vault backup: 2025-11-21 08:55:49
This commit is contained in:
BIN
content/.DS_Store
vendored
BIN
content/.DS_Store
vendored
Binary file not shown.
46
content/.obsidian/workspace.json
vendored
46
content/.obsidian/workspace.json
vendored
@@ -6,7 +6,7 @@
|
||||
{
|
||||
"id": "3f6b32748450846e",
|
||||
"type": "tabs",
|
||||
"dimension": 30.91353996737357,
|
||||
"dimension": 45.51192145862552,
|
||||
"children": [
|
||||
{
|
||||
"id": "a08a21064c3e182b",
|
||||
@@ -14,7 +14,7 @@
|
||||
"state": {
|
||||
"type": "markdown",
|
||||
"state": {
|
||||
"file": "Biokemi/Cellulära processer/Kromatin/Instuderingsfrågor.md",
|
||||
"file": "Biokemi/Cellulära processer/DNA replikation/Instuderingsfrågor.md",
|
||||
"mode": "source",
|
||||
"source": false
|
||||
},
|
||||
@@ -27,7 +27,7 @@
|
||||
{
|
||||
"id": "656e3366de8b7874",
|
||||
"type": "tabs",
|
||||
"dimension": 69.08646003262643,
|
||||
"dimension": 54.48807854137448,
|
||||
"children": [
|
||||
{
|
||||
"id": "6be8a23612495802",
|
||||
@@ -35,12 +35,12 @@
|
||||
"state": {
|
||||
"type": "markdown",
|
||||
"state": {
|
||||
"file": "Biokemi/Cellulära processer/Kromatin/Stoff.md",
|
||||
"file": "Biokemi/Cellulära processer/RNA syntes/Provfrågor.md",
|
||||
"mode": "source",
|
||||
"source": false
|
||||
},
|
||||
"icon": "lucide-file",
|
||||
"title": "Stoff"
|
||||
"title": "Provfrågor"
|
||||
}
|
||||
}
|
||||
]
|
||||
@@ -100,7 +100,8 @@
|
||||
}
|
||||
],
|
||||
"direction": "horizontal",
|
||||
"width": 200
|
||||
"width": 384.5,
|
||||
"collapsed": true
|
||||
},
|
||||
"right": {
|
||||
"id": "0948c66181b40af9",
|
||||
@@ -188,7 +189,8 @@
|
||||
}
|
||||
],
|
||||
"direction": "horizontal",
|
||||
"width": 200
|
||||
"width": 200,
|
||||
"collapsed": true
|
||||
},
|
||||
"left-ribbon": {
|
||||
"hiddenItems": {
|
||||
@@ -204,11 +206,23 @@
|
||||
},
|
||||
"active": "6be8a23612495802",
|
||||
"lastOpenFiles": [
|
||||
"Biokemi/Cellulära processer/Initiering och terminering av DNA replikation/Provfrågor.md",
|
||||
"Biokemi/Cellulära processer/Initiering och terminering av DNA replikation/Lärandemål.md",
|
||||
"Biokemi/Cellulära processer/DNA replikation/Instuderingsfrågor.md",
|
||||
"Biokemi/Cellulära processer/DNA replikation/Lärandemål.md",
|
||||
"Biokemi/Cellulära processer/DNA replikation/Provfrågor.md",
|
||||
"Biokemi/Cellulära processer/Initiering och terminering av DNA replikation/Instuderingsfrågor.md",
|
||||
"Biokemi/Cellulära processer/Kromatin/Stoff.md",
|
||||
"Biokemi/Cellulära processer/Initiering och terminering av DNA replikation/Anteckningar.md",
|
||||
"Biokemi/Cellulära processer/DNA replikation/Anteckningar.md",
|
||||
"attachments/Pasted image 20251121081958.png",
|
||||
"attachments/Pasted image 20251121081923.png",
|
||||
"Biokemi/Cellulära processer/Kromatin/Instuderingsfrågor.md",
|
