diff --git a/content/.obsidian/workspace.json b/content/.obsidian/workspace.json index 5b5910b..7abc5e1 100644 --- a/content/.obsidian/workspace.json +++ b/content/.obsidian/workspace.json @@ -6,7 +6,6 @@ { "id": "8dd584e60438200b", "type": "tabs", - "dimension": 62.97968397291196, "children": [ { "id": "baa45c5e57825965", @@ -14,44 +13,13 @@ "state": { "type": "markdown", "state": { - "file": "Anatomi & Histologi 2/1 Öga anatomi/Provfrågor.md", + "file": "Anatomi & Histologi 2/Demokompendium.md", "mode": "source", "source": false, "backlinks": false }, "icon": "lucide-file", - "title": "Provfrågor" - } - } - ] - }, - { - "id": "7e72057acf1e42f0", - "type": "tabs", - "dimension": 37.020316027088036, - "children": [ - { - "id": "9f9fa624da392231", - "type": "leaf", - "state": { - "type": "pdf", - "state": { - "file": "Anatomi & Histologi 2/Gamla tentor/2024-05-29/!2024-05-29-0125-GZX.pdf" - }, - "icon": "lucide-file-text", - "title": "!2024-05-29-0125-GZX" - } - }, - { - "id": "c1c7815735aa906e", - "type": "leaf", - "state": { - "type": "pdf", - "state": { - "file": "Anatomi & Histologi 2/Gamla tentor/2023-05-31/!2023-05-31-0100-DKS.pdf" - }, - "icon": "lucide-file-text", - "title": "!2023-05-31-0100-DKS" + "title": "Demokompendium" } } ] @@ -224,10 +192,26 @@ }, "active": "baa45c5e57825965", "lastOpenFiles": [ - "Anatomi & Histologi 2/Gamla tentor/2022-01-15/20.md", + "Anatomi & Histologi 2/Gamla tentor/2024-01-10/20.md", "Anatomi & Histologi 2/1 Öga anatomi/Provfrågor.md", - "Anatomi & Histologi 2/Gamla tentor/2022-06-01/21.md", + "Anatomi & Histologi 2/Gamla tentor/2024-01-10/19.md", + "Anatomi & Histologi 2/Gamla tentor/2024-01-10/!2024-01-10-0009-RYY.pdf", + "Anatomi & Histologi 2/Gamla tentor/2023-05-31/!2023-05-31-0100-DKS.pdf", + "Anatomi & Histologi 2/Gamla tentor/2024-05-29/!2024-05-29-0125-GZX.pdf", "Anatomi & Histologi 2/1 Öga anatomi/Organa sensum.pdf", + "Anatomi & Histologi 2/1 Öga anatomi/Oculus.md.md", + "Anatomi & Histologi 2/1 Öga anatomi/Målbeskrivning.md", + "Anatomi & Histologi 2/1 Öga anatomi/Instuderingsfrågor.md", + "Anatomi & Histologi 2/1 Öga anatomi/Slides.md", + "Anatomi & Histologi 2/1 Öga anatomi/Video 2.md", + "Anatomi & Histologi 2/1 Öga anatomi/Video 1.md", + "Anatomi & Histologi 2/2 Öra anatomi/Video.md", + "Anatomi & Histologi 2/2 Öra anatomi/Slides.pdf.pdf", + "Anatomi & Histologi 2/2 Öra anatomi/Instuderingsfrågor.md", + "Anatomi & Histologi 2/Schema.md", + "Anatomi & Histologi 2/Statistik.md", + "Anatomi & Histologi 2/Gamla tentor/2022-01-15/20.md", + "Anatomi & Histologi 2/Gamla tentor/2022-06-01/21.md", "Anatomi & Histologi 2/Gamla tentor/2025-06-03/26.md", "Anatomi & Histologi 2/Gamla tentor/2025-08-08/10.md", "Anatomi & Histologi 2/Gamla tentor/2025-08-08/8.md", @@ -239,28 +223,12 @@ "Anatomi & Histologi 2/Gamla tentor/2025-02-08/21.md", "Anatomi & Histologi 2/Gamla tentor/2025-01-15/18.md", "Anatomi & Histologi 2/Gamla tentor/2025-01-15/1.md", - "Anatomi & Histologi 2/Gamla tentor/2024-05-29/12.md", - "Anatomi & Histologi 2/Gamla tentor/2024-05-29/11.md", - "Anatomi & Histologi 2/Gamla tentor/2023-05-31/26.md", - "Anatomi & Histologi 2/Gamla tentor/2023-05-31/20.md", - "Anatomi & Histologi 2/1 Öga anatomi/Video.md", "Anatomi & Histologi 2/1 Öga anatomi/Slides.pdf.pdf", - "Anatomi & Histologi 2/1 Öga anatomi/Slides.md", - "Anatomi & Histologi 2/1 Öga anatomi/Oculus.md.md", - "Anatomi & Histologi 2/1 Öga anatomi/Målbeskrivning.md", - "Anatomi & Histologi 2/1 Öga anatomi/Instuderingsfrågor.md", - "Anatomi & Histologi 2/Gamla tentor/2024-05-29/22.md", - "Anatomi & Histologi 2/Gamla tentor/2024-05-29/!2024-05-29-0125-GZX.pdf", - "Anatomi & Histologi 2/Gamla tentor/2025-06-03/10.md", - "Biokemi/Metabolism/🍋 Citronsyracykeln/Provfrågor.md", - "Anatomi & Histologi 2/Gamla tentor/2023-05-31/!2023-05-31-0100-DKS.pdf", "Anatomi & Histologi 2/Gamla tentor/2023-01-11/!2023-01-11-0044-PRX.pdf", "Anatomi & Histologi 2/Gamla tentor/2022-06-01/!2022-06-01-0101-MGY.pdf", "Anatomi & Histologi 2/Gamla tentor/2022-01-15/!2022-01-15-0032-BWD.pdf", "attachments/image-121.png", - "Anatomi & Histologi 2/Gamla tentor/2024-01-10/!2024-01-10-0009-RYY.pdf", "z-Tech/tag_exam_questions_v2.sh", - "z-Tech/tag_exam_questions.sh", "attachments/image-120.png", "attachments/image-119.png", "attachments/image-118.png", diff --git a/content/Anatomi & Histologi 2/1 Öga anatomi/Provfrågor.md b/content/Anatomi & Histologi 2/1 Öga anatomi/Provfrågor.md index b9cf4b9..4fe84f8 100644 --- a/content/Anatomi & Histologi 2/1 Öga anatomi/Provfrågor.md +++ b/content/Anatomi & Histologi 2/1 Öga anatomi/Provfrågor.md @@ -1,5 +1,4 @@ - ```dataviewjs for (const path of dv.pagePaths("#provfråga and #öga and #anatomi")) { dv.span(" \n[[" + path + "]]\n") diff --git a/content/Anatomi & Histologi 2/1 Öga anatomi/Video.md b/content/Anatomi & Histologi 2/1 Öga anatomi/Video 1.md similarity index 100% rename from content/Anatomi & Histologi 2/1 Öga anatomi/Video.md rename to content/Anatomi & Histologi 2/1 Öga anatomi/Video 1.md diff --git a/content/Anatomi & Histologi 2/1 Öga anatomi/Video 2.md b/content/Anatomi & Histologi 2/1 Öga anatomi/Video 2.md new file mode 100644 index 0000000..b552786 --- /dev/null +++ b/content/Anatomi & Histologi 2/1 Öga anatomi/Video 2.md @@ -0,0 +1,4 @@ + +https://www.youtube.com/watch?v=jsRe6Yg40Ho + +Välkomna till den här delen där vi pratar om sinnesorgan och det här är andra föreläsningen av två gällande ögat och vi ska prata om näthinnan i första handena med dess olika lager synarvspapill makla lute med tappar och stavar får via centralis och koppling till senes ur ett anatomiskt perspektiv. Ögat har ju sina tre lager som vi gick igenom i föregående föreläsning. Ett yttre lager bestående av sklera och kornia. Sklera senhinnan och som övergår i cornia hornhinnan. I mitten ett vaskulärt muskulärt lager bak till med korroidean. Oddörhinnan övergår i corpus ciliare med processus ciliare och fram till iris regnbågshinnan. Innanför detta har vi det som är bild här är dels gult och dels orange orangerött och det är det inre laget retina. Och det består av två delar. En del den det nevrala retorna där vi har våra nervceller och våra tappar och stavar och så. Och sen har vi en lite mer pigmenterad del som inte har någon ljusupptagande eller som inte har någon synintryck synintrycksupptagande funktion utan bara pigment för att stoppa ljuset och bolla runt. I mitten har vi då som sagt corpus vitrium. Det innersta laget är alltså retorna och retorna delas upp i två delar. Vi har på svenska är retinaätna. Vi har dels det retinala lagret. Det är det som är gult i bilden här. Och det här vi har i första hand våra stavar och tappar. Och då är den bakersta delen, allt som är bakom här faktiskt, den här linjen, allt som rör sig bakom här, det är den som kallas för fotosensitiv. Det är där vi har våra stavar och tappar. Och sen den allra främsta delen här som täcker corpus ciliare och processus ciliarit är en icke fotosensitiv. Där har vi bara övriga lager kvar men inte någon syn. Det hade varit jättekonstigt att se här framme. Varför då skulle ljuset komma därifrån? Innanför det retinala lagret så har vi ett retalt pigmentepitel. Och det är i huvudsak det pigmentet som gör att det ljus som kommer in och aktiverar stavar och tappar sedan tas upp då av pigmenten och inte studsar omkring mer. Nätthinnan övergår baktill i synnerven, nervus opticus, vår andra kranialnerv. Och den tar med sig informationen via talamus bak till lobus oxippitalis. Vi benämner då detta utrymmet där det blir liksom ett litet uppehåll i det retinala lagret av att det går ut information här för Papilla Narvi Optiki. Ett knepigt latinsknamn. Säg jättegärna synarspapillen. Och i folkmun benämns det som den blinda fläcken för där har vi då inte stavar och tappar och kan inte se helt enkelt. Som tur var är vår hjärna extremt konservativ. Tycker inte alls alls om att vi har en blindfläck i i bägge ögons synfält så att den tar ju bort den för oss att vi ser ju inte vår blinda fläck nu eller vi vet inte om att vi inte ser i den blinda fläcken för det tycker vi är jobbigt och och man ska aldrig lita på sin hjärna. synarven sen textäxt av järnhinnor. Om vi tittar fördjupat på just eh synärspapillen och på latin är det alltså papilla nerv optiki eller discus nerv optiki. Det är i princip synonymt. Jag kan över en öl berätta om den historiska skillnaden men eh det är onödigt. Och eh det är den som vi ser i den här genomskärningsbilden här bak. Det vill säga här där synarven man brukar säga där synarven kommer in men utifrån var informationen flödar skulle jag egentligen vilja säga där synärven går ut. Men även det är ju en semantisk skillnad. Det området här där har vi inga tappar eller stavar vilket gör att ljus som kommer in ja måste inna på piller förstås. Popp och så bryts det och kommer dit. Det ljuset kommer inte att registreras av tappar eller stavar och det blir då en blindflick i vårt synfält. Och ni ser det alltså här på den anatomiska bilden och vi ser det här om vi tittar in i ögonbotten. Den här bilden är alltså en så kallad ögonbottenbild där här har man ju tagit med en kamera men annars så tittar man med ett ögonmikroskop helt enkelt in i pupillen och för pupillen är ju ingenting. Det svarta är inte något lager utan det svarta ni ser i pupillen det är bara de här pigmentepitelen som är längst bakom nättinnan. Och eh pupillen är ju bara en öppning. Så då tittar ni in och hittar då där kärlen kommer in i nättinnan och det är på samma ställe som därven går ut. Och då kan man tycka antingen att det ser lite diskformat ut och då kan man hålla sig till diskus närv i optik i gänget eller så kan man tycka att det ser lite buktande ut. Då kan man hålla sig till papillar när vi optik eller så säger ni bara synnervspapillen. Vi har sedan en annan struktur som vi benämner för gula fläcken. Många använder gula fläcken som ett patologiskt tillstånd, alltså en sjukdom. Men gula fläcken är egentligen en helt normal anatomisk fysiologisk struktur. Men om den slutar fungera då får man symptom så som från gula fläcken eh när den inte fungerar. Och därför har det ofta blivit att man säger att man har gula fläcken. Men men då menar man egentligen att man har en en dålig gula fläck. Gulf fläck. Gul fläck kommer sig av att den ser gulaktig ut när man tittar på den. Men om vi börjar med att titta på den i bilden till vänster här så ser ni att där går liksom nähtinnan in. Korodea och skera de är oförändrade. Men nähtinna gör en liten inbuktning och då är det hela det här området där det liksom börjar bukta in. Det blir lite gulaktigt om man tittar på det och kallas då för gula fläcken. Och precis i den mitten ser ni att det blir en centralgrop. Det är då fobia centralist eller centralgropen. Om vi tittar på det i samma ögonbild som på förra så har vi alltså hela det här området som är möjligen då lite gulare än omgivande vävnad. Det är då makla lutia eller lutia allt det som är här inne. Och precis i mitten där har vi en grop och det är då får vi centralis. används ibland då lite synonymt men ni behöver ju förstås veta om att luter det större hela området och får vi själva gropen i mitten. Och om vi tittar lite granna på vad det ger oss då för det är här vi har vårt blickfokus ser ni att på bilden till vänster det är den som ligger i princip rätt in från pupillen. Så det som ni tittar på just nu det ljuset faller in på er gula fläck. Det är alltså där vi har vårt blickfokus. Och det för oss in lite granna på tappar och stavar. Och dels har ni läst tappar och stavar innan ni började utbildningen. Jag har egentligen inget mer att säga än den baskunskapen. För övrigt kommer tillbaka här på fysiologin. Men men för att få ett sammanhang vill jag då alltså nämna att vi har våra stavar The Rod och det är de som ser svartvitt lätt förenklat. Och vi har våra tappar, våra cones och de ser färg lite lätt förenklat. Och då ser ni på den här bilden. Här tittar vi på ögat. Här är det vänster öga istället. Så att här kommer synarven. Och där har vi får vi centralis och gula fläcken. På den förra var det tvärtom va? Men då ser ni att det som vi tittar på poffet kommer att träffa precis rätt in i på via centralis. Och då ser ni på det här diagrammet nedanför i mörkt blått. Det är våra cones, våra tappar. Och tapparna som alltså ser färg är extremt ansamlade i Fovia Centralis. Så där har vi väldigt många tappar och därmed väldigt bra färgseende. Och det mesta i världen är ju i färg och där får vi alltså vårt blickfokus, vårt skarpa scende. Och sen så ser ni att färgseendet minskar. Där har vi en blind fläck. Popp. Det ljuset som kommer dit. Det ser vi inte. Men hjärnan tycker det är så jobbigt så att hjärnan fyller i med vad den tror finns där så att inte vi uppfattar att vi har en blindfläck. Och så ser ni att sen minskar andelen tappar radikalt och kvar har vi i princip bara stavar några tappar. Och stavarna ser i första hand svartvitt och det gör faktiskt att eh i princip har vi en svartvit syn utanför vårt blickfokus. Men även det fyller hjärnan i med den färg. I och med att vår blick ju vandrar runt i rummet så har vi ju ofta någon gång tittat på de strukturerna när vi gick in i rummet i alla fall. Och därmed så fyller hjärnan i den färg som den minns att vi hade eller den färg som den anser att vi borde ha. Men egentligen ser vi svartvitt i vår periferi. Men det är jobbigt för oss och hjärnan ljuger ihop ett bekvämt liv för oss. Ni som har tagit körkort nyss min insat om eller ni som har körkort att när det är mörkt ute ska man inte titta precis på något utan lite bredvid till exempel. Det är för att när det är dåligt ljus så måste vi verkligen använda alla våra stavar som ser bra i svart och vitt eller ljus och mörk då. Om man sen tittar mer noggrant på retina så kan man dela in det i tio olika lager där det innersta av dem är det här retinala pigmentepitelet. Och här har vi sen de delarna som innehåller tappar och stavar. Och här utanför har vi en hel del olika nevron. Anne kommer att gå igenom detta histologiskt mer exakt, men Rudenholms korta sammanfattning är att ljuset kommer in här, passerar alla de här nevronen, aktiverar, tappar eller stavar beroende på vilken typ av ljus det är och sen så släcks ljussignalen ut i pegmentepitel. Tapparna och stavarna kommer utifrån sin aktivering att aktivera de här bipolära nevronen. Och det är egentligen de som rent strikt fysiologiskt utgör synnerven för det är den första mottagande nervcellen. Och de kopplas sedan vidare