vault backup: 2026-01-23 08:59:31
All checks were successful
Deploy Quartz site to GitHub Pages / build (push) Successful in 5m5s
All checks were successful
Deploy Quartz site to GitHub Pages / build (push) Successful in 5m5s
This commit is contained in:
@@ -3,136 +3,111 @@ source: Gabriels anteckningar
|
||||
lecture: Hjärnans utveckling
|
||||
block: 1
|
||||
---
|
||||
|
||||
# Hjärnans utveckling
|
||||
|
||||
Hjärnans utveckling
|
||||
- Nervsystemet i fostertiden växer via proliferation, celldelning på ett förutbestämt sätt
|
||||
- Första neruogenes vid v.8 → v.20
|
||||
- Sedan börjar astrocytgenes (v. 20), sedan oligodendrocytgenes
|
||||
- Mikroglian kommer från ett annat ursprung.
|
||||
- Nervsystemet producerar överskott på neuroner (max antal vid hälften av graviditeten) → överskottet dör via apoptos
|
||||
- Nervceller som man har några år efter födseln är samma hela livet, förutom neurogenes vid hippocampus och subventrikulära zonen.
|
||||
- Differentiation
|
||||
- Olika nervceller differentierar på olika sätt under en längre period och antar sina fenotyper (egenskaper)
|
||||
- Jonkanaler, kofaktorer mm. utrrycks.
|
||||
- Migration
|
||||
- Hjärnan börjar som ett rör
|
||||
- Neuroner måste migrera in till korrekt plats i det växande
|
||||
nervsystemet, annars kan fel i nervsystemet uppstå.
|
||||
-
|
||||
Neuroner migrerar mha radialglia, celler som har långa utskott från
|
||||
insidan till utsidan av röret som neuroner utnyttjar för migration.
|
||||
- Neurit-tillväxt
|
||||
-
|
||||
Hjärnans utveckling, Nervsystemet i fostertiden växer via olika faser
|
||||
### Proliferation
|
||||
celldelning på ett förutbestämt sätt
|
||||
Första neruogenes vid v.8 → v.20
|
||||
Sedan börjar astrocytgenes (v. 20), sedan oligodendrocytgenes
|
||||
Mikroglian kommer från ett annat ursprung.
|
||||
Nervsystemet producerar överskott på neuroner (max antal vid hälften av graviditeten) → överskottet dör via apoptos
|
||||
Nervceller som man har några år efter födseln är samma hela livet, förutom neurogenes vid hippocampus och subventrikulära zonen.
|
||||
### Differentiation
|
||||
Olika nervceller differentierar på olika sätt under en längre period och antar sina fenotyper (egenskaper)
|
||||
Jonkanaler, kofaktorer mm. utrrycks.
|
||||
### Migration
|
||||
Hjärnan börjar som ett rör
|
||||
Neuroner måste migrera in till korrekt plats i det växande nervsystemet, annars kan fel i nervsystemet uppstå.
|
||||
Neuroner migrerar mha radialglia, celler som har långa utskott fråninsidan till utsidan av röret som neuroner utnyttjar för migration.
|
||||
### Neurit-tillväxt
|
||||
Utskott som växer i omogna neuroner som ska bli dendriter/axoner.
|
||||
-
|
||||
Axoner måste nå korrekt plats i nervsystemet/kroppen.
|
||||
-
|
||||
Axoner vägleds mha molekylära adresslappar som repallerar eller
|
||||
attraherar.
|
||||
- Synaptogenes
|
||||
-
|
||||
Efter att axonet har växt till korrekt plats startar synapsbildning med
|
||||
funktionella pre- och postsynaptiska strukturer.
|
||||
-
|
||||
Synaptogenes börjar redan i mitten av graviditeten.
|
||||
-
|
||||
Upp till puberteten bildas överskott av synapser, för att “testa vilka
|
||||
synapser som fungerar”. Dessa som får stimulans, stärks, övriga
|
||||
synapser elimineras.
|
||||
-
|
||||
Efter puberteten uppstår en nettominskning på antal synapser, endast
|
||||
viktiga synapser behålls.
|
||||
Axoner vägleds mha molekylära adresslappar som repallerar eller attraherar.
|
||||
### Synaptogenes
|
||||
- Efter att axonet har växt till korrekt plats startar synapsbildning med funktionella pre- och postsynaptiska strukturer.
|
||||
- Synaptogenes börjar redan i mitten av graviditeten.
|
||||
- Upp till puberteten bildas överskott av synapser, för att “testa vilka synapser som fungerar”.
|
||||
- Dessa som får stimulans, stärks, övriga synapser elimineras.
|
||||
- Efter puberteten uppstår en nettominskning på antal synapser, endastviktiga synapser behålls.
|
||||
- Minskar drastiskt även vid t.ex demens
|
||||
-
|
||||
|
||||
Vissa sjukdomar/tillstånd påverkar antal eliminerad/stärkta synapser
|
||||
- Autism → minskar eliminering → större antal synapser
|
||||
- Schizofreni → ökar eliminering → mindre antal synapser
|
||||
-
|
||||
Lagom antal synapser är bäst, ffr. rätt synapser!
