medulla oblongata;hjärtfrekvenscentrum
+
+truncus encephali;neuromodulatoriska bansystem;locus coeruleus
+truncus encephali;neuromodulatoriska bansystem;nucleus raphe
+truncus encephali;neuromodulatoriska bansystem;ventral tegmental area
+truncus encephali;neuromodulatoriska bansystem;substantia nigra
+truncus encephali;neuromodulatoriska bansystem;ponto-mesencephala komplexet
+truncus encephali;neuromodulatoriska bansystem;nuclei septi
+truncus encephali;neuromodulatoriska bansystem;nuclei basales
+```
+
+cerebellum;allmän anatomi;hemispherium cerebelli
+cerebellum;allmän anatomi;vermis
+cerebellum;allmän anatomi;nuclei cerebelli
+
+cerebellum;cortex cerebelli;folia
+cerebellum;cortex cerebelli;fissurae
+cerebellum;cortex cerebelli;lobi
+cerebellum;cortex cerebelli;lamina molecularis
+cerebellum;cortex cerebelli;purkinjecellslagret
+cerebellum;cortex cerebelli;lamina granularis
+
+cerebellum;cortex cerebelli;stjärnceller
+cerebellum;cortex cerebelli;korgceller
+cerebellum;cortex cerebelli;purkinjeceller
+cerebellum;cortex cerebelli;golgiceller
+cerebellum;cortex cerebelli;kornceller
+cerebellum;cortex cerebelli;bergmannglia
+
+cerebellum;substantia alba;arbor vitae
+cerebellum;substantia alba;pedunculi cerebellares
+
+cerebellum;nuclei cerebelli;nucleus dentatus
+cerebellum;nuclei cerebelli;nucleus emboliformis
+cerebellum;nuclei cerebelli;nucleus globosus
+cerebellum;nuclei cerebelli;nucleus fastigii
+
+cerebellum;afferens och efferens;balans
+cerebellum;afferens och efferens;proprioception
+cerebellum;afferens och efferens;syn
+cerebellum;afferens och efferens;motoriska centra i storhjärnan
+cerebellum;afferens och efferens;motoriska centra i hjärnstammen
+
+medulla spinalis;allmän anatomi;segment
+medulla spinalis;allmän anatomi;nervus spinalis
+medulla spinalis;allmän anatomi;radix anterior
+medulla spinalis;allmän anatomi;radix posterior
+medulla spinalis;allmän anatomi;conus medullaris
+medulla spinalis;allmän anatomi;cauda equina
+medulla spinalis;allmän anatomi;canalis centralis
+medulla spinalis;allmän anatomi;meninges
+medulla spinalis;allmän anatomi;subarachnoidala rummet
+
+medulla spinalis;motoriska banor;tractus corticospinalis lateralis
+medulla spinalis;motoriska banor;tractus corticospinalis anterior
+medulla spinalis;motoriska banor;extrapyramidala banor
+
+medulla spinalis;sensoriska banor;fasciculus gracilis
+medulla spinalis;sensoriska banor;fasciculus cuneatus
+medulla spinalis;sensoriska banor;baksträngsbanan
+medulla spinalis;sensoriska banor;tractus spinothalamicus anterior
+medulla spinalis;sensoriska banor;tractus spinothalamicus lateralis
+
+medulla spinalis;segment;cornu anterius
+medulla spinalis;segment;cornu laterale
+medulla spinalis;segment;cornu posterius
+medulla spinalis;segment;funiculus anterior
+medulla spinalis;segment;funiculus lateralis
+medulla spinalis;segment;funiculus posterior
+medulla spinalis;segment;canalis centralis
+medulla spinalis;segment;motoriska neuron
+medulla spinalis;segment;sensoriska neuron
+medulla spinalis;segment;autonoma neuron
+
+medulla spinalis;segment koppling PNS;nervus spinalis
+medulla spinalis;segment koppling PNS;radix anterior
+medulla spinalis;segment koppling PNS;radix posterior