via intrikata vägar så att informationen till slut går ut via de här axonen som ska in i synnerven. Där synnerven egentligen då rent fysiologiskt är en ledningsbana eftersom informationen har kopplat om. Men vi benämner den som en narv av hävd och tradition. Anne går sen igenom de här lagren med er mer exakt. Avslutningsvis vill jag bara nämna nervus opticus koppling till centrala nervsystemet. Och jag ser här att det står nervus ett men det är ju luktnerven. Det ska vara nervus två synnerven. Och synnerven tar emot information från nättinnan. Då nättinnan övergår i synnerven via de här axonen som går in och sen bildar det som vi anatomiskt kallar synärven. Den kommer att gå vidare från varje öga bak till talamus. Och just den delen av tal kallas för yttre knäkroppen och där kopplar den om till ett nytt eh nevron som skickar informationen vidare bak till lobus oxippitalis oxippitalloben. Sen kan man fundera lite granna på vilken del av synfältet som går var i de här synbanorna. Och det får ni jättegärna fundera på men inget vi tenterar i den här kursen utan det kommer tillbaka termin tre. Men det som vi har med är alltså namnet Nervusopticus, att det är nummer två, inte nummer ett. Att den går till lobusoxipitalis men att den gör det via talamus. Och allt går ju i princip via talamus. Så där är överraskningarna få. Vi har nu gått igenom retorna med sina lager. synarspapill, gula fläcken, maklutia och tappar och stavar och fåvia centralis samt koppling till cenes. Anne tar vi med det histologiska. Här har jag sen tryckt ut ett par bilder där jag har plockat bort namnen och det är så att ni kan öva själva. Alla de här strukturerna ska ni efter de här två föreläsningarna kunna. Och eh då är det här ett bra sätt att öva. Och här har vi lite till bilar. Jättebra att plugga in lite granna. En del tror det är att bägge de här två är samma struktur. Och sen så fick ni den här. Det här är en stilistisk bild. Det är inte en riktig bild men den var den bästa tyckte jag som var snäll. Läs kapitl. Vi förutsätter att ni har läst kapitlen och eh det kan alltså inte bara eh det räcker nog inte bara och lyssna på föreläsningarna tror jag utan man behöver man behöver plugga lite själv och då är ju böckerna obligatorisk kurslitteratur och då förväntas studenter läsa den informationen. Däremot ska sägas att ni ska hela tiden ha med den detaljerade målbeskrivningen för det är den som anger nivån och jag kommer bara att tentera sådant som står i den detaljerade målbeskrivningen. Det har ni mitt ord på. Så det är den som visar exakt vad som kommer på tentan. Jag kommer att lägga upp instringsfrågor eller förmodligen ser ni ju den här filmen när jag har lagt upp instringsfrågor så att då häftar jag till och säger att jag har lagt upp insfrågor. De får ni göra om ni vill men är inte på något vis obligatoriskt. Däremot är gruppundervisningen obligatorisk och då kommer amonönerna att förutom att svara på alla eventuella frågor ni har framförallt gå igenom modeller som visar hur saker och ting funkar. Ta då med målbeskrivningen för det är ju den som visar vad ni ska kunna. Tack för uppmärksamheten säger Anne och jag i de här bilderna som Anne hittade på nätet på oss tror jag faktiskt. \ No newline at end of file diff --git a/content/Anatomi & Histologi 2/2 Öra anatomi/Video.md b/content/Anatomi & Histologi 2/2 Öra anatomi/Video.md new file mode 100644 index 0000000..e69de29 diff --git a/content/Anatomi & Histologi 2/Gamla tentor/2024-01-10/19.md b/content/Anatomi & Histologi 2/Gamla tentor/2024-01-10/19.md index bce6302..692242a 100644 --- a/content/Anatomi & Histologi 2/Gamla tentor/2024-01-10/19.md +++ b/content/Anatomi & Histologi 2/Gamla tentor/2024-01-10/19.md @@ -11,5 +11,5 @@ Vilken av följande strukturer är transparent? (1p) - D: Iris ```spoiler-block: -TODO +A ``` diff --git a/content/Anatomi & Histologi 2/Gamla tentor/2024-01-10/20.md b/content/Anatomi & Histologi 2/Gamla tentor/2024-01-10/20.md index a590b32..c3b851d 100644 --- a/content/Anatomi & Histologi 2/Gamla tentor/2024-01-10/20.md +++ b/content/Anatomi & Histologi 2/Gamla tentor/2024-01-10/20.md @@ -2,7 +2,7 @@ tags: [ah2, provfråga, frågetyp/mcq, anatomi, öga] date: 2024-01-10 --- -I vilken del av retinae återfinner du vare sig tappar eller stavar? (1p) +I vilken del av [retinae](https://en.wikipedia.org/wiki/Retina) återfinner du vare sig tappar eller stavar? (1p) **Välj ett alternativ:** - A: Macula lutea diff --git a/quiz/db.sqlite3 b/quiz/db.sqlite3 index fc95789..f32bd2b 100644 Binary files a/quiz/db.sqlite3 and b/quiz/db.sqlite3 differ diff --git a/quiz/db.sqlite3-shm b/quiz/db.sqlite3-shm index 0cc151c..628a2db 100644 Binary files a/quiz/db.sqlite3-shm and b/quiz/db.sqlite3-shm differ diff --git a/quiz/db.sqlite3-wal b/quiz/db.sqlite3-wal index 6aea888..081642a 100644 Binary files a/quiz/db.sqlite3-wal and b/quiz/db.sqlite3-wal differ diff --git a/quiz/quiz/tests.py b/quiz/quiz/tests.py new file mode 100644 index 0000000..9190faf --- /dev/null +++ b/quiz/quiz/tests.py @@ -0,0 +1,300 @@ +from django.test import TestCase, Client +from django.urls import reverse +from quiz.models import Question, QuizUser, QuizSession, QuizResult, Course, Exam, Tag, Option + + +class QuizViewsTestCase(TestCase): + """Comprehensive tests for all quiz endpoints""" + + def setUp(self): + """Set up test data""" + self.client = Client() + + # Create test user (QuizUser uses session_key, not username) + self.user = QuizUser.objects.create(session_key="test_session_key_123") + + # Create test course + self.course = Course.objects.create(name="Test Course") + + # Create test exam + self.exam = Exam.objects.create( + name="Test Exam", + course=self.course, + date="2025-01-01" # Required field + ) + + # Create test tags + self.tag1 = Tag.objects.create(name="Tag 1") + self.tag2 = Tag.objects.create(name="Tag 2") + + # Create test questions + self.question1 = Question.objects.create( + text="Test question 1?", + correct_answer="A", + exam=self.exam + ) + self.question1.tags.add(self.tag1) + + Option.objects.create(question=self.question1, letter="A", text="Answer A") + Option.objects.create(question=self.question1, letter="B", text="Answer B") + + self.question2 = Question.objects.create( + text="Test question 2 (multi)?", + correct_answer="A,B", + exam=self.exam + ) + self.question2.tags.add(self.tag1, self.tag2) + + Option.objects.create(question=self.question2, letter="A", text="Answer A") + Option.objects.create(question=self.question2, letter="B", text="Answer B") + Option.objects.create(question=self.question2, letter="C", text="Answer C") + + # Set user in session + session = self.client.session + session['quiz_user_id'] = self.user.id + session.save() + + def test_index_view(self): + """Test dashboard index view""" + response = self.client.get(reverse('index')) + self.assertEqual(response.status_code, 200) + self.assertContains(response, 'Välkommen') + self.assertIn('active_sessions', response.context) + self.assertIn('form', response.context) + + def test_create_quiz(self): + """Test quiz creation""" + response = self.client.post(reverse('create_quiz'), { + 'course': self.course.id, + 'tags': [self.tag1.id], + }) + self.assertEqual(response.status_code, 302) # Redirect + + # Verify session was created + session = QuizSession.objects.filter(user=self.user).first() + self.assertIsNotNone(session) + self.assertEqual(session.course, self.course) + self.assertTrue(session.is_active) + + def test_quiz_mode_view(self): + """Test dedicated quiz mode view""" + session = QuizSession.objects.create( + user=self.user, + course=self.course + ) + + response = self.client.get(reverse('quiz_mode', args=[session.id])) + self.assertEqual(response.status_code, 200) + self.assertContains(response, 'Test Course') + self.assertIn('session', response.context) + + def test_quiz_question_view(self): + """Test quiz question endpoint""" + session = QuizSession.objects.create( + user=self.user, + course=self.course + ) + + response = self.client.get(reverse('quiz_question', args=[session.id])) + self.assertEqual(response.status_code, 200) + self.assertIn('question', response.context) + self.assertIn('session', response.context) + + def test_navigate_question(self): + """Test question navigation""" + session = QuizSession.objects.create( + user=self.user, + course=self.course + ) + + # Test next navigation + response = self.client.get( + reverse('navigate_question', args=[session.id, 'next']), + {'q': self.question1.id} + ) + self.assertEqual(response.status_code, 200) + + # Test previous navigation + response = self.client.get( + reverse('navigate_question', args=[session.id, 'previous']), + {'q': self.question2.id} + ) + self.assertEqual(response.status_code, 200) + + def test_submit_single_answer(self): + """Test submitting a single-choice answer""" + session = QuizSession.objects.create( + user=self.user, + course=self.course + ) + + response = self.client.post( + reverse('submit_answer', args=[session.id]), + { + 'question_id': self.question1.id, + 'answer': 'A' + } + ) + self.assertEqual(response.status_code, 200) + + # Verify result was created + result = QuizResult.objects.get( + user=self.user, + question=self.question1, + quiz_session=session + ) + self.assertEqual(result.selected_answer, 'A') + self.assertTrue(result.is_correct) + + def test_submit_multi_answer(self): + """Test submitting a multi-choice answer""" + session = QuizSession.objects.create( + user=self.user, + course=self.course + ) + + # Test correct multi-answer (order shouldn't matter) + response = self.client.post( + reverse('submit_answer', args=[session.id]), + { + 'question_id': self.question2.id, + 'answer': 'B,A' # Reversed order + } + ) + self.assertEqual(response.status_code, 200) + + result = QuizResult.objects.get( + user=self.user, + question=self.question2, + quiz_session=session + ) + self.assertTrue(result.is_correct) # Should be correct despite order + + def test_submit_difficulty(self): + """Test submitting FSRS difficulty rating""" + session = QuizSession.objects.create( + user=self.user, + course=self.course + ) + + # First submit an answer + QuizResult.objects.create( + user=self.user, + question=self.question1, + quiz_session=session, + selected_answer='A', + is_correct=True + ) + + # Then submit difficulty + response = self.client.post( + reverse('submit_difficulty', args=[session.id]), + { + 'question_id': self.question1.id, + 'difficulty': 'easy' + } + ) + self.assertEqual(response.status_code, 200) + + # Verify difficulty was saved + result = QuizResult.objects.get( + user=self.user, + question=self.question1, + quiz_session=session + ) + self.assertEqual(result.difficulty, 'easy') + + def test_close_quiz(self): + """Test closing a quiz session""" + session = QuizSession.objects.create( + user=self.user, + course=self.course, + is_active=True + ) + + response = self.client.post(reverse('close_quiz', args=[session.id])) + self.assertEqual(response.status_code, 302) # Redirect to index + + # Verify session was deactivated + session.refresh_from_db() + self.assertFalse(session.is_active) + + def test_invalid_session_access(self): + """Test accessing another user's session""" + other_user = QuizUser.objects.create(session_key="other_session_key") + session = QuizSession.objects.create( + user=other_user, + course=self.course + ) + + # Try to access it + response = self.client.get(reverse('quiz_mode', args=[session.id])) + self.assertEqual(response.status_code, 404) + + def test_answer_without_question_id(self): + """Test error handling for missing question_id""" + session = QuizSession.objects.create( + user=self.user, + course=self.course + ) + + response = self.client.post( + reverse('submit_answer', args=[session.id]), + {'answer': 'A'} # Missing question_id + ) + self.assertEqual(response.status_code, 400) + + def test_difficulty_without_result(self): + """Test error handling for difficulty without existing result""" + session = QuizSession.objects.create( + user=self.user, + course=self.course + ) + + response = self.client.post( + reverse('submit_difficulty', args=[session.id]), + { + 'question_id': self.question1.id, + 'difficulty': 'easy' + } + ) + self.assertEqual(response.status_code, 404) + + def test_answer_normalization(self): + """Test that multi-choice answers are normalized correctly""" + session = QuizSession.objects.create( + user=self.user, + course=self.course + ) + + # Submit answers in different orders + test_cases = [ + ('A,B', True), # Correct order + ('B,A', True), # Reversed order + ('A,C', False), # Wrong answer + ('A', False), # Incomplete answer + ] + + for answer, expected_correct in test_cases: + result = QuizResult.objects.filter( + user=self.user, + question=self.question2, + quiz_session=session + ).delete() # Clean up + + response = self.client.post( + reverse('submit_answer', args=[session.id]), + { + 'question_id': self.question2.id, + 'answer': answer + } + ) + self.assertEqual(response.status_code, 200) + + result = QuizResult.objects.get( + user=self.user, + question=self.question2, + quiz_session=session + ) + self.assertEqual(result.is_correct, expected_correct, + f"Answer '{answer}' should be {'correct' if expected_correct else 'incorrect'}") diff --git a/quiz/quiz/views.py b/quiz/quiz/views.py index 542ec7a..18ccb96 100644 --- a/quiz/quiz/views.py +++ b/quiz/quiz/views.py @@ -215,7 +215,13 @@ def submit_answer(request, session_id): except Question.DoesNotExist: return HttpResponse("Question not found", status=404) - is_correct = selected_answer == question.correct_answer + # Normalize answers for comparison (sort comma-separated values) + def normalize_answer(ans): + if ',' in ans: + return ','.join(sorted(ans.split(','))) + return ans + + is_correct = normalize_answer(selected_answer) == normalize_answer(question.correct_answer) QuizResult.objects.update_or_create( user=request.quiz_user, diff --git a/quiz/templates/partials/quiz_question.html b/quiz/templates/partials/quiz_question.html index 3251b96..bae624b 100644 --- a/quiz/templates/partials/quiz_question.html +++ b/quiz/templates/partials/quiz_question.html @@ -1,49 +1,19 @@ -{% if show_answer %} -
- {% if is_correct %} - ✓ Rätt svar! - {% else %} - ✗ Fel svar. Rätt svar är: {{ question.correct_answer }} - {% endif %} -
-{% endif %} +{% csrf_token %} +
{{ question.text }}
{% for option in question.options.all %} -
+
+ {{ option.letter }} {{ option.text }}
{% endfor %}
-{% if show_answer %} -
-
Hur svårt var detta?