||||
"Biokemi/Cellulära processer/DNA replikation",
|
||||
"Biokemi/Cellulära processer/RNA syntes/Provfrågor.md",
|
||||
"Biokemi/Cellulära processer/Kromatin/Provfrågor.md",
|
||||
"Biokemi/Cellulära processer/Kromatin/Lärandemål.md",
|
||||
"Biokemi/Cellulära processer/Kromatin/Anteckningar.md",
|
||||
"Biokemi/Cellulära processer/Kromatin/Stoff.md",
|
||||
"Biokemi/Cellulära processer/Kromatin/Provfrågor.md",
|
||||
"Biokemi/Cellulära processer/RNA syntes/Stoff.md",
|
||||
"Biokemi/Cellulära processer/RNA syntes/Anteckningar.md",
|
||||
"PU/Tystnadsplikt AI-svar.md",
|
||||
@@ -221,8 +235,6 @@
|
||||
"attachments/Pasted image 20251120114332.png",
|
||||
"attachments/Pasted image 20251120114149.png",
|
||||
"attachments/Pasted image 20251120114017.png",
|
||||
"attachments/Pasted image 20251120113850.png",
|
||||
"attachments/Pasted image 20251120113832.png",
|
||||
"Biokemi/Cellulära processer/RNA syntes/Lärandemål.md",
|
||||
"Biokemi/Cellulära processer/RNA syntes/Instuderingsfrågor.md",
|
||||
"index.md",
|
||||
@@ -232,23 +244,13 @@
|
||||
"Biokemi/Proteinseminarie/Stödord.md",
|
||||
"Anatomi.md",
|
||||
"Biokemi/Introduktion.md",
|
||||
"PU/PU.md",
|
||||
"Untitled.md",
|
||||
"Anatomi & Histologi/Anatomi/index.md",
|
||||
"Studieteknik/Export all to anki.md",
|
||||
"Anatomi & Histologi",
|
||||
"Biokemi/!Template/Lärandemål.md",
|
||||
"Biokemi/!Template/Provfrågor.md",
|
||||
"Biokemi/Cellulära processer/Translation",
|
||||
"Biokemi/Cellulära processer/Kromatin",
|
||||
"Biokemi/Cellulära processer/Kontroll avgenuttryck iprokaryoter",
|
||||
"Biokemi/Cellulära processer/DNA replikation",
|
||||
"Biokemi/Metabolism",
|
||||
"Biokemi/Cellulära processer/RNA syntes/Provfrågor.md",
|
||||
"Biokemi/Cellulära processer",
|
||||
"Biokemi/Cellulära processer.md",
|
||||
"Biokemi/Makromolekyler",
|
||||
"Biokemi/Cellulära processer/Initiering och terminering av DNA replikation/Anteckningar.md",
|
||||
"Biokemi/Cellulära processer/RNA syntes"
|
||||
"Biokemi/Makromolekyler"
|
||||
]
|
||||
}
|
||||
@@ -0,0 +1,11 @@
|
||||
Förklara följande begrepp: replikationsbubbla och replikationsgaffel.
|
||||
Var är ett origin of replication?
|
||||
Hur skiljer sig DNA-syntes åt på leading och lagging strand?
|
||||
Vilken funktion har 3’ till 5’-exonukleas-aktiviteten som återfinns hos många DNA-polymeraser?
|
||||
Vad är processivitet? Hur kan en sliding clamp stimulera processivitet?
|
||||
Vad är ett primas? När behövs ett sådant enzym?
|
||||
Hur går “Okazaki fragment maturation” till i våra celler?
|
||||
Vilka aktiviteter är förknippade med exonukleas och endonukleas?
|
||||
Hur fungerar helikas?
|
||||
Vilken roll spelar enkelsträngsbindande proteiner? Vad heter detta protein i våra celler?
|
||||
Varför bildas positiva supercoils? Vilka enzymer kan ta bort supercoils och hur?