|
||||
|
||||
|
||||
|
||||
- Synaptisk reorganisation
|
||||
-
|
||||
Fortsätter hela livet för inlärning/minne/glömska/anpassning men är
|
||||
betydligt mindre aktiv vid vuxen ålder.
|
||||
- Myelinisiering
|
||||
-
|
||||
Sker sent i tonåren och upp i 20-årsåldern
|
||||
XXX: Apoptosis
|
||||
### Synaptisk reorganisation
|
||||
- Fortsätter hela livet för inlärning/minne/glömska/anpassning men är betydligt mindre aktiv vid vuxen ålder.
|
||||
### Myelinisiering
|
||||
- Sker sent i tonåren och upp i 20-årsåldern
|
||||
- Hjärnan utvecklas livet ut (minne/glömska → synaptisk reorganisation)
|
||||
|
||||
XXX ASD (Autism) har för dendriter
|
||||
XXX Schizofreni/bipolar har för lite
|
||||
XXX Dendriter, astrocyter
|
||||
XXX axon kan generera sig igen, 1mm per dag
|
||||
|
||||
Frågor
|
||||
1. När startar och slutar neurogenes? Varför sker apoptos?
|
||||
2. Varför är migration av neuroner under fosterutveckling viktig? Hur sker den?
|
||||
3. Vad menas med neurit-tillväxt och hur går tillväxten till?
|
||||
4. När startar synaptogenes och när är synaptogenes som mest, varför? Finns det
|
||||
specialfall där synaptogenes bromsas/stimuleras?
|
||||
5. Vad menas med synaptisk reorganisation, när/varför sker det?
|
||||
Glutamatsynapser
|
||||
- Tidigt i utvecklingen har glutamatsynapser en svag
|
||||
AMPA-signalering eftersom AMPA-receptorer “lossnar” lätt från
|
||||
membranet, därmed är NMDA-signalering avgörande. Dessa
|
||||
synapser kallas AMPA-tysta synapser.
|
||||
- Om NMDA-aktiviteten är hög, stabiliseras AMPAR och speciell form
|
||||
av LTP sker, 0 → 1 (synapsen går från tyst till funktionell).
|
||||
-
|
||||
Synapsen blir permanent
|
||||
- Om NMDA-aktiviteten är låg, elimineras AMPAR. Synapsen “städas” av
|
||||
astrocyter och/eller mikroglia.
|
||||
- Hjärnan testar många olika synapser, mindre aktiva synapser elimineras (alltså
|
||||
de med låg nervcellsaktivitet och därmed låg NMDA-aktivitet).
|
||||
1. När startar och slutar neurogenes? Varför sker apoptos?
|
||||
2. Varför är migration av neuroner under fosterutveckling viktig? Hur sker den?
|
||||
3. Vad menas med neurit-tillväxt och hur går tillväxten till?
|
||||
4. När startar synaptogenes och när är synaptogenes som mest, varför? Finns det specialfall där synaptogenes bromsas/stimuleras?
|
||||
5. Vad menas med synaptisk reorganisation, när/varför sker det?
|
||||
|
||||
-----
|
||||
|
||||
### Glutamatsynapser
|
||||
- Tidigt i utvecklingen har glutamatsynapser en svag AMPA-signalering eftersom AMPA-receptorer “lossnar” lätt från membranet, därmed är NMDA-signalering avgörande. Dessa synapser kallas AMPA-tysta synapser.
|
||||
- Om NMDA-aktiviteten är hög, stabiliseras AMPAR och speciell form av LTP sker, 0 → 1 (synapsen går från tyst till funktionell).
|
||||
- Synapsen blir permanent
|
||||
- Om NMDA-aktiviteten är låg, elimineras AMPAR. Synapsen “städas” av astrocyter och/eller mikroglia (fagocytos).
|
||||
- Hjärnan testar många olika synapser, mindre aktiva synapser elimineras (alltså de med låg nervcellsaktivitet och därmed låg NMDA-aktivitet).
|
||||
- När hjärnan mognar minskar antalet tysta synapser.
|
||||
|
||||
Frågor
|
||||
1. Vad menas med tysta synapser? Vad är aktiva synapser?
|
||||
2. Hur aktiveras “tysta synapser”? Hur kan hjärnan avgöra om synaps är viktig?
|
||||
GABA-synapser
|
||||
- GABA-synapser produceras senare än Glu-synapser.
|
||||
- I början av utvecklingen är GABA-synapser exciterande/depolariserande
|
||||
-
|
||||
Beror på ökad uttryck av NKCC1 (transporterar ut klorid), hög IC [Cl]
|
||||
→ Cl-jp -40 mV
|
||||
-
|
||||
Under utvecklingen ökar uttrycket av KCC2 (transporterar in Cl), låg
|
||||
IC [Cl] → Cl-jp -80 mV
|
||||
- Då blir GABA inhiberande/hyperpolarisering.