+medulla spinalis;segment koppling PNS;ganglion spinale
+medulla spinalis;segment koppling PNS;myotom
+medulla spinalis;segment koppling PNS;motorisk enhet
+medulla spinalis;segment koppling PNS;dermatom
+
+hinnor och hålrum;meninges;dura mater
+hinnor och hålrum;meninges;duras yttre blad
+hinnor och hålrum;meninges;duras inre blad
+hinnor och hålrum;meninges;epiduralrummet
+hinnor och hålrum;meninges;subduralrummet
+hinnor och hålrum;meninges;arachnoidea mater
+hinnor och hålrum;meninges;subarachnoidalrummet
+hinnor och hålrum;meninges;pia mater
+hinnor och hålrum;meninges;plexus choroideus
+
+hinnor och hålrum;ventrikelsystemet;ventriculus lateralis I
+hinnor och hålrum;ventrikelsystemet;ventriculus lateralis II
+hinnor och hålrum;ventrikelsystemet;ventriculus tertius
+hinnor och hålrum;ventrikelsystemet;ventriculus quartus
+hinnor och hålrum;ventrikelsystemet;aquaeductus cerebri
+hinnor och hålrum;ventrikelsystemet;plexus choroideus
+hinnor och hålrum;ventrikelsystemet;liquor cerebrospinalis
+
+hinnor och hålrum;blodkärl;artärer
+hinnor och hålrum;blodkärl;blod-hjärn-barriären
+hinnor och hålrum;blodkärl;vener
+hinnor och hålrum;blodkärl;sinus durae matris
+hinnor och hålrum;blodkärl;glymfatiska systemet
+
+PNS;övergripande;grå substans
+PNS;övergripande;vit substans
+PNS;övergripande;nerver
+PNS;övergripande;ganglier
+PNS;övergripande;visceral afferens
+PNS;övergripande;visceral efferens
+PNS;övergripande;somatisk afferens
+PNS;övergripande;somatisk efferens
+
+PNS;nervi spinales;nervus spinalis
+PNS;nervi spinales;radix anterior
+PNS;nervi spinales;radix posterior
+PNS;nervi spinales;ganglion spinale
+PNS;nervi spinales;ganglion dorsale
+PNS;nervi spinales;plexa
+PNS;nervi spinales;perifer nerv
+PNS;nervi spinales;samma neuron hela vägen
+
+PNS;nervi craniales;nervus olfactorius
+PNS;nervi craniales;nervus opticus
+PNS;nervi craniales;nervus oculomotorius
+PNS;nervi craniales;nervus trochlearis
+PNS;nervi craniales;nervus trigeminus
+PNS;nervi craniales;nervus abducens
+PNS;nervi craniales;nervus facialis
+PNS;nervi craniales;nervus vestibulocochlearis
+PNS;nervi craniales;nervus glossopharyngeus
+PNS;nervi craniales;nervus vagus
+PNS;nervi craniales;nervus accessorius
+PNS;nervi craniales;nervus hypoglossus
+PNS;nervi craniales;samma neuron hela vägen
+
+PNS;nervens histologi;epineurium
+PNS;nervens histologi;perineurium
+PNS;nervens histologi;endoneurium
+PNS;nervens histologi;neurilemma
+PNS;nervens histologi;blod-nerv-barriären
+PNS;nervens histologi;tight junctions
+PNS;nervens histologi;schwannceller
+PNS;nervens histologi;ranvierska noder
+
+PNS;sensoriska ganglion;neuron
+PNS;sensoriska ganglion;glia
+PNS;sensoriska ganglion;bindväv
+PNS;sensoriska ganglion;autonoma ganglion
+
+ANS;övergripande;preganglionära neuron
+ANS;övergripande;postganglionära neuron
+ANS;övergripande;autonoma ganglier
+
+ANS;sympaticus;thorakolumbalt ursprung
+ANS;sympaticus;cornu laterale
+ANS;sympaticus;nervus spinalis
+ANS;sympaticus;ganglion paravertebrale
+ANS;sympaticus;truncus sympaticus
+ANS;sympaticus;ganglion prevertebrale
+ANS;sympaticus;perifer nerv
+ANS;sympaticus;via blodkärl
+
+ANS;parasympaticus;kraniosakralt ursprung
+ANS;parasympaticus;truncus encephali
+ANS;parasympaticus;nervi craniales