|
||||
@@ -0,0 +1,8 @@
|
||||
- Grundläggande enzymatiska processer vid DNA replikation
|
||||
- Replikationsgaffeln och repliosomen.
|
||||
- Enzymatiska aktiviteter inom molekylärbiologin: endonukleas, exonukleas, restriktionsendonukleaser, omvänt transkriptas, DNA ligas.
|
||||
- Processivitet och proofreading.
|
||||
- DNA-molekylens topologiska egenskaper: superhelicitet och topoisomeraser.
|
||||
|
||||
**Mål – Studenten ska kunna**
|
||||
Beskriva hur DNA replikeras i eukaryota celler. Funktionen hos enzymer som verkar på DNA.
|
||||
@@ -0,0 +1,89 @@
|
||||
Vilka två påståenden om eukaryot DNA-replikation är korrekta? (2p)
|
||||
|
||||
- ORC binder till replikationsorigin under hela cellcykeln.
|
||||
- DNA-syntes initieras i M-fas.
|
||||
- CMG-komplexet bildas genom bindning av MCM, GINS och Cdc45.
|
||||
- MCM-helikaset är aktivt under hela cellcykeln.
|
||||
|
||||
----
|
||||
|
||||
DNA-replikation är en noggrant reglerad process. I vilken fas av cellcykeln binder MCM-helikaset
|
||||
till replikationsorigin, och vilken funktion har detta komplex under replikationen? (4p)
|
||||
|
||||
----
|
||||
|
||||
A) Vilken roll spelar PCNA vid den eukaryota replikationsgaffeln?
|
||||
B) Hur ser denna faktor ut?
|
||||
(4p)
|
||||
|
||||
----
|
||||
|
||||
Vilka två påståenden om DNA-replikation stämmer? (2p)
|
||||
|
||||
- Okazaki-fragment bildas under syntes av ”leading strand”
|
||||
- Flap endonuclease 1 (FEN1) kan hjälpa till att ta bort en RNA-primer.
|
||||
- Topoisomeraser kan ta bort supercoils.
|
||||
- DNA replikation sker alltid i 3´ till 5´-riktning.
|
||||
|
||||
----
|
||||
|
||||
Initiering av eukaryot DNA-replikation är en noggrant reglerad process.
|
||||
A) I vilken fas av cellcykeln binder MCM-helikaset till replikationsorigin.
|
||||
B) I vilken fas av cellcykeln binder Cdc45 och GINS till MCM-helikaset?
|
||||
C) Vad heter det proteinkomplex som är bundet till replikationsorigin under hela cellcykeln?
|
||||
D) Vad gör CMG-helikaset när DNA-replikationen skall initieras?
|
||||
(4p) (Max 15 ord.)
|
||||
|
||||
----
|
||||
|
||||
![[Pasted image 20251121081923.png]]
|
||||
På bilden syns en eukaryot replikationsgaffel.
|
||||
|
||||
A) Ange för positionerna a, b, c och d om de motsvarar en 5’ eller 3’-ände.
|
||||
Vid DNA replikation skapas de två strängarna på litet olika vis.
|
||||
B) Vad kallas strängen som markerats med e?
|
||||
C Vad kallas strängen som markerats med f?
|
||||
|
||||
----
|
||||
|
||||
På bilden syns en eukaryot replikationsgaffel. Fyra olika replikationsfaktorer är markerade på
|
||||
denna bild. Vad heter de olika faktorerna vid pil a, b, c och d? (4p)
|
||||
|
||||
![[Pasted image 20251121081958.png]]
|
||||
|
||||
----
|
||||
|
||||
a) Vilken roll spelar DNA-polymeras epsilon?
|
||||
b) Hur kan PCNA påverka aktiviteten hos DNA-polymeras epsilon?
