1
0

vault backup: 2025-12-03 12:06:11
All checks were successful
Deploy Quartz site to GitHub Pages / build (push) Successful in 1m30s

This commit is contained in:
2025-12-03 12:06:11 +01:00
parent 0cab4244da
commit 02d1898eee
13 changed files with 187 additions and 0 deletions

View File

@@ -6,3 +6,163 @@ tags:
- anteckningar - anteckningar
date: 2025-12-03 date: 2025-12-03
--- ---
## Översikt
- Cori-cykeln illustrerar hur muskler och lever samarbetar: muskler frisätter laktat som levern omvandlar till nytt glukos.
- Kroppens energireserver:
- triglycerider i fettväv ≈83%
- proteiner ≈15% (nedbrytning medför muskelförlust, inget önskat lager)
- glykogen ≈0,9% i muskler och 0,3% i lever
- Glykogen binder vatten och är därför betydligt mindre energitätt än fett (≈7× skillnad).
- Hjärnan kräver kontinuerlig glukostillgång i normalläge.
---
## Struktur och byggstenar
- Glykogen består av glukos kopplat via 𝛼-1,4-bindningar med 𝛼-1,6-förgreningar var 812:e enhet.
- Kedjorna byggs och bryts vid de icke-reducerande (4) ändarna; den reducerande (1) änden sitter kovalent fast i glykogenin.
- Hydrolys klyver 𝛼-1,6-bindningar i grenpunkter.
- Fosforylys (med oorganiskt fosfat) klyver 𝛼-1,4-bindningar och lämnar glukos-1-fosfat.
---
## Glykogenolys översikt
1. **Fosforylys:** glykogenfosforylas spjälkar glukos-1-fosfat från icke-reducerande ändar.
2. **Remodellering:** debranching-enzymet flyttar förgreningar så att fler enheter blir åtkomliga.
3. **Isomerisering:** fosfoglukomutas konverterar glukos-1-fosfat till glukos-6-fosfat.
![[Pasted image 20251203104011.png]]
När fyra glukosenheter återstår före en gren tar steriska hinder stopp för fosforylaset. Utan remodellering hade endast cirka en tredjedel av glykogenlagret varit åtkomligt.
### Debranching-enzymet
![[Pasted image 20251203104338.png|200]]
- Har två aktiviteter. Transferasdelen flyttar en trimer av glukos från en kort gren till en längre intilliggande kedja.
- Den sista glukosen i förgreningen klyvs genom 𝛼-1,6-glukosidasaktivitet och lämnar som fritt glukos (övriga enheter lämnar som glukos-1-fosfat).
### Fosfoglukomutas
![[Pasted image 20251203104752.png|300]]
- Flyttar fosfatet från C1 till C6 via ett fosforylerat enzymintermediat.
- Reaktionen är reversibel, kräver inget ATP och ger glukos-6-fosfat som kan gå vidare till glykolys, pentosfosfatvägen eller gluconeogenes.
### Glukos-6-fosfatas
- Glykogen byggs och bryts ner i cytosolen, men glukos-6-fosfatas finns i ER-membranet i lever och njure.
- Enzymet omvandlar glukos-6-fosfat till fritt glukos, som lämnar cellen via GLUT2. Detta är ett centralt steg i både glykogenolys och glukoneogenes.
---
## Glykogensyntes fyra huvudsteg
1. **Aktivering:** glukos-1-fosfat + UTP → UDP-glukos + PPi via UDP-glukospyrofosforylas; PPi hydrolyseras och driver reaktionen framåt.
2. **Initiering:** glykogenin autokatalyserar addition av glukos (från UDP-glukos) på en tyrosinrest tills en primer på minst fyra enheter bildats.
3. **Elongering:** glykogensyntas binder UDP-glukos till icke-reducerande ändar genom 𝛼-1,4-bindningar.
4. **Förgrening:** branching-enzymet flyttar 67 glukoser från en lång kedja och skapar en 𝛼-1,6-förgrening cirka fyra enheter bort från befintlig gren. Grenpunkter kan inte placeras för tätt.
![[Pasted image 20251203110550.png]]
---
## Regleringsprinciper
Nyckelenzymer: glykogenfosforylas (nedbrytning) och glykogensyntas (uppbyggnad).
Reglering sker via:
- allosteri (energinivåer i cellen)
- reversibel fosforylering styrd av hormoner
- Ca²⁺-beroende aktivering vid muskelarbete
![[Pasted image 20251203112517.png|300]]
Glykogenfosforylas växlar mellan två konformationer:
- **R-state (a-formen):** aktiv, stabiliseras av fosforylering.
- **T-state (b-formen):** mindre aktiv, stabiliseras av defosforylering och vissa ligander.
### Lever vs. muskel
- **Levern** prioriterar blodglukos. Glukagon aktiverar fosforylas. När glukosnivån stiger binder glukos allosteriskt och gynnar T-state → nedbrytning stoppas.
- **Muskeln** använder glykogen för egen ATP-produktion och reagerar inte på glukosnivåer. AMP (lågt energiläge) aktiverar fosforylas, medan högt ATP och/eller glukos-6-fosfat hämmar.
---
## Reglering av glykogensyntas
- Den defosforylerade formen är mest aktiv (motsatsen till fosforylaset).
- Minst tre fosforyleringsställen bidrar till finjustering; flera kinaser deltar (PKA, GSK3 m.fl.).
- Glukos-6-fosfat är en stark allosterisk aktivator och speglar cellens glukostillgång.
![[Pasted image 20251203113615.png|200]]
---
## Hormoner
- **Insulin:** frisätts från pankreas β-celler vid högt blodglukos, stimulerar glykogensyntes och defosforylering via fosfataser.
- **Glukagon:** frisätts från α-celler vid lågt blodglukos, verkar främst på levern och stimulerar glykogenolys + glukoneogenes.
- **Adrenalin (epinefrin):** produceras i binjuremärgen från tyrosin, förbereder muskler för akut arbete genom att mobilisera glykogen.
---
## Hormonella signalvägar
![[Pasted image 20251203114330.png]]
1. Hormon (glukagon/adrenalin) binder receptor.
2. Adenylatcyklas höjer [cAMP].
3. Protein kinas A (PKA) aktiveras och fosforylerar nedströms mål.
4. Fosforylaskinas aktiveras och omvandlar glykogenfosforylas b → a.
### Fosforylaskinas och Ca²⁺
- Har katalytiska och reglerande subenheter (calmodulin-lika enheter binder Ca²⁺).
- Ca²⁺ från muskelsammandragning kan delvis aktivera fosforylaskinas även utan hormon, vilket kopplar muskelarbete till glykogenolys.
### Proteinfosfatas 1 (PP1)
- Tar bort fosfatgrupper från glykogenfosforylas, fosforylaskinas och glykogensyntas.
- Insulin aktiverar PP1 → stoppar nedbrytning och stimulerar syntes.
- Glukagon och adrenalin hämmar PP1 via PKA-medierade mekanismer → bibehåller fosforylerade (aktiva) nedbrytningsenzymer.
### GSK3 och insulin
- GSK3 (glykogensyntaskinas) fosforylerar glykogensyntas och gör det mindre aktivt.
- Insulinaktiverad PKB/Akt fosforylerar och hämmar GSK3 samt stimulerar PP1.
- Resultatet blir defosforylerat (aktivt) glykogensyntas och defosforylerat (inaktivt) glykogenfosforylas.
![[Pasted image 20251203114930.png]]
![[Pasted image 20251203115628.png]]
Glukagons primära målorgan är levern, medan adrenalin framför allt riktar sig till muskler.
---
## Sammanfattning
![[Pasted image 20251203115653.png]]
### Glykogenolys viktiga enzymer
- Glykogenfosforylas
- Debranching-enzym (transferas + 𝛼-1,6-glukosidas)
- Fosfoglukomutas
- Glukos-6-fosfatas
- Protein kinas A
- Fosforylaskinas
- Proteinfosfatas 1
### Glykogensyntes viktiga enzymer
- Hexokinas/Glukokinas
- Fosfoglukomutas
- UDP-glukospyrofosforylas + oorganiskt pyrofosfatas
- Glykogenin
- Glykogensyntas
- Branching-enzym
- Protein kinas A
- Glykogensyntaskinas (GSK3)