+ANS;parasympaticus;sakrala delen
+ANS;parasympaticus;cornu laterale S2
+ANS;parasympaticus;cornu laterale S3
+ANS;parasympaticus;cornu laterale S4
+ANS;parasympaticus;nervus spinalis
+ANS;parasympaticus;perifer nerv
+ANS;parasympaticus;ganglion intramurale
+
+ANS;autonoma ganglion;neuron
+ANS;autonoma ganglion;glia
+ANS;autonoma ganglion;bindväv
+ANS;autonoma ganglion;skillnad mot sensoriska ganglion

content/Anatomi & Histologi 2/IRprep/Målbeskrivning-begrepp.csv

@@ -0,0 +1,260 @@
+område;grupp;begrepp
+Ögat;Övergripande;Palpebrae
+Ögat;Övergripande;conjunctiva
+Ögat;Övergripande;Sclera
+Ögat;Övergripande;choroidea
+Ögat;Övergripande;retina
+Ögat;Övergripande;Corpus vitreum
+Ögat;Yttersta lagret;Sclera
+Ögat;Yttersta lagret;cornea
+Ögat;Mellersta lagret;Choroidea
+Ögat;Mellersta lagret;corpus ciliare
+Ögat;Mellersta lagret;proc ciliare
+Ögat;Mellersta lagret;lens
+Ögat;Mellersta lagret;iris
+Ögat;Mellersta lagret;pupilla
+Ögat;Mellersta lagret;corpus vitreum
+Ögat;Mellersta lagret;retina
+Ögat;Innersta lagret;Retina med papilla/discus opticus
+Ögat;Innersta lagret;macula lutea
+Ögat;Innersta lagret;fovea centralis
+Ögat;Innersta lagret;Histologiska lager
+Ögat;Innersta lagret;dess celler
+Ögat;Innersta lagret;Koppling till N. Opticus
+Ögat;Synens koppling till CNS;Nervus Opticus
+Ögat;Synens koppling till CNS;chiasma opticum
+Ögat;Synens koppling till CNS;tractus opticus
+Ögat;Synens koppling till CNS;radiatio optica
+Ögat;Synens koppling till CNS;synkortex
+Örat;Ytteröra;Auricula
+Örat;Ytteröra;meatus acusticus externus
+Örat;Mellanöra;Membrana tympani med malleus
+Örat;Mellanöra;incus
+Örat;Mellanöra;stapes
+Örat;Mellanöra;Fenestra ovalis (vestibularis)
+Örat;Mellanöra;fenestra rotunda (cochlearis)
+Örat;Mellanöra;Tuba auditiva
+Örat;Inneröra översikt;Ben- och hinnlabyrint
+Örat;Inneröra översikt;Canalis semicircularis vestibulum
+Örat;Inneröra översikt;cochlea
+Örat;Inneröra balans;Ductus semicircularis
+Örat;Inneröra balans;ampulla
+Örat;Inneröra balans;crista ampullaris
+Örat;Inneröra balans;utriculus
+Örat;Inneröra balans;sacculus med macula
+Örat;Inneröra balans;Ganglion Scarpa
+Örat;Inneröra balans;N Vestibularis
+Örat;Inneröra balans;centrala banor
+Örat;Inneröra balans;balanscentrum
+Örat;Inneröra balans;cerebellum
+Örat;Inneröra hörsel;Ductus cochlearis
+Örat;Inneröra hörsel;scala vestibuli
+Örat;Inneröra hörsel;scala media
+Örat;Inneröra hörsel;scala tympani
+Örat;Inneröra hörsel;lamina basilaris
+Örat;Inneröra hörsel;striae vascularis
+Örat;Inneröra hörsel;Cortiska organet
+Örat;Inneröra hörsel;membrana tectoria
+Örat;Inneröra hörsel;Ganglion spirale
+Örat;Inneröra hörsel;N Cochlearis
+Örat;Inneröra hörsel;centrala banor
+Örat;Inneröra hörsel;hörselcentrum
+Översikt och celler;Övergripande;CNS
+Översikt och celler;Övergripande;PNS. Afferens
+Översikt och celler;Övergripande;efferens
+Översikt och celler;Övergripande;integration
+Översikt och celler;Övergripande;Somatisk
+Översikt och celler;Övergripande;visceral
+Översikt och celler;Övergripande;ANS
+Översikt och celler;Neuronets uppbyggnad;Soma
+Översikt och celler;Neuronets uppbyggnad;nucleus
+Översikt och celler;Neuronets uppbyggnad;nucleol
+Översikt och celler;Neuronets uppbyggnad;Nissl-substans