|
||||
(4p)
|
||||
|
||||
----
|
||||
Enzymet flap endonuclease 1 (FEN1) är viktigt vid eukaryot DNA replikation. Vad gör detta enzym? (2p)
|
||||
|
||||
----
|
||||
A) Vilken roll spelar PCNA vid den eukaryota replikationsgaffeln?
|
||||
B) Vilken form har denna faktor?
|
||||
|
||||
----
|
||||
Vilka två av följande påståenden är korrekta?
|
||||
- Flap endonuklease 1 (FEN1) kan hjälpa till att ta bort en RNA-primer.
|
||||
- DNA replikation sker alltid i 5´ till 3´-riktning.
|
||||
- Okazaki-fragment bildas under syntes av ”leading strand”.
|
||||
- Topoisomeraser har en 5´ till 3´exonukleas-aktivitet.
|
||||
|
||||
----
|
||||
Bacterial DNA may end up in a bacteriophage due to (choose one or more)/Bakteriellt DNA kan hamna i en bakteriofag för att (välj ett eller flera alternativ): (1p)
|
||||
|
||||
**Välj ett eller flera alternativ:**
|
||||
|
||||
- Errors during the assembly of new bacterophages./Fel som sker när nya bakteriofager sätts samman.
|
||||
- The small and circular nature of bacterial DNA./Bakteriellt DNA är cirkulärt och litet.
|
||||
- Template switching during bacterophage DNA replication./Ändring av mall när bakteriofagens DNA replikeras.
|
||||
- Imprecise excision of the prophage./Inexakt utklippning av profagen.
|
||||
|
||||
----
|
||||
Vid eukaryot DNA replikation så spelar CMG-helikaset en viktig roll. Detta helikas består av tre delar: MCM, Gins och Cdc45. (Max 50 ord.)
|
||||
|
||||
a. I vilken fas av cellcykeln binder MCM till replikations-origin?
|
||||
b. I vilken fas av cellcykeln binder Gins och Cdc45 till MCM?
|
||||
c. Varför är det viktigt att separera laddningen av MCM helikaset från dess aktivering med hjälp av Gins och Cdc45?
|
||||
@@ -1,4 +1,4 @@
|
||||
#### Instuderingsfrågor – Initiering och terminering av eukaryot DNA replikation.
|
||||
#### Initiering och terminering av eukaryot DNA replikation.
|
||||
#### Vad är PCNA?
|
||||
#### Beskriv den roll ORC spelar vid initiering av eukaryot DNA-replikation. Vilken roll spelar Cdc6, Cdt1, och MCM-helikaset i denna process.
|
||||
#### När i cell-cykeln och hur aktiveras MCM-helikaset?
|
||||
|
||||
@@ -1,4 +1,4 @@
|
||||
- Replikatorsekvenser (ARS,ori).
|
||||
- Replikatorsekvenser (ARS, ori).
|
||||
- Initieringsproteiner (ORC, CDC6, MCM).
|
||||
- Reglering av initiering kopplat till cellcykeln
|
||||
- Telomerer
|
||||
|
||||
@@ -0,0 +1,45 @@
|
||||
|
||||
Beskriv nukleosomens uppbyggnad (Nucleosome core particle). Ange vilka komponenter som ingår och hur de är organiserade.
|
||||
|
||||
Vilka två påståenden om kromatin är korrekta? (2p)
|
||||
|
||||
- En nukleosom innehåller 8 proteiner.
|
||||
- I en nukleosom lindas DNA 2,75 varv runt ett proteinkomplex.
|
||||
- Acetylering kan neturalisera positiva laddningar i histonsvansar.
|
||||
- Med epigenetisk reglering menas reglering av genuttryck som endast beror av den nedärvda DNA sekvensen.
|
||||
|
||||
Vilka två av följande påståenden om histoner är korrekta?
|
||||
|
||||
- I kromatin ingår endast DNA, ej proteiner.
|
||||
- I en nukleosom är ~146 bp av DNA lindat kring en kärna av åtta histonproteiner.
|
||||
- Acetylering av histonsvansar kan neutralisera positiva laddningar.