View File

@@ -0,0 +1,27 @@
Muskel kan använda glukos som energikälla vid arbete; även anaerobt
fettsyror kan ej användas vid anaerobt arbete
Glukos kan ej bildas från fettsyror
Glukos kan inte lagras eftersom molekylen är osmotiskt aktiv.
Höga koncentrationer av glukos skulle förstöra den osmotiska balansen i en cell och orsaka cellskador/celldöd
Glukos lagras som icke-osmotiskt aktiv polymer
Hur kan en tillräcklig mängd glukos lagras utan att orsaka cellskador? Glykogen eller Stärkelse
Polymererna kan ses som lättmobiliserade lagringsformer av glukos, vilken kan frisättas när energi behövs
amylopektin påminner om glykogen men är något mindre förgrenad
amylos kan ses som en linjär typ av ....
glykogen är väldigt stor och förgrenad
glykogen är optimierad för att snabbt dra ur energi
Glykogenet tillgodoser behovet av glukos på kort sikt
Glykogenmetabolismen styrs av allostera effektorer och hormoner
Vi kan lagra upp till ca 450 g glykogen; ungefär 1/3 i levern och resterande del främst i skelett- muskulaturen.
𝛼-glykosidiska bindingar är linjära
β-glykosidiska bindingar vid förgreningar
𝛼-position går neråt, β-position går uppåt (kallas ibland även konformation)
Glykogen är ibland kallad β-particle
Vi har glykogen i huvudsakligen i lever och muskler
I levern har glykogen uppgiften att upprätthåla glukosnivåerna vid fastande
I musklerna reglerar glykogen aldrig blodsockernivåerna, det är upp till muskeln själv att använda
glukos-6-fosfatas finns inte i musklerna, bara i levern
- Viktigt

Binary file not shown.

After

Width:  |  Height:  |  Size: 210 KiB

Binary file not shown.

After

Width:  |  Height:  |  Size: 348 KiB

Binary file not shown.

After

Width:  |  Height:  |  Size: 407 KiB

Binary file not shown.

After

Width:  |  Height:  |  Size: 210 KiB

Binary file not shown.

After

Width:  |  Height:  |  Size: 310 KiB

Binary file not shown.

After

Width:  |  Height:  |  Size: 501 KiB

Binary file not shown.

After

Width:  |  Height:  |  Size: 195 KiB

Binary file not shown.

After

Width:  |  Height:  |  Size: 158 KiB

Binary file not shown.

After

Width:  |  Height:  |  Size: 462 KiB

Binary file not shown.

After

Width:  |  Height:  |  Size: 168 KiB

Binary file not shown.

After

Width:  |  Height:  |  Size: 310 KiB