+Översikt och celler;Neuronets uppbyggnad;Dendrit
+Översikt och celler;Neuronets uppbyggnad;dendritic spine
+Översikt och celler;Neuronets uppbyggnad;Axon
+Översikt och celler;Neuronets uppbyggnad;axonkägla
+Översikt och celler;Neuronets uppbyggnad;axonterminal
+Översikt och celler;Neuronets uppbyggnad;synaps
+Översikt och celler;Neuronets uppbyggnad;myelin
+Översikt och celler;Neuronets uppbyggnad;Retro- och anterograd transport
+Översikt och celler;Typer av neuron;Multipolära
+Översikt och celler;Typer av neuron;bipolära- och pseudounipolära neuron
+Översikt och celler;Typer av neuron;Motoriska
+Översikt och celler;Typer av neuron;sensoriska- och interneuron
+Översikt och celler;Synaps;Pre- och postsynaptiskt neuron
+Översikt och celler;Synaps;synaptisk klyfta
+Översikt och celler;Synaps;vesikel
+Översikt och celler;Synaps;transmittorsubstans
+Översikt och celler;Synaps;receptor
+Översikt och celler;Gliaceller;Schwannceller
+Översikt och celler;Gliaceller;Satellitceller
+Översikt och celler;Gliaceller;Oligodendrocyter
+Översikt och celler;Gliaceller;Astrocyter
+Översikt och celler;Gliaceller;Microglia
+Översikt och celler;Gliaceller;Ependymceller
+Telencephalon;Allmän anatomi;Hemispherium cerebri
+Telencephalon;Allmän anatomi;fissura longitudinalis/transversa cerebri
+Telencephalon;Allmän anatomi;ventriculi I-II
+Telencephalon;Cortex cerebri;Gyri et sucli
+Telencephalon;Cortex cerebri;med gyrus pre- och postcentralis
+Telencephalon;Cortex cerebri;sulcus centralis
+Telencephalon;Cortex cerebri;sulcus lateralis
+Telencephalon;Cortex cerebri;Lober med l. frontalis
+Telencephalon;Cortex cerebri;l. parietalis med uncus
+Telencephalon;Cortex cerebri;l. temporalis
+Telencephalon;Cortex cerebri;l. occipitalis
+Telencephalon;Cortex cerebri;insula
+Telencephalon;Funktionella centra;Motorik
+Telencephalon;Funktionella centra;somatosensorik
+Telencephalon;Funktionella centra;hörsel
+Telencephalon;Funktionella centra;lukt
+Telencephalon;Funktionella centra;smak
+Telencephalon;Funktionella centra;balans
+Telencephalon;Funktionella centra;syn
+Telencephalon;Funktionella centra;högre kognitiva funktioner
+Telencephalon;Funktionella centra;limbiska funktioner
+Telencephalon;Histologi: Cortex cerebri lamina (l);l. molecularis
+Telencephalon;Histologi: Cortex cerebri lamina (l);II- l. granularis ext
+Telencephalon;Histologi: Cortex cerebri lamina (l);III- l. pyramidalis ext
+Telencephalon;Histologi: Cortex cerebri lamina (l);IV- l. granularis int
+Telencephalon;Histologi: Cortex cerebri lamina (l);V- l. pyramidalis int
+Telencephalon;Histologi: Cortex cerebri lamina (l);VI- l. multiformis
+Telencephalon;Substantia alba;Associationsbanor med fasciculi
+Telencephalon;Substantia alba;Commisurbanor med corpus callosum
+Telencephalon;Substantia alba;Projektionsbanor med capsula interna
+Telencephalon;Substantia alba;pyramid
+Telencephalon;Substantia alba;baksträngs- och spinothalamiska banan
+Telencephalon;Nuclei basales;Ncl. Caudatus
+Telencephalon;Nuclei basales;ncl. Lentiformis (putamen
+Telencephalon;Nuclei basales;globus pallidus)
+Telencephalon;Nuclei basales;Striatum (ncl. Caudatus
+Telencephalon;Nuclei basales;putamen)
+Diencephalon;Thalamus;Multipla kärnor
+Diencephalon;Thalamus;afferenta- och efferenta banor