-
- - - - -
-
-{% endif %} -
-
- - \ No newline at end of file +
\ No newline at end of file diff --git a/quiz/templates/quiz_mode.html b/quiz/templates/quiz_mode.html index 81af753..8bbd960 100644 --- a/quiz/templates/quiz_mode.html +++ b/quiz/templates/quiz_mode.html @@ -52,6 +52,8 @@ cursor: pointer; transition: all 0.2s; background: white; + display: flex; + align-items: center; } .option-item:hover { @@ -70,78 +72,7 @@ text-align: center; line-height: 2rem; font-weight: 700; - margin-right: 1rem; - } - - .difficulty-section { - margin-top: 2rem; - padding-top: 2rem; - border-top: 2px solid var(--border); - } - - .difficulty-label { - font-size: 0.875rem; - font-weight: 600; - color: var(--text-muted); - margin-bottom: 1rem; - text-align: center; - } - - .difficulty-buttons { - display: grid; - grid-template-columns: repeat(4, 1fr); - gap: 0.75rem; - } - - .difficulty-btn { - padding: 0.75rem; - border-radius: 0.5rem; - border: 2px solid var(--border); - background: white; - font-weight: 600; - cursor: pointer; - transition: all 0.2s; - text-align: center; - } - - .difficulty-btn.again { - border-color: #ef4444; - color: #ef4444; - } - - .difficulty-btn.again:hover { - background: #ef4444; - color: white; - } - - .difficulty-btn.hard { - border-color: #f59e0b; - color: #f59e0b; - } - - .difficulty-btn.hard:hover { - background: #f59e0b; - color: white; - } - - .difficulty-btn.good { - border-color: #10b981; - color: #10b981; - } - - .difficulty-btn.good:hover { - background: #10b981; - color: white; - } - - .difficulty-btn.easy { - border-color: #6366f1; - color: #6366f1; - } - - .difficulty-btn.easy:hover { - background: #6366f1; - color: white; + margin-left: 0.5rem; } .nav-buttons { @@ -169,25 +100,6 @@ background: #cbd5e1; cursor: not-allowed; } - - .answer-feedback { - padding: 1rem; - border-radius: 0.5rem; - margin-bottom: 1rem; - font-weight: 600; - } - - .answer-feedback.correct { - background: #d1fae5; - color: #065f46; - border: 2px solid #10b981; - } - - .answer-feedback.incorrect { - background: #fee2e2; - color: #991b1b; - border: 2px solid #ef4444; - }
@@ -202,9 +114,82 @@
{% endblock %} \ No newline at end of file diff --git a/wip/jsRe6Yg40Ho.sv.srt b/wip/jsRe6Yg40Ho.sv.srt deleted file mode 100644 index 47937f0..0000000 --- a/wip/jsRe6Yg40Ho.sv.srt +++ /dev/null @@ -1,3495 +0,0 @@ -1 -00:00:03,719 --> 00:00:05,910 - -Välkomna till den här delen där vi - -2 -00:00:05,910 --> 00:00:05,920 -Välkomna till den här delen där vi - - -3 -00:00:05,920 --> 00:00:08,549 -Välkomna till den här delen där vi -pratar om sinnesorgan och det här är - -4 -00:00:08,549 --> 00:00:08,559 -pratar om sinnesorgan och det här är - - -5 -00:00:08,559 --> 00:00:11,230 -pratar om sinnesorgan och det här är -andra föreläsningen av två gällande ögat - -6 -00:00:11,230 --> 00:00:11,240 -andra föreläsningen av två gällande ögat - - -7 -00:00:11,240 --> 00:00:13,270 -andra föreläsningen av två gällande ögat -och vi ska prata om näthinnan i första - -8 -00:00:13,270 --> 00:00:13,280 -och vi ska prata om näthinnan i första - - -9 -00:00:13,280 --> 00:00:16,950 -och vi ska prata om näthinnan i första -handena - -10 -00:00:16,950 --> 00:00:16,960 - - - -11 -00:00:16,960 --> 00:00:20,029 - -med dess olika lager synarvspapill makla - -12 -00:00:20,029 --> 00:00:20,039 -med dess olika lager synarvspapill makla - - -13 -00:00:20,039 --> 00:00:23,230 -med dess olika lager synarvspapill makla -lute med tappar och stavar får via - -14 -00:00:23,230 --> 00:00:23,240 -lute med tappar och stavar får via - - -15 -00:00:23,240 --> 00:00:25,470 -lute med tappar och stavar får via -centralis och koppling till senes ur ett - -16 -00:00:25,470 --> 00:00:25,480 -centralis och koppling till senes ur ett - - -17 -00:00:25,480 --> 00:00:28,390 -centralis och koppling till senes ur ett -anatomiskt perspektiv. - -18 -00:00:28,390 --> 00:00:28,400 -anatomiskt perspektiv. - - -19 -00:00:28,400 --> 00:00:31,109 -anatomiskt perspektiv. -Ögat har ju sina tre lager som vi gick - -20 -00:00:31,109 --> 00:00:31,119 -Ögat har ju sina tre lager som vi gick - - -21 -00:00:31,119 --> 00:00:33,950 -Ögat har ju sina tre lager som vi gick -igenom i föregående föreläsning. - -22 -00:00:33,950 --> 00:00:33,960 -igenom i föregående föreläsning. - - -23 -00:00:33,960 --> 00:00:37,150 -igenom i föregående föreläsning. -Ett yttre lager bestående av sklera och - -24 -00:00:37,150 --> 00:00:37,160 -Ett yttre lager bestående av sklera och - - -25 -00:00:37,160 --> 00:00:40,709 -Ett yttre lager bestående av sklera och -kornia. Sklera senhinnan - -26 -00:00:40,709 --> 00:00:40,719 -kornia. Sklera senhinnan - - -27 -00:00:40,719 --> 00:00:45,670 -kornia. Sklera senhinnan -och som övergår i cornia hornhinnan. - -28 -00:00:45,670 --> 00:00:45,680 -och som övergår i cornia hornhinnan. - - -29 -00:00:45,680 --> 00:00:49,110 -och som övergår i cornia hornhinnan. -I mitten ett vaskulärt muskulärt lager - -30 -00:00:49,110 --> 00:00:49,120 -I mitten ett vaskulärt muskulärt lager - - -31 -00:00:49,120 --> 00:00:53,110 -I mitten ett vaskulärt muskulärt lager -bak till med korroidean. Oddörhinnan - -32 -00:00:53,110 --> 00:00:53,120 -bak till med korroidean. Oddörhinnan - - -33 -00:00:53,120 --> 00:00:56,750 -bak till med korroidean. Oddörhinnan -övergår i corpus ciliare med processus - -34 -00:00:56,750 --> 00:00:56,760 -övergår i corpus ciliare med processus - - -35 -00:00:56,760 --> 00:01:00,549 -övergår i corpus ciliare med processus -ciliare och fram till iris - -36 -00:01:00,549 --> 00:01:00,559 -ciliare och fram till iris - - -37 -00:01:00,559 --> 00:01:02,630 -ciliare och fram till iris -regnbågshinnan. - -38 -00:01:02,630 --> 00:01:02,640 -regnbågshinnan. - - -39 -00:01:02,640 --> 00:01:04,270 -regnbågshinnan. -Innanför detta har vi det som är bild - -40 -00:01:04,270 --> 00:01:04,280 -Innanför detta har vi det som är bild - - -41 -00:01:04,280 --> 00:01:07,749 -Innanför detta har vi det som är bild -här är dels gult och dels orange - -42 -00:01:07,749 --> 00:01:07,759 -här är dels gult och dels orange - - -43 -00:01:07,759 --> 00:01:09,310 -här är dels gult och dels orange -orangerött - -44 -00:01:09,310 --> 00:01:09,320 -orangerött - - -45 -00:01:09,320 --> 00:01:13,190 -orangerött -och det är det inre laget retina. Och - -46 -00:01:13,190 --> 00:01:13,200 -och det är det inre laget retina. Och - - -47 -00:01:13,200 --> 00:01:16,149 -och det är det inre laget retina. Och -det består av två delar. - -48 -00:01:16,149 --> 00:01:16,159 -det består av två delar. - - -49 -00:01:16,159 --> 00:01:19,149 -det består av två delar. -En del den det nevrala retorna där vi - -50 -00:01:19,149 --> 00:01:19,159 -En del den det nevrala retorna där vi - - -51 -00:01:19,159 --> 00:01:21,950 -En del den det nevrala retorna där vi -har våra nervceller och våra tappar och - -52 -00:01:21,950 --> 00:01:21,960 -har våra nervceller och våra tappar och - - -53 -00:01:21,960 --> 00:01:25,190 -har våra nervceller och våra tappar och -stavar och så. Och sen har vi en lite - -54 -00:01:25,190 --> 00:01:25,200 -stavar och så. Och sen har vi en lite - - -55 -00:01:25,200 --> 00:01:27,469 -stavar och så. Och sen har vi en lite -mer pigmenterad del som inte har någon - -56 -00:01:27,469 --> 00:01:27,479 -mer pigmenterad del som inte har någon - - -57 -00:01:27,479 --> 00:01:29,630 -mer pigmenterad del som inte har någon -ljusupptagande eller som inte har någon - -58 -00:01:29,630 --> 00:01:29,640 -ljusupptagande eller som inte har någon - - -59 -00:01:29,640 --> 00:01:32,230 -ljusupptagande eller som inte har någon -synintryck synintrycksupptagande - -60 -00:01:32,230 --> 00:01:32,240 -synintryck synintrycksupptagande - - -61 -00:01:32,240 --> 00:01:34,030 -synintryck synintrycksupptagande -funktion utan bara pigment för att - -62 -00:01:34,030 --> 00:01:34,040 -funktion utan bara pigment för att - - -63 -00:01:34,040 --> 00:01:37,469 -funktion utan bara pigment för att -stoppa ljuset och bolla runt. I mitten - -64 -00:01:37,469 --> 00:01:37,479 -stoppa ljuset och bolla runt. I mitten - - -65 -00:01:37,479 --> 00:01:43,350 -stoppa ljuset och bolla runt. I mitten -har vi då som sagt corpus vitrium. - -66 -00:01:43,350 --> 00:01:43,360 - - - -67 -00:01:43,360 --> 00:01:46,709 - -Det innersta laget är alltså retorna och - -68 -00:01:46,709 --> 00:01:46,719 -Det innersta laget är alltså retorna och - - -69 -00:01:46,719 --> 00:01:50,630 -Det innersta laget är alltså retorna och -retorna delas upp i två delar. Vi har på - -70 -00:01:50,630 --> 00:01:50,640 -retorna delas upp i två delar. Vi har på - - -71 -00:01:50,640 --> 00:01:53,149 -retorna delas upp i två delar. Vi har på -svenska är retinaätna. - -72 -00:01:53,149 --> 00:01:53,159 -svenska är retinaätna. - - -73 -00:01:53,159 --> 00:01:56,709 -svenska är retinaätna. -Vi har dels det retinala lagret. Det är - -74 -00:01:56,709 --> 00:01:56,719 -Vi har dels det retinala lagret. Det är - - -75 -00:01:56,719 --> 00:01:59,910 -Vi har dels det retinala lagret. Det är -det som är gult i bilden här. - -76 -00:01:59,910 --> 00:01:59,920 -det som är gult i bilden här. - - -77 -00:01:59,920 --> 00:02:03,109 -det som är gult i bilden här. -Och det här vi har i första hand våra - -78 -00:02:03,109 --> 00:02:03,119 -Och det här vi har i första hand våra - - -79 -00:02:03,119 --> 00:02:05,630 -Och det här vi har i första hand våra -stavar och tappar. Och då är den - -80 -00:02:05,630 --> 00:02:05,640 -stavar och tappar. Och då är den - - -81 -00:02:05,640 --> 00:02:08,550 -stavar och tappar. Och då är den -bakersta delen, allt som är bakom här - -82 -00:02:08,550 --> 00:02:08,560 -bakersta delen, allt som är bakom här - - -83 -00:02:08,560 --> 00:02:10,910 -bakersta delen, allt som är bakom här -faktiskt, den här linjen, allt som rör - -84 -00:02:10,910 --> 00:02:10,920 -faktiskt, den här linjen, allt som rör - - -85 -00:02:10,920 --> 00:02:12,910 -faktiskt, den här linjen, allt som rör -sig bakom här, det är den som kallas för - -86 -00:02:12,910 --> 00:02:12,920 -sig bakom här, det är den som kallas för - - -87 -00:02:12,920 --> 00:02:14,830 -sig bakom här, det är den som kallas för -fotosensitiv. Det är där vi har våra - -88 -00:02:14,830 --> 00:02:14,840 -fotosensitiv. Det är där vi har våra - - -89 -00:02:14,840 --> 00:02:17,550 -fotosensitiv. Det är där vi har våra -stavar och tappar. Och sen den allra - -90 -00:02:17,550 --> 00:02:17,560 -stavar och tappar. Och sen den allra - - -91 -00:02:17,560 --> 00:02:19,710 -stavar och tappar. Och sen den allra -främsta delen här som täcker corpus - -92 -00:02:19,710 --> 00:02:19,720 -främsta delen här som täcker corpus - - -93 -00:02:19,720 --> 00:02:21,830 -främsta delen här som täcker corpus -ciliare och - -94 -00:02:21,830 --> 00:02:21,840 -ciliare och - - -95 -00:02:21,840 --> 00:02:24,030 -ciliare och -processus ciliarit är en icke - -96 -00:02:24,030 --> 00:02:24,040 -processus ciliarit är en icke - - -97 -00:02:24,040 --> 00:02:26,509 -processus ciliarit är en icke -fotosensitiv. Där har vi bara övriga - -98 -00:02:26,509 --> 00:02:26,519 -fotosensitiv. Där har vi bara övriga - - -99 -00:02:26,519 --> 00:02:29,190 -fotosensitiv. Där har vi bara övriga -lager kvar men inte någon syn. Det hade - -100 -00:02:29,190 --> 