|
||||
- Med begreppet histonkod avses DNA-sekvensen hos histongener.
|
||||
|
||||
Vilka två påståenden om kromatin stämmer bäst? (1p)
|
||||
|
||||
- Acetylering gör histonsvansar mer positivt laddade.
|
||||
- Topoisomeraser kan reglera aktiviteten i en kromatinfiber-loop.
|
||||
- Histon H1 destabiliserar nukleosomen.
|
||||
- Nukleosomen har en kärna av 8 histonproteiner.
|
||||
|
||||
Vilka två påståenden om kromatin är korrekta? (2p)
|
||||
|
||||
- En nukleosom innehåller 8 proteiner.
|
||||
- I en nukleosom lindas DNA 2,75 varv runt ett proteinkomplex.
|
||||
- Acetylering kan neturalisera positiva laddningar i histonsvansar.
|
||||
- Med epigenetisk reglering menas reglering av genuttryck som endast beror av den nedärvda DNA sekvensen.
|
||||
|
||||
Var binder histon H1? Vilken roll spelar detta protein? (4p)
|
||||
|
||||
Beskriv nukleosomens (Nucleosome core particle) uppbyggnad. Ange vilka komponenter som ingår och hur de är organiserade. (4p)
|
||||
|
||||
Var sitter histon H1 och vilken roll spelar denna faktor? (4p)
|
||||
|
||||
Histonmodifieringar spelar en viktig roll i kromatinets funktion. Vilken effekt har acetylering av histoner på kromatinstrukturen, och varför är detta viktigt för genuttryck? (4p)
|
||||
|
||||
Vilka två påståenden om kromatin är korrekta? (2p)
|
||||
|
||||
- Histon H1 binder linker-DNA och stabiliserar nukleosomen.
|
||||
- Kromatin består endast av DNA.
|
||||
- Acetylering av histoner leder till en mer kondenserad kromatinstruktur.
|
||||
- Kromatin finns endast i eukaryota celler.
|
||||
@@ -0,0 +1,87 @@
|
||||
Hur kan en mutation i ett icke-kodande intron ge upphov till sjukdom, t.ex. talassemi?
|
||||
|
||||
Vid initiering av RNA polymeras II-beroende transkription ingår flera basala transkriptionsfaktorer.
|
||||
Vilket/vilka påstående(n) om denna process stämmer?
|
||||
|
||||
- TFIIB fosforylerar den C-terminala domänen (CTD) på RNA polymeras II.
|
||||
- TFIIF är den första faktor som binder till promotorn.
|
||||
- TFIIE Binder till TATA-boxen.
|
||||
- TFIIH kan smälta dubbelsträngat DNA med sin helikas-aktivitet.
|
||||
|
||||
Förklara hur korrekturläsning fungerar på molekylär nivå under bakteriell replikation. (2p)
|
||||
|
||||
Vilken roll spelar Mediatorn vid transkriptionell aktivering? (2p)
|
||||
|
||||
Vilket/vilka av följande alternativ beskriver en funktion för poly-A svansen i 3'–änden på eukaryot mRNA? (1p)
|
||||
|
||||
**Välj ett eller flera alternativ:**
|
||||
|
||||
- Reglerar mRNA-molekylens halveringstid
|
||||
- Skyddar mot felaktig splicing
|
||||
- Samverkar med 5'-cap för att stimulera translation
|
||||
- Stimulerar transport av mRNA in till cellkärnan
|
||||
|
||||
Vilket protein behövs ofta för att initiera transkription av bakteriellt RNA-polymeras? Hur underlättar det initieringen? (2p)
|
||||
|
||||
Vad är intron och exon? (2p)
|
||||
|
||||
Hur kan en punktmutation i ett intron leda till human sjukdom? (2p) (Max 25 ord).
|
||||
|
||||
Vid initiering av RNA polymeras II-beroende transkription ingår flera basala transkriptionsfaktorer.