+Diencephalon;Thalamus;Metathalamus
+Diencephalon;Thalamus;3:e ventrikeln
+Diencephalon;Hypothalamus;Multipla kärnor
+Diencephalon;Hypothalamus;Corpora mammillaria
+Diencephalon;Hypothalamus;Hypophysis
+Diencephalon;Hypothalamus;3:e ventrikeln
+Diencephalon;Epithalamus;Corpus pineale (tallkottkörteln)
+Diencephalon;Subthalamus;Nucleus subthalamicus
+Limbiska systemet;Limbiska systemet;Hippocampus
+Limbiska systemet;Limbiska systemet;ncl. amygdaloideum (amygdala)
+Limbiska systemet;Limbiska systemet;gyrus cinguli
+Limbiska systemet;Limbiska systemet;fornix
+Limbiska systemet;Limbiska systemet;corpora mammillaria
+Truncus encephali;Allmän anatomi;Vit substans med banor
+Truncus encephali;Allmän anatomi;Grå substans med kranialnervskärnor
+Truncus encephali;Allmän anatomi;formatio reticularis
+Truncus encephali;Allmän anatomi;övriga kärnor
+Truncus encephali;Mesencephalon;Crus- et pedunculus cerebri
+Truncus encephali;Mesencephalon;substantia nigra
+Truncus encephali;Mesencephalon;ncl. ruber
+Truncus encephali;Mesencephalon;aqueductus med periaqueductal grey
+Truncus encephali;Mesencephalon;colliculus superior
+Truncus encephali;Mesencephalon;inferior
+Truncus encephali;Pons;Nuclei pontis
+Truncus encephali;Pons;cerebellära banor
+Truncus encephali;Medulla oblongata;Ncl. Olivaris med Oliva
+Truncus encephali;Medulla oblongata;decussatio pyramidales med pyramis
+Truncus encephali;Medulla oblongata;Autonoma centra för andning
+Truncus encephali;Medulla oblongata;BT
+Truncus encephali;Medulla oblongata;hjärtfrekvens
+Truncus encephali;Neuromodulatoriska bansystem;Locus coeruleus (NA)
+Truncus encephali;Neuromodulatoriska bansystem;nucleus raphe (5HT)
+Truncus encephali;Neuromodulatoriska bansystem;ventral tegmental area VTA
+Truncus encephali;Neuromodulatoriska bansystem;substantia nigra (DA)
+Truncus encephali;Neuromodulatoriska bansystem;ponto-mesencephala komplexet med nuclei -septi/-basales (Ach.)
+Cerebellum;Allmän anatomi;Hemispherium cerebelli med vermis
+Cerebellum;Allmän anatomi;Nuclei cerebelli
+Cerebellum;Cortex cerebelli;Folia/fissura
+Cerebellum;Cortex cerebelli;lobi
+Cerebellum;Cortex cerebelli;Laminae (l.molecularis, Purkinjecellslagret,, l.granularis)
+Cerebellum;Cortex cerebelli;Celler (stjärnceller, korgceller, purkinjeceller, golgiceller, kornceller
+Cerebellum;Cortex cerebelli;Bergmannglia)
+Cerebellum;Substantia Albai;Arbor vitae
+Cerebellum;Substantia Albai;Pedunculi cerebellares
+Cerebellum;Nuclei cerebelli;Nucleus Dentatus et al
+Cerebellum;Afferens- och Efferens;Balans
+Cerebellum;Afferens- och Efferens;Proprioception
+Cerebellum;Afferens- och Efferens;syn
+Cerebellum;Afferens- och Efferens;Motoriska centra i storhjärna/hjärnstam
+Medulla spinalis;Allmän anatomi;Segment
+Medulla spinalis;Allmän anatomi;koppling till n.spinalis med radix ant
+Medulla spinalis;Allmän anatomi;et post
+Medulla spinalis;Allmän anatomi;conus medullaris
+Medulla spinalis;Allmän anatomi;cauda equina
+Medulla spinalis;Allmän anatomi;canalis centralis
+Medulla spinalis;Allmän anatomi;Meninges
+Medulla spinalis;Allmän anatomi;subarachnoidala rummet
+Medulla spinalis;Motoriska banor;Tr. corticospinalis lateralis/anterius
+Medulla spinalis;Motoriska banor;extrapyramidala banor