00:02:29,200 -lager kvar men inte någon syn. Det hade - - -101 -00:02:29,200 --> 00:02:31,830 -lager kvar men inte någon syn. Det hade -varit jättekonstigt att se - -102 -00:02:31,830 --> 00:02:31,840 -varit jättekonstigt att se - - -103 -00:02:31,840 --> 00:02:33,350 -varit jättekonstigt att se -här framme. Varför då skulle ljuset - -104 -00:02:33,350 --> 00:02:33,360 -här framme. Varför då skulle ljuset - - -105 -00:02:33,360 --> 00:02:35,869 -här framme. Varför då skulle ljuset -komma därifrån? - -106 -00:02:35,869 --> 00:02:35,879 -komma därifrån? - - -107 -00:02:35,879 --> 00:02:38,589 -komma därifrån? -Innanför det retinala lagret så har vi - -108 -00:02:38,589 --> 00:02:38,599 -Innanför det retinala lagret så har vi - - -109 -00:02:38,599 --> 00:02:41,470 -Innanför det retinala lagret så har vi -ett retalt pigmentepitel. - -110 -00:02:41,470 --> 00:02:41,480 -ett retalt pigmentepitel. - - -111 -00:02:41,480 --> 00:02:43,350 -ett retalt pigmentepitel. -Och det är i huvudsak det pigmentet som - -112 -00:02:43,350 --> 00:02:43,360 -Och det är i huvudsak det pigmentet som - - -113 -00:02:43,360 --> 00:02:45,270 -Och det är i huvudsak det pigmentet som -gör att det ljus som kommer in och - -114 -00:02:45,270 --> 00:02:45,280 -gör att det ljus som kommer in och - - -115 -00:02:45,280 --> 00:02:47,589 -gör att det ljus som kommer in och -aktiverar stavar och tappar sedan tas - -116 -00:02:47,589 --> 00:02:47,599 -aktiverar stavar och tappar sedan tas - - -117 -00:02:47,599 --> 00:02:49,830 -aktiverar stavar och tappar sedan tas -upp då av pigmenten och inte studsar - -118 -00:02:49,830 --> 00:02:49,840 -upp då av pigmenten och inte studsar - - -119 -00:02:49,840 --> 00:02:55,790 -upp då av pigmenten och inte studsar -omkring mer. - -120 -00:02:55,790 --> 00:02:55,800 - - - -121 -00:02:55,800 --> 00:02:59,630 - -Nätthinnan övergår baktill i synnerven, - -122 -00:02:59,630 --> 00:02:59,640 -Nätthinnan övergår baktill i synnerven, - - -123 -00:02:59,640 --> 00:03:02,869 -Nätthinnan övergår baktill i synnerven, -nervus opticus, vår andra kranialnerv. - -124 -00:03:02,869 --> 00:03:02,879 -nervus opticus, vår andra kranialnerv. - - -125 -00:03:02,879 --> 00:03:05,030 -nervus opticus, vår andra kranialnerv. -Och den tar med sig informationen via - -126 -00:03:05,030 --> 00:03:05,040 -Och den tar med sig informationen via - - -127 -00:03:05,040 --> 00:03:09,229 -Och den tar med sig informationen via -talamus bak till lobus oxippitalis. - -128 -00:03:09,229 --> 00:03:09,239 -talamus bak till lobus oxippitalis. - - -129 -00:03:09,239 --> 00:03:11,589 -talamus bak till lobus oxippitalis. -Vi benämner då - -130 -00:03:11,589 --> 00:03:11,599 -Vi benämner då - - -131 -00:03:11,599 --> 00:03:15,430 -Vi benämner då -detta utrymmet där det blir liksom ett - -132 -00:03:15,430 --> 00:03:15,440 -detta utrymmet där det blir liksom ett - - -133 -00:03:15,440 --> 00:03:19,470 -detta utrymmet där det blir liksom ett -litet uppehåll i det retinala lagret av - -134 -00:03:19,470 --> 00:03:19,480 -litet uppehåll i det retinala lagret av - - -135 -00:03:19,480 --> 00:03:22,350 -litet uppehåll i det retinala lagret av -att det går ut information här för - -136 -00:03:22,350 --> 00:03:22,360 -att det går ut information här för - - -137 -00:03:22,360 --> 00:03:25,589 -att det går ut information här för -Papilla Narvi Optiki. Ett knepigt - -138 -00:03:25,589 --> 00:03:25,599 -Papilla Narvi Optiki. Ett knepigt - - -139 -00:03:25,599 --> 00:03:27,509 -Papilla Narvi Optiki. Ett knepigt -latinsknamn. Säg jättegärna - -140 -00:03:27,509 --> 00:03:27,519 -latinsknamn. Säg jättegärna - - -141 -00:03:27,519 --> 00:03:29,030 -latinsknamn. Säg jättegärna -synarspapillen. - -142 -00:03:29,030 --> 00:03:29,040 -synarspapillen. - - -143 -00:03:29,040 --> 00:03:31,309 -synarspapillen. -Och i folkmun benämns det som den blinda - -144 -00:03:31,309 --> 00:03:31,319 -Och i folkmun benämns det som den blinda - - -145 -00:03:31,319 --> 00:03:33,270 -Och i folkmun benämns det som den blinda -fläcken för där har vi då inte stavar - -146 -00:03:33,270 --> 00:03:33,280 -fläcken för där har vi då inte stavar - - -147 -00:03:33,280 --> 00:03:36,589 -fläcken för där har vi då inte stavar -och tappar och kan inte se helt enkelt. - -148 -00:03:36,589 --> 00:03:36,599 -och tappar och kan inte se helt enkelt. - - -149 -00:03:36,599 --> 00:03:38,309 -och tappar och kan inte se helt enkelt. -Som tur var är vår hjärna extremt - -150 -00:03:38,309 --> 00:03:38,319 -Som tur var är vår hjärna extremt - - -151 -00:03:38,319 --> 00:03:41,070 -Som tur var är vår hjärna extremt -konservativ. Tycker inte alls alls om - -152 -00:03:41,070 --> 00:03:41,080 -konservativ. Tycker inte alls alls om - - -153 -00:03:41,080 --> 00:03:43,750 -konservativ. Tycker inte alls alls om -att vi har en blindfläck i i bägge ögons - -154 -00:03:43,750 --> 00:03:43,760 -att vi har en blindfläck i i bägge ögons - - -155 -00:03:43,760 --> 00:03:45,789 -att vi har en blindfläck i i bägge ögons -synfält så att den tar ju bort den för - -156 -00:03:45,789 --> 00:03:45,799 -synfält så att den tar ju bort den för - - -157 -00:03:45,799 --> 00:03:47,830 -synfält så att den tar ju bort den för -oss att vi ser ju inte vår blinda fläck - -158 -00:03:47,830 --> 00:03:47,840 -oss att vi ser ju inte vår blinda fläck - - -159 -00:03:47,840 --> 00:03:49,670 -oss att vi ser ju inte vår blinda fläck -nu eller vi vet inte om att vi inte ser - -160 -00:03:49,670 --> 00:03:49,680 -nu eller vi vet inte om att vi inte ser - - -161 -00:03:49,680 --> 00:03:51,110 -nu eller vi vet inte om att vi inte ser -i den blinda fläcken för det tycker vi - -162 -00:03:51,110 --> 00:03:51,120 -i den blinda fläcken för det tycker vi - - -163 -00:03:51,120 --> 00:03:53,750 -i den blinda fläcken för det tycker vi -är jobbigt och och man ska aldrig lita - -164 -00:03:53,750 --> 00:03:53,760 -är jobbigt och och man ska aldrig lita - - -165 -00:03:53,760 --> 00:03:55,309 -är jobbigt och och man ska aldrig lita -på sin hjärna. - -166 -00:03:55,309 --> 00:03:55,319 -på sin hjärna. - - -167 -00:03:55,319 --> 00:03:59,270 -på sin hjärna. -synarven sen textäxt av järnhinnor. - -168 -00:03:59,270 --> 00:03:59,280 -synarven sen textäxt av järnhinnor. - - -169 -00:03:59,280 --> 00:04:02,750 -synarven sen textäxt av järnhinnor. -Om vi tittar fördjupat på just eh - -170 -00:04:02,750 --> 00:04:02,760 -Om vi tittar fördjupat på just eh - - -171 -00:04:02,760 --> 00:04:05,470 -Om vi tittar fördjupat på just eh -synärspapillen och på latin är det - -172 -00:04:05,470 --> 00:04:05,480 -synärspapillen och på latin är det - - -173 -00:04:05,480 --> 00:04:08,830 -synärspapillen och på latin är det -alltså papilla nerv optiki eller discus - -174 -00:04:08,830 --> 00:04:08,840 -alltså papilla nerv optiki eller discus - - -175 -00:04:08,840 --> 00:04:11,110 -alltså papilla nerv optiki eller discus -nerv optiki. Det är i princip synonymt. - -176 -00:04:11,110 --> 00:04:11,120 -nerv optiki. Det är i princip synonymt. - - -177 -00:04:11,120 --> 00:04:12,869 -nerv optiki. Det är i princip synonymt. -Jag kan över en öl berätta om den - -178 -00:04:12,869 --> 00:04:12,879 -Jag kan över en öl berätta om den - - -179 -00:04:12,879 --> 00:04:15,229 -Jag kan över en öl berätta om den -historiska skillnaden men eh det är - -180 -00:04:15,229 --> 00:04:15,239 -historiska skillnaden men eh det är - - -181 -00:04:15,239 --> 00:04:16,949 -historiska skillnaden men eh det är -onödigt. - -182 -00:04:16,949 --> 00:04:16,959 -onödigt. - - -183 -00:04:16,959 --> 00:04:20,229 -onödigt. -Och eh det är den som vi ser i den här - -184 -00:04:20,229 --> 00:04:20,239 -Och eh det är den som vi ser i den här - - -185 -00:04:20,239 --> 00:04:22,030 -Och eh det är den som vi ser i den här -genomskärningsbilden - -186 -00:04:22,030 --> 00:04:22,040 -genomskärningsbilden - - -187 -00:04:22,040 --> 00:04:24,030 -genomskärningsbilden -här bak. - -188 -00:04:24,030 --> 00:04:24,040 -här bak. - - -189 -00:04:24,040 --> 00:04:27,510 -här bak. -Det vill säga här där synarven man - -190 -00:04:27,510 --> 00:04:27,520 -Det vill säga här där synarven man - - -191 -00:04:27,520 --> 00:04:29,629 -Det vill säga här där synarven man -brukar säga där synarven kommer in men - -192 -00:04:29,629 --> 00:04:29,639 -brukar säga där synarven kommer in men - - -193 -00:04:29,639 --> 00:04:31,550 -brukar säga där synarven kommer in men -utifrån var informationen flödar skulle - -194 -00:04:31,550 --> 00:04:31,560 -utifrån var informationen flödar skulle - - -195 -00:04:31,560 --> 00:04:33,310 -utifrån var informationen flödar skulle -jag egentligen vilja säga där synärven - -196 -00:04:33,310 --> 00:04:33,320 -jag egentligen vilja säga där synärven - - -197 -00:04:33,320 --> 00:04:35,909 -jag egentligen vilja säga där synärven -går ut. - -198 -00:04:35,909 --> 00:04:35,919 -går ut. - - -199 -00:04:35,919 --> 00:04:37,310 -går ut. -Men även det är ju en semantisk - -200 -00:04:37,310 --> 00:04:37,320 -Men även det är ju en semantisk - - -201 -00:04:37,320 --> 00:04:40,310 -Men även det är ju en semantisk -skillnad. Det området här där har vi - -202 -00:04:40,310 --> 00:04:40,320 -skillnad. Det området här där har vi - - -203 -00:04:40,320 --> 00:04:43,150 -skillnad. Det området här där har vi -inga tappar eller stavar vilket gör att - -204 -00:04:43,150 --> 00:04:43,160 -inga tappar eller stavar vilket gör att - - -205 -00:04:43,160 --> 00:04:46,590 -inga tappar eller stavar vilket gör att -ljus som kommer in ja måste inna på - -206 -00:04:46,590 --> 00:04:46,600 -ljus som kommer in ja måste inna på - - -207 -00:04:46,600 --> 00:04:48,990 -ljus som kommer in ja måste inna på -piller förstås. Popp och så bryts det - -208 -00:04:48,990 --> 00:04:49,000 -piller förstås. Popp och så bryts det - - -209 -00:04:49,000 --> 00:04:51,189 -piller förstås. Popp och så bryts det -och kommer dit. Det ljuset kommer inte - -210 -00:04:51,189 --> 00:04:51,199 -och kommer dit. Det ljuset kommer inte - - -211 -00:04:51,199 --> 00:04:53,629 -och kommer dit. Det ljuset kommer inte -att registreras av tappar eller stavar - -212 -00:04:53,629 --> 00:04:53,639 -att registreras av tappar eller stavar - - -213 -00:04:53,639 --> 00:04:56,270 -att registreras av tappar eller stavar -och det blir då en blindflick i vårt - -214 -00:04:56,270 --> 00:04:56,280 -och det blir då en blindflick i vårt - - -215 -00:04:56,280 --> 00:05:00,430 -och det blir då en blindflick i vårt -synfält. Och ni ser det alltså här på - -216 -00:05:00,430 --> 00:05:00,440 -synfält. Och ni ser det alltså här på - - -217 -00:05:00,440 --> 00:05:05,150 -synfält. Och ni ser det alltså här på -den anatomiska bilden och vi ser det här - -218 -00:05:05,150 --> 00:05:05,160 -den anatomiska bilden och vi ser det här - - -219 -00:05:05,160 --> 00:05:08,510 -den anatomiska bilden och vi ser det här -om vi tittar in i ögonbotten. Den här - -220 -00:05:08,510 --> 00:05:08,520 -om vi tittar in i ögonbotten. Den här - - -221 -00:05:08,520 --> 00:05:10,350 -om vi tittar in i ögonbotten. Den här -bilden är alltså en så kallad - -222 -00:05:10,350 --> 00:05:10,360 -bilden är alltså en så kallad - - -223 -00:05:10,360 --> 00:05:12,270 -bilden är alltså en så kallad -ögonbottenbild - -224 -00:05:12,270 --> 00:05:12,280 -ögonbottenbild - - -225 -00:05:12,280 --> 00:05:14,110 -ögonbottenbild -där här har man ju tagit med en kamera - -226 -00:05:14,110 --> 00:05:14,120 -där här har man ju tagit med en kamera - - -227 -00:05:14,120 --> 00:05:16,110 -där här har man ju tagit med en kamera -men annars så tittar man med ett - -228 -00:05:16,110 --> 00:05:16,120 -men annars så tittar man med ett - - -229 -00:05:16,120 --> 00:05:19,390 -men annars så tittar man med ett -ögonmikroskop helt enkelt in i pupillen - -230 -00:05:19,390 --> 00:05:19,400 -ögonmikroskop helt enkelt in i pupillen - - -231 -00:05:19,400 --> 00:05:21,510 -ögonmikroskop helt enkelt in i pupillen -och för pupillen är ju ingenting. Det - -232 -00:05:21,510 --> 00:05:21,520 -och för pupillen är ju ingenting. Det - - -233 -00:05:21,520 --> 00:05:23,670 -och för pupillen är ju ingenting. Det -svarta är inte något lager utan det - -234 -00:05:23,670 --> 00:05:23,680 -svarta är inte något lager utan det - - -235 -00:05:23,680 --> 00:05:25,469 -svarta är inte något lager utan det -svarta ni ser i pupillen det är bara de - -236 -00:05:25,469 --> 00:05:25,479 -svarta ni ser i pupillen det är bara de - - -237 -00:05:25,479 --> 00:05:28,029 -svarta ni ser i pupillen det är bara de -här pigmentepitelen som är längst bakom - -238 -00:05:28,029 --> 00:05:28,039 -här pigmentepitelen som är längst bakom - - -239 -00:05:28,039 --> 00:05:31,070 -här pigmentepitelen som är längst bakom -nättinnan. Och eh pupillen är ju bara en - -240 -00:05:31,070 --> 00:05:31,080 -nättinnan. Och eh pupillen är ju bara en - - -241 -00:05:31,080 --> 00:05:33,230 -nättinnan. Och eh pupillen är ju bara en -öppning. Så då tittar ni in och hittar - -242 -00:05:33,230 --> 00:05:33,240 -öppning. Så då tittar ni in och hittar - - -243 -00:05:33,240 --> 00:05:38,110 -öppning. Så då tittar ni in och hittar -då där kärlen kommer in i nättinnan och - -244 -00:05:38,110 --> 00:05:38,120 -då där kärlen kommer in i nättinnan och - - -245 -00:05:38,120 --> 00:05:40,550 -då där kärlen kommer in i nättinnan och -det är på samma ställe som därven går - -246 -00:05:40,550 --> 00:05:40,560 -det är på samma ställe som därven går - - -247 -00:05:40,560 --> 00:05:43,189 -det är på samma ställe som därven går -ut. Och då kan man tycka antingen att - -248 -00:05:43,189 --> 00:05:43,199 -ut. Och då kan man tycka antingen att - - -249 -00:05:43,199 --> 00:05:45,270 -ut. Och då kan man tycka antingen att -det ser lite diskformat ut och då kan - -250 -00:05:45,270 --> 00:05:45,280 -det ser lite diskformat ut och då kan - - -251 -00:05:45,280 --> 00:05:47,309 -det ser lite diskformat ut och då kan -man hålla sig till diskus närv i optik i - -252 -00:05:47,309 --> 00:05:47,319 -man hålla sig till diskus närv i optik i - - -253 -00:05:47,319 --> 00:05:49,029 -man hålla sig till diskus närv i optik i -gänget eller så kan man tycka att det - -254 -00:05:49,029 --> 00:05:49,039 -gänget eller så kan man tycka att det - - -255 -00:05:49,039 --> 00:05:51,070 -gänget eller så kan man tycka att det -ser lite buktande ut. Då kan man hålla - -256 -00:05:51,070 --> 00:05:51,080 -ser lite buktande ut. Då kan man hålla - - -257 -00:05:51,080 --> 00:05:53,590 -ser lite buktande ut. Då kan man hålla -sig till papillar när vi optik eller så - -258 -00:05:53,590 --> 00:05:53,600 -sig till papillar när vi optik eller så - - -259 -00:05:53,600 --> 00:05:58,629 -sig till papillar när vi optik eller så -säger ni bara synnervspapillen. - -260 -00:05:58,629 --> 00:05:58,639 - - - -261 -00:05:58,639 --> 00:06:01,830 - -Vi har sedan en annan struktur som vi - -262 -00:06:01,830 --> 00:06:01,840 -Vi har sedan en annan struktur som vi - - -263 -00:06:01,840 --> 00:06:04,870 -Vi har sedan en annan struktur som vi -benämner för gula fläcken. Många - -264 -00:06:04,870 --> 00:06:04,880 -benämner för gula fläcken. Många - - -265 -00:06:04,880 --> 00:06:06,909 -benämner för gula fläcken. Många -använder gula fläcken som ett - -266 -00:06:06,909 --> 00:06:06,919 -använder gula fläcken som ett - - -267 -00:06:06,919 --> 00:06:08,270 -använder gula fläcken som ett -patologiskt tillstånd, alltså en - -268 -00:06:08,270 --> 00:06:08,280 -patologiskt tillstånd, alltså en - - -269 -00:06:08,280 --> 00:06:10,950 -patologiskt tillstånd, alltså en -sjukdom. Men gula fläcken är egentligen - -270 -00:06:10,950 --> 00:06:10,960 -sjukdom. Men gula fläcken är egentligen - - -271 -00:06:10,960 --> 00:06:13,950 -sjukdom. Men gula fläcken är egentligen -en helt normal anatomisk fysiologisk - -272 -00:06:13,950 --> 00:06:13,960 -en helt normal anatomisk fysiologisk - - -273 -00:06:13,960 --> 00:06:16,629 -en helt normal anatomisk fysiologisk -struktur. Men om den slutar fungera då - -274 -00:06:16,629 --> 00:06:16,639 -struktur. Men om den slutar fungera då - - -275 -00:06:16,639 --> 00:06:19,950 -struktur. Men om den slutar fungera då -får man symptom så som från gula fläcken - -276 -00:06:19,950 --> 00:06:19,960 -får man symptom så som från gula fläcken - - -277 -00:06:19,960 --> 00:06:21,870 -får man symptom så som från gula fläcken -eh när den inte fungerar. Och därför har - -278 -00:06:21,870 --> 00:06:21,880 -eh när den inte fungerar. Och därför har - - -279 -00:06:21,880 --> 00:06:23,390 -eh när den inte fungerar. Och därför har -det ofta blivit att man säger att man - -280 -00:06:23,390 --> 00:06:23,400 -det ofta blivit att man säger att man - - -281 -00:06:23,400 --> 00:06:26,189 -det ofta blivit att man säger att man -har gula fläcken. Men men då menar man - -282 -00:06:26,189 --> 00:06:26,199 -har gula fläcken. Men men då menar man - - -283 -00:06:26,199 --> 00:06:27,990 -har gula fläcken. Men men då menar man -egentligen att man har en en dålig gula - -284 -00:06:27,990 --> 00:06:28,000 -egentligen att man har en en dålig gula - - -285 -00:06:28,000 --> 00:06:31,110 -egentligen att man har en en dålig gula -fläck. Gulf fläck. Gul fläck kommer sig - -286 -00:06:31,110 --> 00:06:31,120 -fläck. Gulf fläck. Gul fläck kommer sig - - -287 -00:06:31,120 --> 00:06:33,670 -fläck. Gulf fläck. Gul fläck kommer sig -av att den ser gulaktig ut när man - -288 -00:06:33,670 --> 00:06:33,680 -av att den ser gulaktig ut när man - - -289 -00:06:33,680 --> 00:06:35,909 -av att den ser gulaktig ut när man -tittar på den. Men om vi börjar med att - -290 -00:06:35,909 --> 00:06:35,919 -tittar på den. Men om vi börjar med att - - -291 -00:06:35,919 --> 00:06:40,350 -tittar på den. Men om vi börjar med att -titta på den i bilden till vänster här - -292 -00:06:40,350 --> 00:06:40,360 -titta på den i bilden till vänster här - - -293 -00:06:40,360 --> 00:06:44,830 -titta på den i bilden till vänster här -så ser ni att där går liksom nähtinnan - -294 -00:06:44,830 --> 00:06:44,840 -så ser ni att där går liksom nähtinnan - - -295 -00:06:44,840 --> 00:06:48,589 -så ser ni att där går liksom nähtinnan -in. Korodea och skera de är oförändrade. - -296 -00:06:48,589 --> 00:06:48,599 -in. Korodea och skera de är oförändrade. - - -297 -00:06:48,599 --> 00:06:51,629 -in. Korodea och skera de är oförändrade. -Men nähtinna gör en liten inbuktning - -298 -00:06:51,629 --> 00:06:51,639 -Men nähtinna gör en liten inbuktning - - -299 -00:06:51,639 --> 00:06:55,830 -Men nähtinna gör en liten inbuktning -och då är det hela det här området där - -300 -00:06:55,830 --> 00:06:55,840 -och då är det hela det här området där - - -301 -00:06:55,840 --> 00:06:58,230 -och då är det hela det här området där -det liksom börjar bukta in. Det blir - -302 -00:06:58,230 --> 00:06:58,240 -det liksom börjar bukta in. Det blir - - -303 -00:06:58,240 --> 00:07:00,469 -det liksom börjar bukta in. Det blir -lite gulaktigt om man tittar på det och - -304 -00:07:00,469 --> 00:07:00,479 -lite gulaktigt om man tittar på det och - - -305 -00:07:00,479 --> 00:07:03,749 -lite gulaktigt om man tittar på det och -kallas då för gula fläcken. Och precis i - -306 -00:07:03,749 --> 00:07:03,759 -kallas då för gula fläcken. Och precis i - - -307 -00:07:03,759 --> 00:07:05,589 -kallas då för gula fläcken. Och precis i -den mitten ser ni att det blir en - -308 -00:07:05,589 --> 00:07:05,599 -den mitten ser ni att det blir en - - -309 -00:07:05,599 --> 00:07:07,469 -den mitten ser ni att det blir en -centralgrop. - -310 -00:07:07,469 --> 00:07:07,479 -centralgrop. - - -311 -00:07:07,479 --> 00:07:09,550 -centralgrop. -Det är då fobia centralist eller - -312 -00:07:09,550 --> 00:07:09,560 -Det är då fobia centralist eller - - -313 -00:07:09,560 --> 00:07:11,629 -Det är då fobia centralist eller -centralgropen. - -314 -00:07:11,629 --> 00:07:11,639 -centralgropen. - - -315 -00:07:11,639 --> 00:07:15,390 -centralgropen. -Om vi tittar på det i samma ögonbild som - -316 -00:07:15,390 --> 00:07:15,400 -Om vi tittar på det i samma ögonbild som - - -317 -00:07:15,400 --> 00:07:18,110 -Om vi tittar på det i samma ögonbild som -på förra så har vi alltså hela det här - -318 -00:07:18,110 --> 00:07:18,120 -på förra så har vi alltså hela det här - - -319 -00:07:18,120 --> 00:07:21,950 -på förra så har vi alltså hela det här -området som är möjligen då lite gulare - -320 -00:07:21,950 --> 00:07:21,960 -området som är möjligen då lite gulare - - -321 -00:07:21,960 --> 00:07:26,110 -området som är möjligen då lite gulare -än omgivande vävnad. Det är då makla - -322 -00:07:26,110 --> 00:07:26,120 -än omgivande vävnad. Det är då makla - - -323 -00:07:26,120 --> 00:07:28,950 -än omgivande vävnad. Det är då makla -lutia eller lutia allt det som är här - -324 -00:07:28,950 --> 00:07:28,960 -lutia eller lutia allt det som är här - - -325 -00:07:28,960 --> 00:07:33,309 -lutia eller lutia allt det som är här -inne. Och precis i mitten där har vi en - -326 -00:07:33,309 --> 00:07:33,319 -inne. Och precis i mitten där har vi en - - -327 -00:07:33,319 --> 00:07:37,150 -inne. Och precis i mitten där har vi en -grop och det är då får vi centralis. - -328 -00:07:37,150 --> 00:07:37,160 -grop och det är då får vi centralis. - - -329 -00:07:37,160 --> 00:07:39,589 -grop och det är då får vi centralis. -används ibland då lite synonymt men ni - -330 -00:07:39,589 --> 00:07:39,599 -används ibland då lite synonymt men ni - - -331 -00:07:39,599 --> 00:07:42,150 -används ibland då lite synonymt men ni -behöver ju förstås veta om att luter det - -332 -00:07:42,150 --> 00:07:42,160 -behöver ju förstås veta om att luter det - - -333 -00:07:42,160 --> 00:07:44,990 -behöver ju förstås veta om att luter det -större hela området och får vi själva - -334 -00:07:44,990 --> 00:07:45,000 -större hela området och får vi själva - - -335 -00:07:45,000 --> 00:07:47,270 -större hela området och får vi själva -gropen i mitten. - -336 -00:07:47,270 --> 00:07:47,280 -gropen i mitten. - - -337 -00:07:47,280 --> 00:07:49,749 -gropen i mitten. -Och om vi tittar lite granna på vad det - -338 -00:07:49,749 --> 00:07:49,759 -Och om vi tittar lite granna på vad det - - -339 -00:07:49,759 --> 00:07:51,110 -Och om vi tittar lite granna på vad det -ger oss då för det är här vi har vårt - -340 -00:07:51,110 --> 00:07:51,120 -ger oss då för det är här vi har vårt - - -341 -00:07:51,120 --> 00:07:52,710 -ger oss då för det är här vi har vårt -blickfokus - -342 -00:07:52,710 --> 00:07:52,720 -blickfokus - - -343 -00:07:52,720 --> 00:07:55,110 -blickfokus -ser ni att på bilden till vänster det är - -344 -00:07:55,110 --> 00:07:55,120 -ser ni att på bilden till vänster det är - - -345 -00:07:55,120 --> 00:07:57,990 -ser ni att på bilden till vänster det är -den som ligger i princip - -346 -00:07:57,990 --> 00:07:58,000 -den som ligger i princip - - -347 -00:07:58,000 --> 00:08:01,230 -den som ligger i princip -rätt in från pupillen. Så det som ni - -348 -00:08:01,230 --> 00:08:01,240 -rätt in från pupillen. Så det som ni - - -349 -00:08:01,240 --> 00:08:04,869 -rätt in från pupillen. Så det som ni -tittar på just nu det ljuset faller in - -350 -00:08:04,869 --> 00:08:04,879 -tittar på just nu det ljuset faller in - - -351 -00:08:04,879 --> 00:08:07,670 -tittar på just nu det ljuset faller in -på er gula fläck. - -352 -00:08:07,670 --> 00:08:07,680 -på er gula fläck. - - -353 -00:08:07,680 --> 00:08:08,869 -på er gula fläck. -Det är alltså där vi har vårt - -354 -00:08:08,869 --> 00:08:08,879 -Det är alltså där vi har vårt - - -355 -00:08:08,879 --> 00:08:10,390 -Det är alltså där vi har vårt -blickfokus. - -356 -00:08:10,390 --> 00:08:10,400 -blickfokus. - - -357 -00:08:10,400 --> 00:08:13,149 -blickfokus. -Och det för oss in lite granna på tappar - -358 -00:08:13,149 --> 00:08:13,159 -Och det för oss in lite granna på tappar - - -359 -00:08:13,159 --> 00:08:16,029 -Och det för oss in lite granna på tappar -och stavar. Och dels har ni läst tappar - -360 -00:08:16,029 --> 00:08:16,039 -och stavar. Och dels har ni läst tappar - - -361 -00:08:16,039 --> 00:08:16,990 -och stavar. Och dels har ni läst tappar -och stavar innan ni började - -362 -00:08:16,990 --> 00:08:17,000 -och stavar innan ni började - - -363 -00:08:17,000 --> 00:08:18,670 -och stavar innan ni började -utbildningen. Jag har egentligen inget - -364 -00:08:18,670 --> 00:08:18,680 -utbildningen. Jag har egentligen inget - - -365 -00:08:18,680 --> 00:08:21,390 -utbildningen. Jag har egentligen inget -mer att säga än den baskunskapen. För - -366 -00:08:21,390 --> 00:08:21,400 -mer att säga än den baskunskapen. För - - -367 -00:08:21,400 --> 00:08:22,550 -mer att säga än den baskunskapen. För -övrigt kommer tillbaka här på - -368 -00:08:22,550 --> 00:08:22,560 -övrigt kommer tillbaka här på - - -369 -00:08:22,560 --> 00:08:25,189 -övrigt kommer tillbaka här på -fysiologin. Men men för att få ett - -370 -00:08:25,189 --> 00:08:25,199 -fysiologin. Men men för att få ett - - -371 -00:08:25,199 --> 00:08:27,070 -fysiologin. Men men för att få ett -sammanhang vill jag då alltså nämna att - -372 -00:08:27,070 --> 00:08:27,080 -sammanhang vill jag då alltså nämna att - - -373 -00:08:27,080 --> 00:08:31,390 -sammanhang vill jag då alltså nämna att -vi har våra stavar The Rod och det är de - -374 -00:08:31,390 --> 00:08:31,400 -vi har våra stavar The Rod och det är de - - -375 -00:08:31,400 --> 00:08:34,670 -vi har våra stavar The Rod och det är de -som ser svartvitt lätt förenklat. Och vi - -376 -00:08:34,670 --> 00:08:34,680 -som ser svartvitt lätt förenklat. Och vi - - -377 -00:08:34,680 --> 00:08:37,670 -som ser svartvitt lätt förenklat. Och vi -har våra tappar, våra cones och de ser - -378 -00:08:37,670 --> 00:08:37,680 -har våra tappar, våra cones och de ser - - -379 -00:08:37,680 --> 00:08:41,589 -har våra tappar, våra cones och de ser -färg lite lätt förenklat. Och då ser ni - -380 -00:08:41,589 --> 00:08:41,599 -färg lite lätt förenklat. Och då ser ni - - -381 -00:08:41,599 --> 00:08:43,909 -färg lite lätt förenklat. Och då ser ni -på den här bilden. Här tittar vi på - -382 -00:08:43,909 --> 00:08:43,919 -på den här bilden. Här tittar vi på - - -383 -00:08:43,919 --> 00:08:45,670 -på den här bilden. Här tittar vi på -ögat. Här är det vänster öga istället. - -384 -00:08:45,670 --> 00:08:45,680 -ögat. Här är det vänster öga istället. - - -385 -00:08:45,680 --> 00:08:47,230 -ögat. Här är det vänster öga istället. -Så att här kommer synarven. Och där har - -386 -00:08:47,230 --> 00:08:47,240 -Så att här kommer synarven. Och där har - - -387 -00:08:47,240 --> 00:08:50,310 -Så att här kommer synarven. Och där har -vi får vi centralis och gula fläcken. På - -388 -00:08:50,310 --> 00:08:50,320 -vi får vi centralis och gula fläcken. På - - -389 -00:08:50,320 --> 00:08:52,509 -vi får vi centralis och gula fläcken. På -den förra var det tvärtom va? Men då ser - -390 -00:08:52,509 --> 00:08:52,519 -den förra var det tvärtom va? Men då ser - - -391 -00:08:52,519 --> 00:08:55,350 -den förra var det tvärtom va? Men då ser -ni att det som vi tittar på poffet - -392 -00:08:55,350 --> 00:08:55,360 -ni att det som vi tittar på poffet - - -393 -00:08:55,360 --> 00:08:57,750 -ni att det som vi tittar på poffet -kommer att träffa precis rätt in i på - -394 -00:08:57,750 --> 00:08:57,760 -kommer att träffa precis rätt in i på - - -395 -00:08:57,760 --> 00:08:59,910 -kommer att träffa precis rätt in i på -via centralis. Och då ser ni på det här - -396 -00:08:59,910 --> 00:08:59,920 -via centralis. Och då ser ni på det här - - -397 -00:08:59,920 --> 00:09:03,110 -via centralis. Och då ser ni på det här -diagrammet nedanför i mörkt blått. Det - -398 -00:09:03,110 --> 00:09:03,120 -diagrammet nedanför i mörkt blått. Det - - -399 -00:09:03,120 --> 00:09:06,350 -diagrammet nedanför i mörkt blått. Det -är våra cones, våra tappar. - -400 -00:09:06,350 --> 00:09:06,360 -är våra cones, våra tappar. - - -401 -00:09:06,360 --> 00:09:10,190 -är våra cones, våra tappar. -Och tapparna som alltså ser färg är - -402 -00:09:10,190 --> 00:09:10,200 -Och tapparna som alltså ser färg är - - -403 -00:09:10,200 --> 00:09:13,230 -Och tapparna som alltså ser färg är -extremt - -404 -00:09:13,230 --> 00:09:13,240 - - - -405 -00:09:13,240 --> 00:09:17,030 - -ansamlade i Fovia Centralis. Så där har - -406 -00:09:17,030 --> 00:09:17,040 -ansamlade i Fovia Centralis. Så där har - - -407 -00:09:17,040 --> 00:09:19,550 -ansamlade i Fovia Centralis. Så där har -vi väldigt många tappar - -408 -00:09:19,550 --> 00:09:19,560 -vi väldigt många tappar - - -409 -00:09:19,560 --> 00:09:22,310 -vi väldigt många tappar -och därmed väldigt bra färgseende. Och - -410 -00:09:22,310 --> 00:09:22,320 -och därmed väldigt bra färgseende. Och - - -411 -00:09:22,320 --> 00:09:24,949 -och därmed väldigt bra färgseende. Och -det mesta i världen är ju i färg och där - -412 -00:09:24,949 --> 00:09:24,959 -det mesta i världen är ju i färg och där - - -413 -00:09:24,959 --> 00:09:26,470 -det mesta i världen är ju i färg och där -får vi alltså vårt blickfokus, vårt - -414 -00:09:26,470 --> 00:09:26,480 -får vi alltså vårt blickfokus, vårt - - -415 -00:09:26,480 --> 00:09:28,590 -får vi alltså vårt blickfokus, vårt -skarpa scende. - -416 -00:09:28,590 --> 00:09:28,600 -skarpa scende. - - -417 -00:09:28,600 --> 00:09:30,190 -skarpa scende. -Och sen så ser ni att färgseendet - -418 -00:09:30,190 --> 00:09:30,200 -Och sen så ser ni att färgseendet - - -419 -00:09:30,200 --> 00:09:32,470 -Och sen så ser ni att färgseendet -minskar. Där har vi en blind fläck. - -420 -00:09:32,470 --> 00:09:32,480 -minskar. Där har vi en blind fläck. - - -421 -00:09:32,480 --> 00:09:34,350 -minskar. Där har vi en blind fläck. -Popp. Det ljuset som kommer dit. Det ser - -422 -00:09:34,350 --> 00:09:34,360 -Popp. Det ljuset som kommer dit. Det ser - - -423 -00:09:34,360 --> 00:09:36,389 -Popp. Det ljuset som kommer dit. Det ser -vi inte. Men hjärnan tycker det är så - -424 -00:09:36,389 --> 00:09:36,399 -vi inte. Men hjärnan tycker det är så - - -425 -00:09:36,399 --> 00:09:38,110 -vi inte. Men hjärnan tycker det är så -jobbigt så att hjärnan fyller i med vad - -426 -00:09:38,110 --> 00:09:38,120 -jobbigt så att hjärnan fyller i med vad - - -427 -00:09:38,120 --> 00:09:40,190 -jobbigt så att hjärnan fyller i med vad -den tror finns där så att inte vi - -428 -00:09:40,190 --> 00:09:40,200 -den tror finns där så att inte vi - - -429 -00:09:40,200 --> 00:09:42,630 -den tror finns där så att inte vi -uppfattar att vi har en blindfläck. Och - -430 -00:09:42,630 --> 00:09:42,640 -uppfattar att vi har en blindfläck. Och - - -431 -00:09:42,640 --> 00:09:45,949 -uppfattar att vi har en blindfläck. Och -så ser ni att sen minskar andelen tappar - -432 -00:09:45,949 --> 00:09:45,959 -så ser ni att sen minskar andelen tappar - - -433 -00:09:45,959 --> 00:09:49,190 -så ser ni att sen minskar andelen tappar -radikalt och kvar har vi i princip bara - -434 -00:09:49,190 --> 00:09:49,200 -radikalt och kvar har vi i princip bara - - -435 -00:09:49,200 --> 00:09:52,030 -radikalt och kvar har vi i princip bara -stavar några tappar. Och stavarna ser i - -436 -00:09:52,030 --> 00:09:52,040 -stavar några tappar. Och stavarna ser i - - -437 -00:09:52,040 --> 00:09:54,430 -stavar några tappar. Och stavarna ser i -första hand svartvitt och det gör - -438 -00:09:54,430 --> 00:09:54,440 -första hand svartvitt och det gör - - -439 -00:09:54,440 --> 00:09:56,910 -första hand svartvitt och det gör -faktiskt att eh i princip har vi en - -440 -00:09:56,910 --> 00:09:56,920 -faktiskt att eh i princip har vi en - - -441 -00:09:56,920 --> 00:09:59,790 -faktiskt att eh i princip har vi en -svartvit syn utanför vårt blickfokus. - -442 -00:09:59,790 --> 00:09:59,800 -svartvit syn utanför vårt blickfokus. - - -443 -00:09:59,800 --> 00:10:02,069 -svartvit syn utanför vårt blickfokus. -Men även det fyller hjärnan i med den - -444 -00:10:02,069 --> 00:10:02,079 -Men även det fyller hjärnan i med den - - -445 -00:10:02,079 --> 00:10:03,910 -Men även det fyller hjärnan i med den -färg. I och med att vår blick ju vandrar - -446 -00:10:03,910 --> 00:10:03,920 -färg. I och med att vår blick ju vandrar - - -447 -00:10:03,920 --> 00:10:06,030 -färg. I och med att vår blick ju vandrar -runt i rummet så har vi ju ofta någon - -448 -00:10:06,030 --> 00:10:06,040 -runt i rummet så har vi ju ofta någon - - -449 -00:10:06,040 --> 00:10:08,389 -runt i rummet så har vi ju ofta någon -gång tittat på de strukturerna när vi - -450 -00:10:08,389 --> 00:10:08,399 -gång tittat på de strukturerna när vi - - -451 -00:10:08,399 --> 00:10:10,190 -gång tittat på de strukturerna när vi -gick in i rummet i alla fall. Och därmed - -452 -00:10:10,190 --> 00:10:10,200 -gick in i rummet i alla fall. Och därmed - - -453 -00:10:10,200 --> 00:10:11,790 -gick in i rummet i alla fall. Och därmed -så fyller hjärnan i den färg som den - -454 -00:10:11,790 --> 00:10:11,800 -så fyller hjärnan i den färg som den - - -455 -00:10:11,800 --> 00:10:13,630 -så fyller hjärnan i den färg som den -minns att vi hade eller den färg som den - -456 -00:10:13,630 --> 00:10:13,640 -minns att vi hade eller den färg som den - - -457 -00:10:13,640 --> 00:10:15,750 -minns att vi hade eller den färg som den -anser att vi borde ha. Men egentligen - -458 -00:10:15,750 --> 00:10:15,760 -anser att vi borde ha. Men egentligen - - -459 -00:10:15,760 --> 00:10:18,350 -anser att vi borde ha. Men egentligen -ser vi svartvitt i vår periferi. Men det - -460 -00:10:18,350 --> 00:10:18,360 -ser vi svartvitt i vår periferi. Men det - - -461 -00:10:18,360 --> 00:10:20,990 -ser vi svartvitt i vår periferi. Men det -är jobbigt för oss och hjärnan ljuger - -462 -00:10:20,990 --> 00:10:21,000 -är jobbigt för oss och hjärnan ljuger - - -463 -00:10:21,000 --> 00:10:23,550 -är jobbigt för oss och hjärnan ljuger -ihop ett bekvämt liv för oss. Ni som har - -464 -00:10:23,550 --> 00:10:23,560 -ihop ett bekvämt liv för oss. Ni som har - - -465 -00:10:23,560 --> 00:10:25,949 -ihop ett bekvämt liv för oss. Ni som har -tagit körkort nyss min insat om eller ni - -466 -00:10:25,949 --> 00:10:25,959 -tagit körkort nyss min insat om eller ni - - -467 -00:10:25,959 --> 00:10:28,190 -tagit körkort nyss min insat om eller ni -som har körkort att när det är mörkt ute - -468 -00:10:28,190 --> 00:10:28,200 -som har körkort att när det är mörkt ute - - -469 -00:10:28,200 --> 00:10:29,829 -som har körkort att när det är mörkt ute -ska man inte titta precis på något utan - -470 -00:10:29,829 --> 00:10:29,839 -ska man inte titta precis på något utan - - -471 -00:10:29,839 --> 00:10:31,590 -ska man inte titta precis på något utan -lite bredvid till exempel. Det är för - -472 -00:10:31,590 --> 00:10:31,600 -lite bredvid till exempel. Det är för - - -473 -00:10:31,600 --> 00:10:32,829 -lite bredvid till exempel. Det är för -att när det är dåligt ljus så måste vi - -474 -00:10:32,829 --> 00:10:32,839 -att när det är dåligt ljus så måste vi - - -475 -00:10:32,839 --> 00:10:36,590 -att när det är dåligt ljus så måste vi -verkligen använda alla våra stavar som - -476 -00:10:36,590 --> 00:10:36,600 -verkligen använda alla våra stavar som - - -477 -00:10:36,600 --> 00:10:39,030 -verkligen använda alla våra stavar som -ser bra i svart och vitt eller ljus och - -478 -00:10:39,030 --> 00:10:39,040 -ser bra i svart och vitt eller ljus och - - -479 -00:10:39,040 --> 00:10:42,150 -ser bra i svart och vitt eller ljus och -mörk då. - -480 -00:10:42,150 --> 00:10:42,160 -mörk då. - - -481 -00:10:42,160 --> 00:10:44,949 -mörk då. -Om man sen tittar mer noggrant på retina - -482 -00:10:44,949 --> 00:10:44,959 -Om man sen tittar mer noggrant på retina - - -483 -00:10:44,959 --> 00:10:48,310 -Om man sen tittar mer noggrant på retina -så kan man dela in det i tio olika lager - -484 -00:10:48,310 --> 00:10:48,320 -så kan man dela in det i tio olika lager - - -485 -00:10:48,320 --> 00:10:50,710 -så kan man dela in det i tio olika lager -där det innersta av dem är det här - -486 -00:10:50,710 --> 00:10:50,720 -där det innersta av dem är det här - - -487 -00:10:50,720 --> 00:10:53,269 -där det innersta av dem är det här -retinala pigmentepitelet. - -488 -00:10:53,269 --> 00:10:53,279 -retinala pigmentepitelet. - - -489 -00:10:53,279 --> 00:10:56,110 -retinala pigmentepitelet. -Och här har vi sen de delarna som - -490 -00:10:56,110 --> 00:10:56,120 -Och här har vi sen de delarna som - - -491 -00:10:56,120 --> 00:10:58,590 -Och här har vi sen de delarna som -innehåller tappar och stavar. Och här - -492 -00:10:58,590 --> 00:10:58,600 -innehåller tappar och stavar. Och här - - -493 -00:10:58,600 --> 00:11:02,310 -innehåller tappar och stavar. Och här -utanför har vi en hel del olika nevron. - -494 -00:11:02,310 --> 00:11:02,320 -utanför har vi en hel del olika nevron. - - -495 -00:11:02,320 --> 00:11:03,710 -utanför har vi en hel del olika nevron. -Anne kommer att gå igenom detta - -496 -00:11:03,710 --> 00:11:03,720 -Anne kommer att gå igenom detta - - -497 -00:11:03,720 --> 00:11:06,670 -Anne kommer att gå igenom detta -histologiskt mer exakt, men Rudenholms - -498 -00:11:06,670 --> 00:11:06,680 -histologiskt mer exakt, men Rudenholms - - -499 -00:11:06,680 --> 00:11:09,269 -histologiskt mer exakt, men Rudenholms -korta sammanfattning är att ljuset - -500 -00:11:09,269 --> 00:11:09,279 -korta sammanfattning är att ljuset - - -501 -00:11:09,279 --> 00:11:11,269 -korta sammanfattning är att ljuset -kommer in här, passerar alla de här - -502 -00:11:11,269 --> 00:11:11,279 -kommer in här, passerar alla de här - - -503 -00:11:11,279 --> 00:11:14,269 -kommer in här, passerar alla de här -nevronen, aktiverar, tappar eller stavar - -504 -00:11:14,269 --> 00:11:14,279 -nevronen, aktiverar, tappar eller stavar - - -505 -00:11:14,279 --> 00:11:16,389 -nevronen, aktiverar, tappar eller stavar -beroende på vilken typ av ljus det är - -506 -00:11:16,389 --> 00:11:16,399 -beroende på vilken typ av ljus det är - - -507 -00:11:16,399 --> 00:11:18,550 -beroende på vilken typ av ljus det är -och sen så släcks ljussignalen ut i - -508 -00:11:18,550 --> 00:11:18,560 -och sen så släcks ljussignalen ut i - - -509 -00:11:18,560 --> 00:11:20,430 -och sen så släcks ljussignalen ut i -pegmentepitel. - -510 -00:11:20,430 --> 00:11:20,440 -pegmentepitel. - - -511 -00:11:20,440 --> 00:11:22,509 -pegmentepitel. -Tapparna och stavarna kommer utifrån sin - -512 -00:11:22,509 --> 00:11:22,519 -Tapparna och stavarna kommer utifrån sin - - -513 -00:11:22,519 --> 00:11:25,670 -Tapparna och stavarna kommer utifrån sin -aktivering att aktivera de här bipolära - -514 -00:11:25,670 --> 00:11:25,680 -aktivering att aktivera de här bipolära - - -515 -00:11:25,680 --> 00:11:27,990 -aktivering att aktivera de här bipolära -nevronen. Och det är egentligen de som - -516 -00:11:27,990 --> 00:11:28,000 -nevronen. Och det är egentligen de som - - -517 -00:11:28,000 --> 00:11:30,629 -nevronen. Och det är egentligen de som -rent strikt fysiologiskt utgör synnerven - -518 -00:11:30,629 --> 00:11:30,639 -rent strikt fysiologiskt utgör synnerven - - -519 -00:11:30,639 --> 00:11:32,670 -rent strikt fysiologiskt utgör synnerven -för det är den första mottagande - -520 -00:11:32,670 --> 00:11:32,680 -för det är den första mottagande - - -521 -00:11:32,680 --> 00:11:35,910 -för det är den första mottagande -nervcellen. Och de kopplas sedan vidare - -522 -00:11:35,910 --> 00:11:35,920 -nervcellen. Och de kopplas sedan vidare - - -523 -00:11:35,920 --> 00:11:38,870 -nervcellen. Och de kopplas sedan vidare -via intrikata vägar så att informationen - -524 -00:11:38,870 --> 00:11:38,880 -via intrikata vägar så att informationen - - -525 -00:11:38,880 --> 00:11:41,110 -via intrikata vägar så att informationen -till slut går ut via de här axonen som - -526 -00:11:41,110 --> 00:11:41,120 -till slut går ut via de här axonen som - - -527 -00:11:41,120 --> 00:11:43,949 -till slut går ut via de här axonen som -ska in i synnerven. Där synnerven - -528 -00:11:43,949 --> 00:11:43,959 -ska in i synnerven. Där synnerven - - -529 -00:11:43,959 --> 00:11:45,629 -ska in i synnerven. Där synnerven -egentligen då rent fysiologiskt är en - -530 -00:11:45,629 --> 00:11:45,639 -egentligen då rent fysiologiskt är en - - -531 -00:11:45,639 --> 00:11:47,790 -egentligen då rent fysiologiskt är en -ledningsbana eftersom informationen har - -532 -00:11:47,790 --> 00:11:47,800 -ledningsbana eftersom informationen har - - -533 -00:11:47,800 --> 00:11:50,190 -ledningsbana eftersom informationen har -kopplat om. Men vi benämner den som en - -534 -00:11:50,190 --> 00:11:50,200 -kopplat om. Men vi benämner den som en - - -535 -00:11:50,200 --> 00:11:53,829 -kopplat om. Men vi benämner den som en -narv av hävd och tradition. Anne går sen - -536 -00:11:53,829 --> 00:11:53,839 -narv av hävd och tradition. Anne går sen - - -537 -00:11:53,839 --> 00:11:58,910 -narv av hävd och tradition. Anne går sen -igenom de här lagren med er mer exakt. - -538 -00:11:58,910 --> 00:11:58,920 - - - -539 -00:11:58,920 --> 00:12:01,470 - -Avslutningsvis vill jag bara nämna - -540 -00:12:01,470 --> 00:12:01,480 -Avslutningsvis vill jag bara nämna - - -541 -00:12:01,480 --> 00:12:03,590 -Avslutningsvis vill jag bara nämna -nervus opticus koppling till centrala - -542 -00:12:03,590 --> 00:12:03,600 -nervus opticus koppling till centrala - - -543 -00:12:03,600 --> 00:12:06,350 -nervus opticus koppling till centrala -nervsystemet. Och jag ser här att det - -544 -00:12:06,350 --> 00:12:06,360 -nervsystemet. Och jag ser här att det - - -545 -00:12:06,360 --> 00:12:08,069 -nervsystemet. Och jag ser här att det -står nervus ett men det är ju - -546 -00:12:08,069 --> 00:12:08,079 -står nervus ett men det är ju - - -547 -00:12:08,079 --> 00:12:10,550 -står nervus ett men det är ju -luktnerven. Det ska vara nervus två - -548 -00:12:10,550 --> 00:12:10,560 -luktnerven. Det ska vara nervus två - - -549 -00:12:10,560 --> 00:12:12,430 -luktnerven. Det ska vara nervus två -synnerven. - -550 -00:12:12,430 --> 00:12:12,440 -synnerven. - - -551 -00:12:12,440 --> 00:12:15,550 -synnerven. -Och synnerven tar emot information från - -552 -00:12:15,550 --> 00:12:15,560 -Och synnerven tar emot information från - - -553 -00:12:15,560 --> 00:12:18,030 -Och synnerven tar emot information från -nättinnan. Då nättinnan övergår i - -554 -00:12:18,030 --> 00:12:18,040 -nättinnan. Då nättinnan övergår i - - -555 -00:12:18,040 --> 00:12:20,310 -nättinnan. Då nättinnan övergår i -synnerven via - -556 -00:12:20,310 --> 00:12:20,320 -synnerven via - - -557 -00:12:20,320 --> 00:12:24,069 -synnerven via -de här axonen som går in och sen bildar - -558 -00:12:24,069 --> 00:12:24,079 -de här axonen som går in och sen bildar - - -559 -00:12:24,079 --> 00:12:26,750 -de här axonen som går in och sen bildar -det som vi anatomiskt kallar synärven. - -560 -00:12:26,750 --> 00:12:26,760 -det som vi anatomiskt kallar synärven. - - -561 -00:12:26,760 --> 00:12:30,069 -det som vi anatomiskt kallar synärven. -Den kommer att gå vidare från varje öga - -562 -00:12:30,069 --> 00:12:30,079 -Den kommer att gå vidare från varje öga - - -563 -00:12:30,079 --> 00:12:33,550 -Den kommer att gå vidare från varje öga -bak till talamus. Och just den delen av - -564 -00:12:33,550 --> 00:12:33,560 -bak till talamus. Och just den delen av - - -565 -00:12:33,560 --> 00:12:36,910 -bak till talamus. Och just den delen av -tal kallas för yttre knäkroppen och där - -566 -00:12:36,910 --> 00:12:36,920 -tal kallas för yttre knäkroppen och där - - -567 -00:12:36,920 --> 00:12:39,949 -tal kallas för yttre knäkroppen och där -kopplar den om till ett nytt eh nevron - -568 -00:12:39,949 --> 00:12:39,959 -kopplar den om till ett nytt eh nevron - - -569 -00:12:39,959 --> 00:12:41,670 -kopplar den om till ett nytt eh nevron -som skickar informationen vidare bak - -570 -00:12:41,670 --> 00:12:41,680 -som skickar informationen vidare bak - - -571 -00:12:41,680 --> 00:12:45,949 -som skickar informationen vidare bak -till lobus oxippitalis oxippitalloben. - -572 -00:12:45,949 --> 00:12:45,959 -till lobus oxippitalis oxippitalloben. - - -573 -00:12:45,959 --> 00:12:48,110 -till lobus oxippitalis oxippitalloben. -Sen kan man fundera lite granna på - -574 -00:12:48,110 --> 00:12:48,120 -Sen kan man fundera lite granna på - - -575 -00:12:48,120 --> 00:12:51,269 -Sen kan man fundera lite granna på -vilken del av synfältet som går var i de - -576 -00:12:51,269 --> 00:12:51,279 -vilken del av synfältet som går var i de - - -577 -00:12:51,279 --> 00:12:52,870 -vilken del av synfältet som går var i de -här synbanorna. Och det får ni - -578 -00:12:52,870 --> 00:12:52,880 -här synbanorna. Och det får ni - - -579 -00:12:52,880 --> 00:12:54,750 -här synbanorna. Och det får ni -jättegärna fundera på men inget vi - -580 -00:12:54,750 --> 00:12:54,760 -jättegärna fundera på men inget vi - - -581 -00:12:54,760 --> 00:12:56,750 -jättegärna fundera på men inget vi -tenterar i