|
||||
|
||||
Vilka två av följande påståenden är korrekta?
|
||||
|
||||
- TBP binder till TATA-boxen.
|
||||
- TFIIB fosforylerar den C-terminala domänen (CTD) på RNA polymeras II.
|
||||
- TFIIF är den första faktor som binder till promotorn.
|
||||
- TFIIH kan smälta dubbelsträngat DNA med sin helikas-aktivitet.
|
||||
|
||||
A) Var återfinns alfa-amanitin i naturen?
|
||||
B) Vilket enzym inhiberar denna substans?
|
||||
|
||||
Vilka två av följande alternativ beskriver funktioner för poly-A svansen i 3'–änden på eukaryot mRNA?
|
||||
|
||||
- Stimulerar transport av mRNA in till cellkärnan.
|
||||
- Skyddar mot felaktig splicing.
|
||||
- Stimulerar translation.
|
||||
- Reglerar mRNA-molekylens halveringstid.
|
||||
|
||||
Vid initiering av RNA polymeras II-beroende transkription ingår flera basala transkriptionsfaktorer.
|
||||
|
||||
Vilka två av följande påståenden är korrekta?
|
||||
|
||||
- TBP binder till TATA-boxen.
|
||||
- TFIIF är den första faktor som binder till promotorn.
|
||||
- TFIIB fosforylerar den C-terminala domänen (CTD) på RNA polymeras II.
|
||||
- TFIIH kan smälta dubbelsträngat DNA med sin helikas-aktivitet.
|
||||
|
||||
Vilka två alternativ är korrekta vad gäller 5' cap hos eukaryot mRNA? (1p)
|
||||
- Stimulerar syntes av polyA-svansen.
|
||||
- Skyddar mot felaktig splicing.
|
||||
- Skyddar mRNA från nedbrytning.
|
||||
- Består av nukleotid bunden via en 5’
|
||||
|
||||
Hur kan en mutation i ett icke-kodande intron ge upphov till sjukdom, t.ex. talassemi?(4p)
|
||||
|
||||
Vilka två påståenden stämmer om splicing? (2p)
|
||||
|
||||
- Vid alternativ splicing kan även exon tas bort.
|
||||
- Greningsstället är alltid ett G.
|
||||
- Spliceosomen består av både proteiner och RNA.
|
||||
- En lariatstruktur består alltid av två sammanlänkade exoner.
|
||||
|
||||
Vid initiering av RNA polymeras II-beroende transkription samverkar flera basala transkriptionsfaktorer. Vilka två påståenden om denna process stämmer? (2p)
|
||||
|
||||
- TFIIH kan smälta dubbelsträngat DNA med sin helikasaktivitet.
|
||||
- TFIIB fosforylerar den C-terminala domänen (CTD) på RNA polymeras II.
|
||||
- TBP ingår som en subenhet i det större TFIIF-komplexet.
|
||||
- TBP binder till TATA-boxen.
|
||||
|
||||
Vilken är den biologiska betydelsen av den 5’-cap som återfinns på mRNA i eukaryota celler? (4p)
|
||||
|
||||
Vilka två påståenden om RNA-splicing är korrekta? (2p)
|
||||
|
||||
- Spliceosomen består av både RNA och proteiner.
|
||||
- Splicingprocessen sker i cellens cytoplasma.
|
||||
- Splicing sker endast i prokaryoter.
|
||||
- En lariatstruktur bildas.
|
||||
BIN
content/attachments/Pasted image 20251121081923.png
Normal file
BIN
content/attachments/Pasted image 20251121081923.png
Normal file
Binary file not shown.
|
After Width: | Height: | Size: 203 KiB |
BIN
content/attachments/Pasted image 20251121081958.png
Normal file
BIN
content/attachments/Pasted image 20251121081958.png
Normal file
Binary file not shown.
|
After Width: | Height: | Size: 354 KiB |
Reference in New Issue
Block a user