+Medulla spinalis;Sensoriska banor;Fasciculus cuneatus/gracilis (baksträngsbanan)
+Medulla spinalis;Sensoriska banor;Tr. spinothalamicus ant-/lat
+Medulla spinalis;Segment;Cornu anterius
+Medulla spinalis;Segment;lateralis
+Medulla spinalis;Segment;posterius
+Medulla spinalis;Segment;Funiculus anterius
+Medulla spinalis;Segment;lateralis
+Medulla spinalis;Segment;posterius
+Medulla spinalis;Segment;Canalis centralis
+Medulla spinalis;Segment;Motoriska- sensoriska
+Medulla spinalis;Segment;autonoma neuron
+Medulla spinalis;Segment koppling PNS;N spinalis
+Medulla spinalis;Segment koppling PNS;radix ant
+Medulla spinalis;Segment koppling PNS;/post
+Medulla spinalis;Segment koppling PNS;ggl spinalis
+Medulla spinalis;Segment koppling PNS;Myotom & motorisk enhet
+Medulla spinalis;Segment koppling PNS;Dermatom
+Hinnor, hålrum och kärl;Meninges;Dura mater med dess två blad
+Hinnor, hålrum och kärl;Meninges;epi- och subduralrummet
+Hinnor, hålrum och kärl;Meninges;Arachnoidea mater med subarachnoidalrummet
+Hinnor, hålrum och kärl;Meninges;Pia mater med plexus choroideus
+Hinnor, hålrum och kärl;Systema ventriculi;Ventriculus I-IV med aqueductus cerebri
+Hinnor, hålrum och kärl;Systema ventriculi;Plexus choroideus med liquor cerebrospinalis (CSF)
+Hinnor, hålrum och kärl;Blodkärl;Artärer
+Hinnor, hålrum och kärl;Blodkärl;blod-hjärn-barriären (BBB). Vener
+Hinnor, hålrum och kärl;Blodkärl;sinus durae matris
+Hinnor, hålrum och kärl;Blodkärl;Glymfatiska systemet
+PNS;Övergripande;Grå- och vit substans med nerver
+PNS;Övergripande;ganglier
+PNS;Övergripande;Visceral- och somatisk afferens
+PNS;Övergripande;efferens
+PNS;Nervi spinales;N spinalis med radix anterior
+PNS;Nervi spinales;radix posterior
+PNS;Nervi spinales;ganglion spinalis (ggl dorsalis)
+PNS;Nervi spinales;Plexa
+PNS;Nervi spinales;Perifer nerv
+PNS;Nervi spinales;(samma neuron hela vägen)
+PNS;Nervi craniales;N. I-XII (samma neuron hela vägen)
+PNS;Nervens histologi;Epi
+PNS;Nervens histologi;peri- och endoneurium
+PNS;Nervens histologi;Neurilemma
+PNS;Nervens histologi;Blod-nerv-barriären (BNB) med tight junctions
+PNS;Nervens histologi;schwannceller
+PNS;Nervens histologi;ranvierska noder/kors
+PNS;Sensoriska ganglion, histologi;Neuron
+PNS;Sensoriska ganglion, histologi;glia
+PNS;Sensoriska ganglion, histologi;bindväv
+PNS;Sensoriska ganglion, histologi;Skillnad mot autonoma ganglion
+ANS;Övergripande;Pre- och postganglionära neuron
+ANS;Övergripande;Autonoma ganglier
+ANS;Sympaticus;Thorako-lumbalt ursprung
+ANS;Sympaticus;Cornu lateralis
+ANS;Sympaticus;nervus spinalis
+ANS;Sympaticus;ganglion paravertebralis med truncus sympaticus
+ANS;Sympaticus;ganglion prevertebralis
+ANS;Sympaticus;perifer nerv (eller via kärl)
+ANS;Parasympaticus;Kraniosakralt ursprung
+ANS;Parasympaticus;Kraniella delen: Truncus encephali
+ANS;Parasympaticus;nervi craniales
+ANS;Parasympaticus;Sakrala delen: Cornu lateralis S2-S4
+ANS;Parasympaticus;n. spinalis
+ANS;Parasympaticus;perifera nerve
+ANS;Parasympaticus;ganglion intramuralis
+ANS;Autonoma ganglion, histologi;Neuron
+ANS;Autonoma ganglion, histologi;glia
+ANS;Autonoma ganglion, histologi;bindväv
+ANS;Autonoma ganglion, histologi;Skillnad mot sensoriska ganglion