den här kursen utan det - -582 -00:12:56,750 --> 00:12:56,760 -tenterar i den här kursen utan det - - -583 -00:12:56,760 --> 00:12:59,310 -tenterar i den här kursen utan det -kommer tillbaka termin tre. - -584 -00:12:59,310 --> 00:12:59,320 -kommer tillbaka termin tre. - - -585 -00:12:59,320 --> 00:13:01,389 -kommer tillbaka termin tre. -Men det som vi har med är alltså namnet - -586 -00:13:01,389 --> 00:13:01,399 -Men det som vi har med är alltså namnet - - -587 -00:13:01,399 --> 00:13:04,629 -Men det som vi har med är alltså namnet -Nervusopticus, att det är nummer två, - -588 -00:13:04,629 --> 00:13:04,639 -Nervusopticus, att det är nummer två, - - -589 -00:13:04,639 --> 00:13:08,110 -Nervusopticus, att det är nummer två, -inte nummer ett. Att den går till - -590 -00:13:08,110 --> 00:13:08,120 -inte nummer ett. Att den går till - - -591 -00:13:08,120 --> 00:13:10,670 -inte nummer ett. Att den går till -lobusoxipitalis men att den gör det via - -592 -00:13:10,670 --> 00:13:10,680 -lobusoxipitalis men att den gör det via - - -593 -00:13:10,680 --> 00:13:12,790 -lobusoxipitalis men att den gör det via -talamus. Och allt går ju i princip via - -594 -00:13:12,790 --> 00:13:12,800 -talamus. Och allt går ju i princip via - - -595 -00:13:12,800 --> 00:13:17,069 -talamus. Och allt går ju i princip via -talamus. Så där är överraskningarna få. - -596 -00:13:17,069 --> 00:13:17,079 -talamus. Så där är överraskningarna få. - - -597 -00:13:17,079 --> 00:13:18,750 -talamus. Så där är överraskningarna få. -Vi har nu gått igenom retorna med sina - -598 -00:13:18,750 --> 00:13:18,760 -Vi har nu gått igenom retorna med sina - - -599 -00:13:18,760 --> 00:13:21,470 -Vi har nu gått igenom retorna med sina -lager. synarspapill, gula fläcken, - -600 -00:13:21,470 --> 00:13:21,480 -lager. synarspapill, gula fläcken, - - -601 -00:13:21,480 --> 00:13:24,470 -lager. synarspapill, gula fläcken, -maklutia och tappar och stavar och fåvia - -602 -00:13:24,470 --> 00:13:24,480 -maklutia och tappar och stavar och fåvia - - -603 -00:13:24,480 --> 00:13:27,350 -maklutia och tappar och stavar och fåvia -centralis samt koppling till cenes. Anne - -604 -00:13:27,350 --> 00:13:27,360 -centralis samt koppling till cenes. Anne - - -605 -00:13:27,360 --> 00:13:29,949 -centralis samt koppling till cenes. Anne -tar vi med det histologiska. - -606 -00:13:29,949 --> 00:13:29,959 -tar vi med det histologiska. - - -607 -00:13:29,959 --> 00:13:32,590 -tar vi med det histologiska. -Här har jag sen tryckt ut ett par bilder - -608 -00:13:32,590 --> 00:13:32,600 -Här har jag sen tryckt ut ett par bilder - - -609 -00:13:32,600 --> 00:13:34,829 -Här har jag sen tryckt ut ett par bilder -där jag har plockat bort namnen och det - -610 -00:13:34,829 --> 00:13:34,839 -där jag har plockat bort namnen och det - - -611 -00:13:34,839 --> 00:13:37,230 -där jag har plockat bort namnen och det -är så att ni kan öva själva. Alla de här - -612 -00:13:37,230 --> 00:13:37,240 -är så att ni kan öva själva. Alla de här - - -613 -00:13:37,240 --> 00:13:39,990 -är så att ni kan öva själva. Alla de här -strukturerna ska ni efter de här två - -614 -00:13:39,990 --> 00:13:40,000 -strukturerna ska ni efter de här två - - -615 -00:13:40,000 --> 00:13:43,110 -strukturerna ska ni efter de här två -föreläsningarna kunna. Och eh då är det - -616 -00:13:43,110 --> 00:13:43,120 -föreläsningarna kunna. Och eh då är det - - -617 -00:13:43,120 --> 00:13:45,590 -föreläsningarna kunna. Och eh då är det -här ett bra sätt att öva. - -618 -00:13:45,590 --> 00:13:45,600 -här ett bra sätt att öva. - - -619 -00:13:45,600 --> 00:13:48,990 -här ett bra sätt att öva. -Och här har vi lite till bilar. Jättebra - -620 -00:13:48,990 --> 00:13:49,000 -Och här har vi lite till bilar. Jättebra - - -621 -00:13:49,000 --> 00:13:50,949 -Och här har vi lite till bilar. Jättebra -att plugga in lite granna. En del tror - -622 -00:13:50,949 --> 00:13:50,959 -att plugga in lite granna. En del tror - - -623 -00:13:50,959 --> 00:13:53,629 -att plugga in lite granna. En del tror -det är att bägge de här två är samma - -624 -00:13:53,629 --> 00:13:53,639 -det är att bägge de här två är samma - - -625 -00:13:53,639 --> 00:13:55,870 -det är att bägge de här två är samma -struktur. - -626 -00:13:55,870 --> 00:13:55,880 -struktur. - - -627 -00:13:55,880 --> 00:13:57,509 -struktur. -Och sen så fick ni den här. Det här är - -628 -00:13:57,509 --> 00:13:57,519 -Och sen så fick ni den här. Det här är - - -629 -00:13:57,519 --> 00:13:58,710 -Och sen så fick ni den här. Det här är -en stilistisk bild. Det är inte en - -630 -00:13:58,710 --> 00:13:58,720 -en stilistisk bild. Det är inte en - - -631 -00:13:58,720 --> 00:14:00,829 -en stilistisk bild. Det är inte en -riktig bild men den var den bästa tyckte - -632 -00:14:00,829 --> 00:14:00,839 -riktig bild men den var den bästa tyckte - - -633 -00:14:00,839 --> 00:14:05,470 -riktig bild men den var den bästa tyckte -jag som var snäll. - -634 -00:14:05,470 --> 00:14:05,480 - - - -635 -00:14:05,480 --> 00:14:08,389 - -Läs kapitl. Vi förutsätter att ni har - -636 -00:14:08,389 --> 00:14:08,399 -Läs kapitl. Vi förutsätter att ni har - - -637 -00:14:08,399 --> 00:14:12,310 -Läs kapitl. Vi förutsätter att ni har -läst kapitlen och eh det kan alltså inte - -638 -00:14:12,310 --> 00:14:12,320 -läst kapitlen och eh det kan alltså inte - - -639 -00:14:12,320 --> 00:14:14,550 -läst kapitlen och eh det kan alltså inte -bara eh det räcker nog inte bara och - -640 -00:14:14,550 --> 00:14:14,560 -bara eh det räcker nog inte bara och - - -641 -00:14:14,560 --> 00:14:16,389 -bara eh det räcker nog inte bara och -lyssna på föreläsningarna tror jag utan - -642 -00:14:16,389 --> 00:14:16,399 -lyssna på föreläsningarna tror jag utan - - -643 -00:14:16,399 --> 00:14:18,350 -lyssna på föreläsningarna tror jag utan -man behöver man behöver plugga lite - -644 -00:14:18,350 --> 00:14:18,360 -man behöver man behöver plugga lite - - -645 -00:14:18,360 --> 00:14:20,629 -man behöver man behöver plugga lite -själv och då är ju böckerna obligatorisk - -646 -00:14:20,629 --> 00:14:20,639 -själv och då är ju böckerna obligatorisk - - -647 -00:14:20,639 --> 00:14:22,550 -själv och då är ju böckerna obligatorisk -kurslitteratur och då förväntas - -648 -00:14:22,550 --> 00:14:22,560 -kurslitteratur och då förväntas - - -649 -00:14:22,560 --> 00:14:25,310 -kurslitteratur och då förväntas -studenter läsa den informationen. - -650 -00:14:25,310 --> 00:14:25,320 -studenter läsa den informationen. - - -651 -00:14:25,320 --> 00:14:28,310 -studenter läsa den informationen. -Däremot ska sägas att ni ska hela tiden - -652 -00:14:28,310 --> 00:14:28,320 -Däremot ska sägas att ni ska hela tiden - - -653 -00:14:28,320 --> 00:14:30,550 -Däremot ska sägas att ni ska hela tiden -ha med den detaljerade målbeskrivningen - -654 -00:14:30,550 --> 00:14:30,560 -ha med den detaljerade målbeskrivningen - - -655 -00:14:30,560 --> 00:14:33,030 -ha med den detaljerade målbeskrivningen -för det är den som anger nivån och jag - -656 -00:14:33,030 --> 00:14:33,040 -för det är den som anger nivån och jag - - -657 -00:14:33,040 --> 00:14:35,389 -för det är den som anger nivån och jag -kommer bara att tentera sådant som står - -658 -00:14:35,389 --> 00:14:35,399 -kommer bara att tentera sådant som står - - -659 -00:14:35,399 --> 00:14:37,629 -kommer bara att tentera sådant som står -i den detaljerade målbeskrivningen. Det - -660 -00:14:37,629 --> 00:14:37,639 -i den detaljerade målbeskrivningen. Det - - -661 -00:14:37,639 --> 00:14:40,110 -i den detaljerade målbeskrivningen. Det -har ni mitt ord på. Så det är den som - -662 -00:14:40,110 --> 00:14:40,120 -har ni mitt ord på. Så det är den som - - -663 -00:14:40,120 --> 00:14:43,710 -har ni mitt ord på. Så det är den som -visar exakt vad som kommer på tentan. - -664 -00:14:43,710 --> 00:14:43,720 -visar exakt vad som kommer på tentan. - - -665 -00:14:43,720 --> 00:14:45,509 -visar exakt vad som kommer på tentan. -Jag kommer att lägga upp instringsfrågor - -666 -00:14:45,509 --> 00:14:45,519 -Jag kommer att lägga upp instringsfrågor - - -667 -00:14:45,519 --> 00:14:46,910 -Jag kommer att lägga upp instringsfrågor -eller förmodligen ser ni ju den här - -668 -00:14:46,910 --> 00:14:46,920 -eller förmodligen ser ni ju den här - - -669 -00:14:46,920 --> 00:14:48,230 -eller förmodligen ser ni ju den här -filmen när jag har lagt upp - -670 -00:14:48,230 --> 00:14:48,240 -filmen när jag har lagt upp - - -671 -00:14:48,240 --> 00:14:50,110 -filmen när jag har lagt upp -instringsfrågor så att då häftar jag - -672 -00:14:50,110 --> 00:14:50,120 -instringsfrågor så att då häftar jag - - -673 -00:14:50,120 --> 00:14:51,670 -instringsfrågor så att då häftar jag -till och säger att jag har lagt upp - -674 -00:14:51,670 --> 00:14:51,680 -till och säger att jag har lagt upp - - -675 -00:14:51,680 --> 00:14:53,829 -till och säger att jag har lagt upp -insfrågor. De får ni göra om ni vill men - -676 -00:14:53,829 --> 00:14:53,839 -insfrågor. De får ni göra om ni vill men - - -677 -00:14:53,839 --> 00:14:56,069 -insfrågor. De får ni göra om ni vill men -är inte på något vis obligatoriskt. - -678 -00:14:56,069 --> 00:14:56,079 -är inte på något vis obligatoriskt. - - -679 -00:14:56,079 --> 00:14:57,550 -är inte på något vis obligatoriskt. -Däremot är gruppundervisningen - -680 -00:14:57,550 --> 00:14:57,560 -Däremot är gruppundervisningen - - -681 -00:14:57,560 --> 00:15:00,110 -Däremot är gruppundervisningen -obligatorisk och då kommer amonönerna - -682 -00:15:00,110 --> 00:15:00,120 -obligatorisk och då kommer amonönerna - - -683 -00:15:00,120 --> 00:15:02,670 -obligatorisk och då kommer amonönerna -att förutom att svara på alla eventuella - -684 -00:15:02,670 --> 00:15:02,680 -att förutom att svara på alla eventuella - - -685 -00:15:02,680 --> 00:15:04,870 -att förutom att svara på alla eventuella -frågor ni har framförallt gå igenom - -686 -00:15:04,870 --> 00:15:04,880 -frågor ni har framförallt gå igenom - - -687 -00:15:04,880 --> 00:15:06,749 -frågor ni har framförallt gå igenom -modeller som visar hur saker och ting - -688 -00:15:06,749 --> 00:15:06,759 -modeller som visar hur saker och ting - - -689 -00:15:06,759 --> 00:15:08,870 -modeller som visar hur saker och ting -funkar. Ta då med målbeskrivningen för - -690 -00:15:08,870 --> 00:15:08,880 -funkar. Ta då med målbeskrivningen för - - -691 -00:15:08,880 --> 00:15:10,670 -funkar. Ta då med målbeskrivningen för -det är ju den som visar vad ni ska - -692 -00:15:10,670 --> 00:15:10,680 -det är ju den som visar vad ni ska - - -693 -00:15:10,680 --> 00:15:13,189 -det är ju den som visar vad ni ska -kunna. Tack för uppmärksamheten säger - -694 -00:15:13,189 --> 00:15:13,199 -kunna. Tack för uppmärksamheten säger - - -695 -00:15:13,199 --> 00:15:15,670 -kunna. Tack för uppmärksamheten säger -Anne och jag i de här bilderna som Anne - -696 -00:15:15,670 --> 00:15:15,680 -Anne och jag i de här bilderna som Anne - - -697 -00:15:15,680 --> 00:15:18,110 -Anne och jag i de här bilderna som Anne -hittade på nätet på oss tror jag - -698 -00:15:18,110 --> 00:15:18,120 -hittade på nätet på oss tror jag - - -699 -00:15:18,120 --> 00:15:21,120 -hittade på nätet på oss tror jag -faktiskt. -