|
||||
|
||||
|
||||
|
||||
### GABA-synapser
|
||||
GABA-synapser produceras senare än Glu-synapser.
|
||||
I början av utvecklingen är GABA-synapser exciterande/depolariserande
|
||||
Beror på ökad uttryck av NKCC1 (transporterar ut klorid), hög IC [Cl] → Cl-jp -40 mV
|
||||
Under utvecklingen ökar uttrycket av KCC2 (transporterar in Cl), låg → IC [Cl] → Cl-jp -80 mV
|
||||
Då blir GABA inhiberande/hyperpolarisering.
|
||||
|
||||
![[image-d052250697ad.png]]
|
||||
|
||||
|
||||
- Under graviditeten samarbetar GABA-synapser (som då är exciterande) med
|
||||
glutamat-synapser för att stabilisera det växande synaps-nätverket.
|
||||
-
|
||||
GABA-synapser kan bidra till att omvandla tysta Glu-synapser till
|
||||
funktionella.
|
||||
- GABA-synapser övergår gradvis till att vara inhiberande, förutom vid
|
||||
förlossningen då de direkt övergår till inhiberande (switch!)
|
||||
-
|
||||
Beror på mammans hormon oxytocin → stimulerar uttryck av KCC2.
|
||||
-
|
||||
Minskar risken för hypoxi (syrebrist)
|
||||
- Under graviditeten samarbetar GABA-synapser (som då är exciterande) med glutamat-synapser för att stabilisera det växande synaps-nätverket.
|
||||
- GABA-synapser kan bidra till att omvandla tysta Glu-synapser till funktionella.
|
||||
- GABA-synapser övergår gradvis till att vara inhiberande, förutom vid förlossningen då de direkt övergår till inhiberande (switch!)
|
||||
- Beror på mammans hormon oxytocin → stimulerar uttryck av KCC2.
|
||||
- Minskar risken för hypoxi (syrebrist)
|
||||
-
|
||||
För mycket nervcellsaktivitet kräver mycket energi som i sin tur kräver
|
||||
syretillgång (oxidativ fosforylering).
|
||||
|
||||
Frågor
|
||||
1. Vad är speciellt under GABA-synaps-utvecklingen, varför kan de samarbeta
|
||||
med Glu-synapser?
|
||||
1. Vad är speciellt under GABA-synaps-utvecklingen, varför kan de samarbeta med Glu-synapser?
|
||||
2. Varför och när ändras GABA-synapsernas egenskaper?
|
||||
Nervcellsaktivitet
|
||||
- Nervcellsaktivitet är avgörande för utvecklingen av hjärnan dock finns inga
|
||||
|
||||
----
|
||||
|
||||
|
||||
### Nervcellsaktivitet
|
||||
Nervcellsaktivitet är avgörande för utvecklingen av hjärnan dock finns inga
|
||||
sinnesintryck som kan trigga nervceller → lösningen är att generera
|
||||
“slumpmässiga”/ aktionspotentialer
|
||||
-
|
||||
|
||||
GABA-synapser (exciterande under fostertiden) är viktigt här.
|
||||
- Synapser börjar att bildas och sedan utifrån aktivitet elimineras eller förstärks
|
||||
det synaptiska nätverket mellan olika områden.
|
||||
- Med tiden (vuxna) genereras ap inte slumpmässigt utan vid behov, oftast som
|
||||
svar på sinnesintryck.
|
||||
- Hjärnans utveckling beror på vilka nervceller som spontant aktiveras
|
||||
tillsammans eftersom spontant synka synapser stärks medan svaga elimineras.
|
||||
- Synapser börjar att bildas och sedan utifrån aktivitet elimineras eller förstärks det synaptiska nätverket mellan olika områden.
|
||||
- Med tiden (vuxna) genereras ap inte slumpmässigt utan vid behov, oftast som svar på sinnesintryck.
|
||||
- Hjärnans utveckling beror på vilka nervceller som spontant aktiveras tillsammans eftersom spontant synka synapser stärks medan svaga elimineras.
|
||||
|
||||
- Experiment
|
||||
-
|
||||
Täcker ett öga på ett ungt djur → det täckta ögat får ingen input →
|
||||
@@ -142,6 +117,8 @@ under utvecklingen elimineras dessa synapser.
|
||||
- Spontan aktivitet innebär långsamma vågor av depolarisering vilket även sker
|
||||
i icke-REM-sömn vilket är viktigt för utvecklingen av hjärnan
|
||||
(inlärning/glömska) → liknar hjärnans utveckling under fostertiden.
|
||||
|
||||
|
||||
Frågor
|
||||
1. Hur bildas synapser utan sinnesintryck? Hur vet hjärnan vilka synapser är
|
||||
relevanta?
|
||||
|
||||
Reference in New Issue
Block a user